Gotlands sparbanksförening

hade i går ordinarie årssammanträde på D. B. V:s sparbank under ordförandeskap av bankdirektör Ad. Dahlbäck. Vid sammanträdet vore 17 sparbanker representerade. Till ordförande för dagen valdes bankdir. Dahlbäck samt folkskollärare Alex Stengård, Burs, som sekreterare. Vid förhandlingarna föredrogs och godkändes 1942 års huvudräkning samt revisionsberättelsen, varefter ansvarsfrihet beviljades. I fråga om ersättning till styrelsen och revisorerna samt till konsulenten bestämdes att arvodena skulle utgå med samma belopp som förut.
Man hade vidare att välja två styrelseledamöter för tiden 1944 47. I tur att avgå voro direktör K. A. Hall, Kräklingbo, och folkskollärare Alex Stengård, Burs, vilka båda omvaldes. Likaså omvaldes f. riksdagsman Th. Hansen, Burgsvik, som suppleant för samma tid. Kvarstående i styrelsen är bankdir. Dahlbäck, som valts för tiden 1941-45.
Till revisorer utsågos kamrer Hj. Larsson, Garda, och folkskollärare Reinhold Dahlgren, Stånga. Till ombud vid Svenska Sparbanksföreningens årsmöte 1944, till ledamot i valberedningen och till ledamot i annonsrådet 1944 valdes folkskollärare Stengård med folkskollärare Dahlgren som suppleant för samtliga uppdrag.
Efter förhandlingarna höll intendent T. Vading, Stockholm, ett föredrag om ”Centralupphandlingens möjligheter” och därefter berörde folkskoll. Stengård aktuella frågor för sparbankerna, varvid han sär skilt behandlade skoisparverksamhe ten. Efter årsmötet intogs lunch på DBV :s paviljong.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 juli 1943
N:r 161

Födelsedagar.

Fru Helny Marthon, maka till överkonstapel Josef Marthon, Västerås, fyller om tisdag den 13 dennes femtio år. Fru Marthon är född i Rute på Gotland. År 1920 kom hon jämte maken till Västerås — äktenskapet hade ingåtts 1913 — och här har hon gjort sig känd och välkänd genom sina insatser på olika områden. Det är särskilt inom folkpartiet i staden och länet hon varit verksam. Hon är ordförande inom folkpartiets kvinnogrupp i Västerås, tillhör styrelsen för partiets, Västerås-avdelning och är sekreterare i folkpartiets kvinnliga förbund i Västmanland. Inom samtliga dess organisationer har hon nedlagt ett intresserat och högt uppskattat arbete. Vidare har hon i många år varit medlem av Västerås blåbandsförening och dess studiecirkel Arosia. Hon tillhör vidare Svenska polisens helnykterhetsförbund. I sin ungdom var hon ansluten till Visby missionsförsamling, och sedan 1920 är hon medlem av missionsförsamlingen i Västerås.
Helny Marthons intressen torde framgå av vad ovan skrivits om hennes insatser i olika sammanslutningar; de röra sig huvudsakligen inom religiösa, ideella och politiska områden. Men hon är också en duktig husmor och moder. Sympatisk och vänsäll har hon förskaffat sig en stor vänkrets.

Sextio år fyller torsdagen 15 dennes klockaren Julius Olofsson i Garda.

I morgon fyller fru Anna Bjersander, Haga, Visborgs slätt, 85 år. Hon är änka efter hemmansägaren Janne Bjersander, Vänge. Den gamla är alltjämt pigg och kry, deltar i hushållsarbetet hos sin dotter och måg, sitter då och då vid väven, är ibland stadd på resor och är fortfarande intresserad av allt som händer och sker hemma och ute i världen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 juli 1943
N:r 156

Netzels lag återigen segrande varplag på Stångaspelen.

Hablingarna togo storslam i pärken. — Spännande finaler på båda håll. — Väldig anslutning till den strålande idrottsfesten.
Stångaspelen var gårdagens största idrottsevenemang inte bara för Gotlands del utan säkerligen också för Sverige och lite till, åtminstone vad deltagarantalet beträffar. Där kämpade nämligen inemot ett tusental gotlänningar i de urgamla, idrotterna pärk och varpa och deras bedrifter beundrades eller kritiserades — av 4-5,000 skådelystna, som kommit dit pr cykel, till fots, i bil eller med extratåg. Så nog var det en stor dag i Stånga alltid och som vanligt hade arrangören, hr Dahlgren, tur med vädret.
Årets tävlingar på Gumbalde äng.gåvo ett ovedersägligt bevis för de gamla gotlandsidrotternas livskraft och framåtgående just nu. Pärkspelet var bättre än på mången god dag med både många och välspelande lag, och i varpa utkämpades en final, som i spänning och säkerhet söker sitt motstycke. Netzels lag från Visby kunde slutligen foga ytterligare en seger till sina många föregående, men fråga är om inte denna dust mot Lennart Karlssons lag i Väskinde är den som krävt mest i fråga om koncentration och noggrannhet. Netzlarna vunno som bekant även i fjol och för några år sedan togo Karlssönerna hem segerlönen i denna kolossalt ansträngande dagslångt turnering.
Spelen inleddes som alltid med en kort idrottsgudstjänst, vilken förrättades av kontraktsprosten G. A. Kronqvist. Omedelbart därefter sattes tävlingarna i gång och kunde avslutas i god tid före mörkrets inbrott. Det är en synnerligen krävande uppgift att få hela detta maskineri att gå i lås, men det lyckades, även om det blev en del dröjsmål här och där. På Stångaspelen måste man också prata med goda vänner och ha en bit mat då och då mellan slagen, varför ”efterlysningarna” bli legio. Men allting ordnade som sagt upp sig, om inte förr så skedde det hos folkskollärare Dahlgren, där alla trådar löpte ihop och alla frågor besvarades. Han fungerade som överledare, mottagningskommitte, speaker, prisdomare och generalsekreterare på en gång. Ändå hann han med att sköta om otaliga andra små detaljer, som han ordnat upp, och det är avått att tänka sig hut det hela egentligen skulle kunnat genomföras utan honom.

Dubbelseger i pärken för Hablingbo.
En avsevärd del av pärkspelet hade som bekant klarats av vid förra söndagens förtävlingar och man hade alltså att nu fortsätta på den gruppindelning som gjorts. I bakpärkens klass II hade Fårösund, östergarn och Fårö två segrar vardera att fortsätta med. Fårösundspojkarna med Gustav Kellström vid pärken visade sig vara i prima slag och vunno först över östergarn, varefter de också besegrade Fårö. I andra gruppen segrade Silte med Rune Hansson som pärkkarl.
Sandapojkarna som gjort bra i från sig vid tidigare pärkspel vunno i går juniorklassen genom att slå Stånga i finalen. övriga segrar i denna klass hemfördes av Lye och östergarn.
Frampärken blev en spännande historia, där segern hängde på. håret. De tre lagen i grupp I voro Burs, När
I och Hablingbo och gången på det hela blev den att När slog Burs, Hablingbo slog slog När och Burs slog Hablingbo, alltså vardera en seger och ett nederlag, varför antalet vunstpärkar och stick fick avgöra. Hablingbo Låg bäst till och tog här sitt första segerpris för dagen. Visby bollkubb vann en av de följande grupperna i frampärk efter segrar mot Gothem och Stånga. Spelet mellan Burs och När refererades av hr Dahlgren och han samlade på så sätt drygt tusentalet åskådare till pärken.
Som avslutning på dagen fick man se finalen i bakpärk mellan Burs och Hablingbo. Burs hade avancerat dit efter segrar över Gothem och Lau förra söndagen samt i går med seger över Visby bollklubb rrted två raka. Hablingbo vann förra söndagen över När II och hade sedan frilott. I finalen Burs-Hablingbo gick det jämnt om jämnt men Hablingbo fick in det avgörande hugget i första pärken och vann den. Lika jämnt stod det i andra och spelet gick med väldiga driv över planen. Också nu visade sig hablingarna vara snabbast och mest påpassliga – Manne Booberg var den ledande själen och hade ett kolossalt tillslag på bollen samt mötte allt som kom i hans väg. Burs fick sträcka vapen efpen efter en jämn och vacker strid men i gengäld tilldömdes de priset för ärligaste spel och det är också något värt att få vid Stångaspelen.
En svårighet för spelarna var de påträngande åskådarna, som ofta storlo i vägen vid de långa och skeva huggeri och om det inte möter överstigliga svårigheter så borde till en annan gång en del avspärrningar ordnas, vilket skulle vara till fördel för samtliga parter.

Tävlingsplatsen i varpa förstoras årligen.
En sådan mängd varpkastare som besökte Stångaspelen i år har förmodligen aldrig tidigare förekommit och det märktes också att nya platser för kastarna hade måst tas i anspråk bortåt järnvägen till. Mästarklassen omfattade 32 lag liksom klass II, de 49 lagen i klass III delades på två avdelningar och detsamma skedde i rekryt-klassen, där 64 lag tävlade. I stenklassen drabbade 33 lag ihop och oldboys ställde upp med fyra lag, summa summarum 214 lag.
Mästareklassen följdes givetvis av en intresserad publik hela dagen och man fick speciellt inrikta sig på den, varför de övriga klasserna följaktligen inte kunna få så stor publicitet eller så många åskådare.
Redan i mästareklassens första omgång kom det till hårda strider och på åtskilliga håll blev det 12-11. Netzels lag och likaså Blomberg, Gothem, visade sin klass genom att vinna var sin kula med 12-2 och det hjälpte inte att motståndet hårdnade i fortsättningen. Bland de lag som här blevo utslagna kan antecknas Leimers lag från Stockholm, som kom upp mot Knut Johansson, Bara och förlorade med 12-11, 12-8. Em. Eriksson i Hellvi åkte ut jämte Birger Olssons lag i Fole och Herman Olssons i Eksta, som kom upp mot Netzels. Karlssönerna i Väskinde manövrerade ut Svärd, Visby, vilket var det enda förlorande av fem stadslag i första omgången.

Baraborna togo en kula på Netzels.
I andra omgången fortsatte Blombergs lag, likaså Netzels och Knut Johansson att segra. Netzels fck dock släppa en kula till Hansson, Bara, med 125 men sedan blev det 12-10 och 12-3 till Netzlarna, som i fortsättningen blev enda stadslag i klassen. I den förlorande gruppen blev det ett nytt nederlag för Leiners, som kom upp mot Eriksson, Hellvi.
De båda Gothemslagen som gått vidare till tredje omgången lottades där tyvärr mot varandra. Blomberg gick fortfarande vidare i den vinnande gruppen, Karlssons Väskinde slog Karlsson Stenkyrka, Netzels vann över H. Nilsson, Garda, och Pettersson, Stånga, slog ut Knut Johansson, Bara, i samtliga fall blev det två raka kulor med klara differenser.
Vid semifinalerna i fjärde omgången lottades Blombergs lag mot Karlsson, Väskinde och det senare laget vann med två kulor på 12-10. Netzels klarade ganska lätt Stångalaget med 12 —6, 12-9. I kampen om 5-8 pris vann Karlsson, Stenkyrka och Kristiansson, Gothem.

Segersiffrorna blevo 12-11, 11-12, 12-10.
Finalen i mästarklassen blev en fenomenalt jämn uppgörelse och det var bortåt 500 intresserade som trängdes omkring målet för att se en skymt av de perfekta kasten. De båda bröderna Netzel samt Wille Pettersson pressades synnerligen hårt för första gången under dagen och det var bröderna Lennart och Oskar Karlsson samt Fred Pettersson, som levererade denna utmärkta match.
Visbylaget tog ledningen i första kulan med 5-2 och 6-3 men Väskinde utjämnade till 6-6, ett nytt ryck av Netzels utjämnades till 8-8 efter en fullkomligt enastående serie bortslagningar och sedan följdes de båda lagen åt till 11-11. Sista sticket hölls av Harry Netzel, men Lennart Karlsson hade hans varpa i gungning och det fattades endast några millimeter för att den skulle ha slagit över och rullat ifrån. Andra kulan blev den första lik med ledning för Netzel med hela 5-1. Oskar Karlsson i Väskinde var den klart bäste av alla sex kastarna och med honom som föregångsman hämtade Väskindeborna än en gång upp visbylaget vid 6-6. Så följdes man åt på nytt med vartannat stick och denna gång var det Väskindes tur att vinna vid 11-11, det var Oskar Karlsson som lade ett s. k. lock och det låg kvar, trots att Netzlarna var i obehaglig närhet.
Oskar Karlsson fortsatte i samma goda stil på tredje kulan och tog fyra raka stick. Sedan kom en liten downperiod, vadan visbyborna i stället spottade upp sig och tog sex stick i rad, 6-4 alltså. Karlssönerna kom med ett nytt ryck på fyra stick, men Netzels kom lika punktligt också nu med fyra raka. Ställningen var alltså 10-8 till visbylaget, men än var inte slaget över. Karlsönerna utjämnade till 10-10 och på nästa kast blev det två nollor och alltså bortslag. Spänningen steg för varje kast. Nu lämnades ingenting åt slumpen, ty det gällde att sätta in den avgörande stöten. 11-10 till Netzels blev det och denna gången klickade Väskindebornas nerver, när det gällde att göra 11-11, ty Netzlarnas tolva kunde man inte göra något åt.
Publiken kunde andas ut efter en sällsynt spännande uppgörelse och de säkra kämparna tackade varandra för god match, säkerligen den svåraste som Netzels lag har utkämpat på mycket länge. Laget vann tack vare sin stora jämnhet och det var ingen skam att förlora mot denna fruktansvärt vältrimmade kastartrio. Det var en final som var värdig denna stortävling på Gumbalde äng.

K. G. Larsson segrade åter i femkampen.
I den bekanta inhägnaden hade under eftermiddagen diverse spännande saker avgjorts. Man började med tävlingen i stångstörtning om dr Bolins vandringspris och här tog K. G. Larsson ledningen med 8,92 i första kastet, Erik Hellström låg närmat till en början men blev sedan passerad av Arne Möllerström. Larsson försökte förgäves öka i de följande kasten, han tog till för mycket och orkade aldrig över. Desto bättre lyckades Möllerström som i sista försöket lyckades få stången runt vid 9-metersgränsen och vann därmed tävlingen. Inte mindre än 14 man startade i denna gren.
Femkampen följde sedan omedelbart och tio man ställde upp varför det blev två man utslagna varje gång. På 100 m. föllo Broman, Fårö, och Gannholm, Burs, ur och detta öde drabbade sedan Bertil Möllerström, Roma, och Evald Ronström, Othem, i längdkastet. K. G. Larsson hade längsta kastet och därnäst följde Dahlström.
I höjdhoppet blev det en jämn tävling, där alla sex klarade upp till 1,40. På 1,45 klarade Larsson med mycket luft emellan och även Krusell, Levide, och lille Dahlström seglade över. K. E. Jakobsson, Levide, Arne Möllerström, Roma, och Nordström, Fårösund revo alla försök och det blev skiljehopp, där Jakobsson klarade sig vidare. I fjärde grenen, stångstörtning, blev K. G. Larsson bäste man och Dahlström låg två ända till sista kastet, i vilket Krusell tog hem andraplatsen och således gick till finalen i ryggkast tillsammans med Larsson.
Här hade Levidebon inte mycket att säga till om och snart låg han där i gräsmattan på föreskrivet sätt. Jakobsson och Dahlström tävlade om tredjeplatsen och där måste Dahlström ge sig på grund av en sträckning. Segrare blev liksom i fjol K. G. Larsson och det kan nämnas att samtliga fyra man i ryggkastet blevo pristagare även förra året.
I fortsättningen blev det extratävlingar i ryggkast samt skämttävlingar, vilka givetvis blevo upphovet till många hjärtliga skratt.

Prisutdelning av kommendör Hägg.
När samtliga klasser i varpa avverkat sitt program och den spännande finalen i bakpärk avslutats i skymningen drog sig allt folket till dansbanan, där dansmusikens sprittande toner steg över sorlet. På kvällen stillnade det ut alldeles och den stora folkfesten fortgick ännu några timmar fram på nattkröken innan det var alldeles lugnt på valplatsen Gumbalde äng.
Under kvällen hölls prisutdelning för dagens tävlingar och det var som vanligt en ståtlig och värdefull prissamling som bytte ägare. Allt som allt beräknades samtliga priser vara värda något över 3,000 kr. Som prisutdelare fungerade kommendör Arv. Hägg och hr Dahlgren erinrade i sitt avslutningstal om hur kommendör Hägg under Stångaspelens tidigare år varit en synnerligen välvillig prisdonator, som bl. a. skänkt pris till bästa lag och till bäste man på plan i fram- och bak-pärk. Hr Dahlgren framhöll också det stora pärkintresse som kommendör Häggs far, amiral Jaques Hägg, visat under hr Dahlgrens pojkår i östergarn och som sporrade till stordåd vid pärken.
Kommendör Hägg avslutade prisutdelningen med ett anförande om den gotländska idrottens betydelse när det gäller att stärka kroppen så att den som rätt bedriver sin idrott kan få kraft och beslutsamhet för mera betydelsefulla uppgifter som svensk medborgare.
Hr Dahgren riktade ett tack till kommendör Hägg och tackade alla idrottsmän för att de kommit till Stånga samt uttalade också sin stora glädje över att den gotländska idrotten gjort en sådan framryckning och uppvisat ett sådant pånyttfött intresse.

Bakpärk.
Mästareklassen.
Grupp I.
1) Hablingbo, Pärkkarl Manne Booberg, Nya A/B Visby Bryggeriers hederspris, Visby Bollklubbs vandringspris, Stefanigillets vandringspris, Mästerskapsplaketter till varje man i laget.
2) Burs, pk Albert Alvengren, Hederspris, Gotlands Idrottsförbunds vandringspris; 3) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren.
Grupp II:
1) När II, pk Fritz Pettersson, Konsul E. Lundbergs hederspris; 2) Lau, pk
Ragnar Larsson.
Grupp III:
1) Alva, pk Hugo Gardell, Apotekare Niklas Sandströms hederspris; 2) Stånga, pk Allan Pettersson.
Grupp IV:
1) Gothem, pk Gösta Hellberg.

Klass II.
Grupp I:
1) Fårösund, pk Gustaf Keliström, Gotlands Allehandas hederspris; 2) östergarn, pk Magnus Bendelin; 3) Fårö, pk Herbert Liljegren.
Grupp II:
1) Silte, pk Rune Hansson, Slite cements hederspris; 2) Näs, pk Hans Karlsson.
Grupp III:
1) Levide, pk Alfons Nilsson; 2) I 18 107:e komp., pk vpl K. G. Berg.
Grupp IV:
1) Vänge, pk Hans Persson.

Juniorer.
Grupp I:
1) Sanda, pärkkarl Tore Karlsson,. Gotlänningens hederspris; 2) Stånga, pk Sixten Wallin.
Grupp II:
1) Lye, pk Martin Hansson, Gotlands Andedsmejeriförenings hederspris; 2) När III, pk Ture Häglund.
Grupp III:
1) östergarn, pk Rune Nilsson.
Frampärk.
Grupp I:
1) Hablingbo, pk Rune Mattsson, Konsul C. G. Björkanders hederspris, Kungapokalen i vandringspris, Mästerskapsplakett till varje man i laget.
2) När I, pk Ivar Häglund, Hederspris, Gotlänningarnas i Gävle vandringspris; 3) Burs, pk Hilding Havdell.
Grupp II:
1) Lau, pk Ragnar Larsson, Gotlands Mejeriförbunds hederspris; 2) När II, pk Ture Nilsson.
Grupp III:
1) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren, A/B 0. S. Björkmans hederspris; 2) Stånga, pk Erik Karlsson; 3) Got-hem, pk Henning Gahnström.
Till bäste pärkkarl i bakpärk, mästareklassen, A/B Gust. Lövqvists hederspris (fåtölj) tilldelades Albert Alven-gren, Burs.
Dir. Carl E. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i bakpärk klass II har tilldelats Rune Hansson, Sina,
Dir. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i juniorklassen: Tore Karlsson, Sanda; d:o d:o i frampärk Hilding Havdell, Burs.
Knut Östergrens vandringspris till den socken som deltagit med största antal lag gick till Närs I. F.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 juli 1943
N:r 150

Födelsedagshyllningar.

Sextio år fyllde i går fru Ann Smedberg, maka till lantbrukaren V. Smedberg, Othemars i Othem, och blev därvid föremål för stora och hjärtliga hyllningar.
Tidigt på morgonen uppvaktade den närmaste släkten med presenter och blommor samt Othems kyrkliga syförening med ett tennfat med församlingens kyrka ingraverad. I samband härmed framförde fru Elli Wernberg församlingens tack för det goda och intresserade arbete fru Smedberg nedlagt i föreningen, som hon tillhört sedan sin ungdom, samt önskade henne många lyckliga och ljusa år bland vännerna i föreningen.
Under dagens lopp uppvaktade ytterligare vänner och bekanta med blommor och presenter, varav nämnes en fåtölj samt silver- och keramikarbeten m. m.
På eftermiddagen och kvällen voro släkt och vänner inbjudna till en festlighet i jubilarens hem.
Sjuttio år fyllde i går änkefru Augusta Sandström, Garda, änka efter framlidne urmakaren Vilhelm Sandström. Fru Sandström är alltjämt synnerligen pigg och kry och klarar sig på egen hand i sin fastighet. Hon blev under bemärkelsedagen uppvaktad av släktingar och goda vänner med värdefulla presenter, blommor och telegram.
På sin sjuttioårsdag den 25 juni blev förra lärarinnan i Hejnum, fru Anna Rosén, Katrineholm, föremål för storartade hyllningar. Trots att hon rest ut till sin dotter och måg letade sig representanter för vänkretsen samt för släktingar på Gotland dit, uppvaktande med blommor, presenter och penningar. Även barnen lyckönskade med kärkomna presenter.
Under dagens lopp anlände vidare ett flertal telegram samt en myckenhet blommor från såväl föreningar som enskilda.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149

En gammal manbyggnad i Garda.

Amanuens Gunnar Svanström har i samband med pågående restaurering av manbyggnaden vid lantbrukare Konrad Löfgrens gård vid Autsarve i Garda socken gjort en byggnadshistorisk undersökning av denna byggnad.
Huset är i två våningar. Av uppmätning av bottenvåningen framgår att murtjockleken i husets norra del är avsevärt större än i den övriga. Detta och ett skåp där av omisskännligt medeltida ursprung visar, att detta är husets äldsta parti. I byggnadens båda hörn mot söder finnas hörnstenar av kalksten, och man hade väntat likadana i hörnen mot norr. Så var ej fallet, och det finns därför skäl antaga, att huset förr sträckt sig längre mot norr. Härför talar också en i norra gaveln påträffad igenmurad dörröppning, täckt med en vinkelbåge. I ovanvåningen fanns intet medeltida murverk.
Husets byggnadshistoria sammanfattas sålunda. Det äldsta huset tillkom under medeltiden och är endast delvis bevarat. Det kan ha förstörts genom yttre åverkan, och det kvarvarande partiet utgör sannolikt endast dess mellersta del. Denna del har satts i stånd på så sätt, att en tidigare innervägg bildat gavel mot norr och långmurarna fbrlängts mot söder. Längre fram i tiden tillades vardagsstuga.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 juli 1943
N:r 148

Jordfästningar.

Till gravens ro fördes på onsdagen stoftet efter förre hemmansägaren Fredrik Nilsson, Hemmor i Garda.
Sorgehögtiden inleddes i hemmet vid Hemmor, där en andaktsstund hölls, varvid pastor Arnold Sandberg läste Uppb. 7: 9-17 samt höll en kort betraktelse över det lästa och ledde i bön. Stunden omslöts av sång. Kistan fördes därefter till missionshuset, där en ganska stor menighet mött upp. Under musik fördes kistan in, varefter högtidsstunden inleddes med sången ”Hemlandstoner mäktigt ljuda”. Pastor Lennart Olsson höll så en gripande betraktelse med ledning av 2 Kor. 4: 14, 16 —18. Tal. framhöll huru döden drar genom hemmet och skiljer dem åt, som stått varandra nära, men huru Gud under allt är den starkare. Den yttre formen bryts sönder, men anden går till en högre värld. Så bryter evighetens sol genom de tunga molnen och lyser oss hem till hemmet där ovan, och då blir själva döden intet avskräckande. Pastor Sandberg sjöng ”När jag från Pisgas höjder”, och pastor Olsson förrättade jordfästningen efter frikyrklig ritual. Unisont sjöngs därefter nr 424: 1, 5 i Missionsförbundets sångbok. Nu följde några korta tal vid båren, hr Herman Larsson frambar de närmaste sörjandes tack till den avlidne, hr Fritiof Johansson talade för Garda friförsamling och erinrade om vad den avlidne i sin krafts dagar varit för denna samt som personlig själavinnare, och slutligen talade hr R. Lagergren som en gammal vän till den avlidne. Stunden, som var allvarsmättad och gripande, avslöts med sången ”Så även jag skall vinna i Jesu Kristi namn”.
Härefter fortsatte processionen till Garda kyrkogård. En rik blomstergärd ägnades här den avlidne, varvid särskilt märk’ tes en krans från Garda friförsamling med vita band (Tack för livslång trohet i Herrens tjänst). Gravsättningen avslöts med sången ”0, må ingen bli tillbaka”.
Efter gravsättningen samlades man åter i missionshuset, där efter sång de närvarande bjöds på kaffe, och sedan följde en minnesstund, varunder hrr Karl Karlsson och Fr. Alfvin samt pastor Olsson erinrade om den avlidnes livsverk och manande ord riktades till de församlade. Pastor Olsson sjöng även en solosång.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 februari 1943
N:r 47

Landsbygden. Garda.

GARDA.
Extra kommunalstämma hölls här på måndagskvällen för val av ombud till sammanträde med markagångsnämnd. Till sådant ombud valdes lantbr. Hjalmar Larsson, Sutarve, med lantbr. Herman Larsson, Smiss, som ersättare.
Gurda sockens kreatursförsäkringsförening höll likaledes på måndagskvällen sitt årssammanträde i kommunalrummet under ordförandeskap av lantbr. Edvin Niklasson, Bjärges. Kassan har för året omslutit kr. 5,438: 42. På inkomstsidan märkas försålda djur, vilka utdömts, kr. 1,927: 87 samt uttaxerade medel kronor 3,384: 05. Uttaxeringen har belöpt sig på 2 kr. pr 100 kr. försäkringssumma fördelat på tvenne olika uttaxeringar. På utgiftssidan märktes ersättningar för djur kr. 4,665 och ersättning för veterinärarvoden 404 kr. Administrationskostnaderna ha uppgått till 177 kr. Sammanlagda försäkringssumman utgör 173,000 kr. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Till ledamöter i styrelsen för två år omvaldes lantbr. Arv. Pettersson, Sindarve, Malte Pettersson, Robbenarve, och Helge Ahlberg, Hemmor. Till revisorer utsågos lantbr. Hj. Johansson, Österby, och Rob. Ardin, Bjärges.
Staren har anlänt till våra bygder och var synlig här i söndags.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen den 24 februari 1943.
N:r 45

Dödsfall.

— Ett sorgebud har ingått från Stockholm, förmälande att kapten Nils Borg hastigt avlidit i sitt hem därstädes, drabbad av hjärnblödning.
Den bortgångne var född den 3 maj 1897 i Stockholm och vid sitt frånfälle således endast 46 år gammal. Han blev student 1916 och fänrik vid Gotlands artillerikår 1919, utnämndes till löjtnant 1922 och till kapten 1933 och tjänstgjorde sedermera såsom tygofficer vid A 7:s verkstäder. År 1937 blev han tygmästare vid Karlsborg och tjänstgjorde nu vid Stockholms tygstation. Under sin Visby-tid var han brandmästare åren 1932-37.
Nils Borg var en dugande, nitisk och plikttrogen officer och personligen en gedigen karaktär, synnerligen omtyckt för sitt vänsälla sinnelag, varför budet om hans mänskligt att döma alltför tidiga bortgång väckt djup förstämning såväl inom som utom militärkretsar här. Som närmast sörjande vid hans bår stå maka, född Rhodin, samt tvenne söner, moder och syskon.

— På onsdagen avled i sitt hem vid Hemmor i Garda f. hemmansägaren Fredrik Nilsson efter endast en veckas sjukdom. Nilsson var vid sin död, något över 82 år.
Den avlidne var född vid Smiss i Garda samt övertog i unga år fädernegården. Denna brukade han till för femton år sedan, då han med ålderns rätt drog sig tillbaka och överlämnade gården till syskonbarn, varvid han förvärvade en lägenhet vid Hemmor, där han med sin familj bott sedan dess. Han slog sig emellertid inte till ro med det att han lämnade gården, utan har varit i ständig verksamhet, och har därvid fått njuta förmånen av en god hälsa, ända tills han nu hastigt bröts ned. Hans stora intresse har under hans långa liv varit den religiösa verksamheten. Tidigt omvänd till Gud slöt han sig till Svenska Missionsförbundet och var under lång tid ledare för dess församling i Garda. Innan församlingen fick eget hus var det nilssonska hemmet vid Smiss en vanlig samlingsplats för församlingen såväl vid enskilda som offentliga möten. Under senare år blev hörseln sämre och han kunde ej deltaga i verksamheten som förut, men intresset för den var lika levande in i det sista. I umgänget med sina medmänniskor var Nilsson känd som en fridens man, som vann aktning och respekt hos alla.
Närmast sörjande vid båren stå åldrig hustru, tvenne systrar och syskonbarn.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1943
N:r 40

Gotlandska missionsförbundets bibelskola

började i Garda missionshus på onsdagen kl. 11 f. m. Efter sången ”Led mig milda ljus ibland de mörka snår”, hälsade lantbrukaren Herman Larsson i Garda på församlingens vägnar de närvarande välkomna. Församlingen bjöd därpå på ett gott kaffebord, som för de långväga gästerna var synerligen välkommet.
Efter ytterligare sång talade pastor Lennart Olsson, Ljugarn, till de unga några hjärtliga ord om bibelskolans betydelse för livet. Pastor Sandberg hälsade så de unga å Gotländska missionsförbundets vägnar välkomna samt betonade för dem, att de i och med denna dag trädde in i ett större sammanhang av före detta bibelskoleelever till ett antal av över 1,400 och inte bara ibland dem. Bibelskolan vill också föra dem ”i gemenskap med trons vittnen” som omtalas i Hebr. 12: 1.
Därpå företogs upprop. Sjutton deltagare från olika håll på Gotland hade anmält sig och voro med. Lärare äro sekreterare Arnold Sandberg, Linde, och pastor Lennart Olsson, Ljugarn. Som lärobok användes Arvid Bergstams ”Från böckernas bok”.
På onsdagskvällen hade församlingen välkomstsamkväm med tésupé varvid f. d. bibelskoleelever vittna om vad bibelskolan betytt för dem under och efter deras bibelskoletid.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1943
N:r 40

Nämndemansed

har i dag avlagts inför södra häradsrätten av den nyvalde nämndemannen för Garda ting, lantbrukaren Leonard Dahlgren, Rotarve i Lye.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 februari 1943
N:r 40