Gotlands ekonomiska kartläggning.

enlighet med av k. m:t fastställd plan för kartverkets arbeten under år 1940 komma inom Gotlands län en hel del arbeten att utföras under månaderna juni-september med början den 26 juni. Dessa ”fältarbeten för ekonomisk kartläggning i skalan 1: 10,000” utföras under ledning av byråchefen N. O. Olsson och förste statskartografen P. V. Lindell och omfatta i sommar Bro, Lokrume, Lummelunda, Västkinde, Hall, Hangvar, Stenkyrka, Martebo, Tingstäde, Fole, Hejdeby, Källunge, Barlingbo, Ekeby, Endre, Dalhem, Sjonhem, Ganthem, Norrlanda, Boge, Bäl, Ånga, Kräklingbo, Gothem, Hörsne med Bara, Vallstena, Slite köping, Rute, Lärbro, Hejnum, Hellvi, Bunge, Fårö och Fleringe. Härutöver kommer även Gotska Sandön att kartläggas.
Det kan nämnas, att kartverkets tjänstemän under fältarbetet komma att bära av k. m :t fastställd uniform.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 juni 1940
N:r 142

Norra häradets brandstodsförening

Styrelsen för Gotlands Norra Härads Brandstodsförening hade i går sammanträde å Stadshotellet för beredande av ärenden till ordinarie föreningsstämma. Till en delägare beviljades brandskadeersättning med 11 kr, Till ledamot i arbetsutskottet efter avl. C. G. Vigström valdes hr Einar Thomsson, Skäggstäde i Källunge och till suppleant nämndeman Sigurd Björkegren, Bjärs i Endre.
Härefter vidtog ordinarie föreningsstämma, som öppnades av ordföranden direktör K. A. Hall, som enhälligt valdes till ordförande för dagen med hr A. Collberg till sekreterare. Ordföranden meddelade, att 1939 varit ett gott år för brandstodsföreningen med endast 17,358 kronor brandskador.
Revisorernas berättelse upplästes och godkändes och beviljades styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret. Av revisionsberättelsen framgick, att beslut om utbetalande av brandskador alltid föregåtts av omsorgsfull och betryggande utredning, räkenskaperna äro förda med största noggrannhet och ordning och alla till försäkringsrörelsen hörande handlingar utomordentligt väl ordnade och betryggande förvarade.
Föreningstämmat. uppdrog åt styrelsen att följa utvecklingen av anskaffade av effektiva brandredskap, se till att sprutor äro i fullgott skick och söka ordna goda branddammar, där så kan ske och behövas.
Till revisorer valdes hrr Gustaf Nordström, Hästnäs, 4och Josef Angelöf, Ekeby, med Nilsson, Barlingbo, och Tyko Wahlström, Endre till suppleanter.
Styrelsen beslöt att till Militärbefälhavaren framföra föreningens tacksamhet för lämnat biträde av militär vid branden i Källunge och anslog 100 kr. för utdelning till dem som visat särskilt mod och rådighet.
Efter föreningsstämman Intogs gemevana, middag på Stadshotellet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 juni 1940
N:r 136

Födelsedagshyllningar.

Godsägare Bernhard Jesperson, Allekvia i Endre, fyllde den 6 juni femtio år och blev då hjärtligt hyllad. En deputation från norra häradsrätten med häradshövding Pfeiffer i spetsen överlämnade en tavla, utförd av` konstnären

Ahlqvist och med motiv från Roma Kungsgård, som hr Jesperson tidigare arrenderat. Bland de övriga presenterna till högtidsdagen märktes ett guldur.
Hr Jesperson är född i Skåne, studerade lantbruk vid Fridhems folkhög- och lantmannaskola samt var en tid lantbrukselev. Efter tre år som inspektor på Kungsstarby gård i Vadstenatrakten kom han till Gotland och arrenderade då Roma Kungsgård, som han lämnade i våras efter mer än 30 års arrende.
Han har under många år varit överförmyndare, nämndeman, revisor i Gotlands Andelsslakteriförening samt ordförande i Gotlands betodlareförening.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Endre J. U. F.-avdelning

hade söndagen den 2 juni anordnat tävlingar i terrängmarsch för damer på en sträcka av 2,900 meter och terränglöpning för herrar på 3,645 meter. Banan var lagd över Endre backe med start och mål vid Skyttepaviljongen. Sex flickor och nio pojkar deltogo i tävlingarna och därvid fullföljde alla loppet utom en i varje grupp.
Etta blev i marschen Sonja Karlsson på tiden 21,19 (JUF:s nyuppsatta vandringspris och E. Hellgrens hederspris), 2) Anna Karlsson 22,54 (tävlingsledarnas hederspris), 3) fru Anna Karlsson 23,14 (T. Wahlströms hederspris), 4) Elna Karlsson 24,24 (H. Yttergrens hederspris).
I löpningen blev första pristagaren Klas-Henrik Pettersson på tiden 13,05 (JUF:s vandringspris och E. Hellgrens hederspris), 2) Klas Stenström 13,13 (tävlingsledarnas hederspris), 3) Peter Pojnakk 14,27 (T. Wahlströms hederspris), 4) Henning Karlsson 14,44 (A.-B. Karlsson och Räntfors hederspris).

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 6 juni 1940
N:r 128

Gotländska Gårdar.

Lera i Endre socken.
Egendom som gör skäl för namnet.

De senaste dagarnas höstrusk har förvandlat en del mindre vägar åtskilligt. På höglänta marker eller sandjordar märker man kanske inte, att nederbörden varit så stor, men kommer man in t. ex. på småvägar över lermarker, där vattnet har benägenhet att stanna kvar, förstår man att det måtte ha duggat ganska kraftigt ibland. När vi häromdagen gjorde en avstickare från stora landsvägen genom Endre, kommo vi in i långa smala ”kvior ”, som voro både gropiga och så gott som översvämmade, varför det troligen icke kan vara tal om någon vattenbrist i den trakten. Bilen plöjde sig säkert fram, så att kaskader av vatten slungades från vägbanan. Det var naturligtvis icke nödvändigt att svänga in – på en sådan väg, men vi skulle försöka oss på en genväg till Leragårdarna i Endre, där vi ville ha en pratstund med en jordbrukets apostel – eller kanske rättare sagt filosof – Joh. R. Glifberg.
Vi finna herr Glifberg vid skrivbordet, där hans flinka penna ilar över vita pappersark. Flera ark ligga fullskrivna bredvid skrivunderlägget, så man kan förstå, att han ar i författartagen. Herr Glifberg hör emellertid till dem, som ej känna sig störda av oväntade besök, utan ber oss helt vänligt sitta ned. Och när han får höra att vi äro från Gotlands Allehanda, är han genast på det klara med våra önskningar.
I sin bok riktad till Sveriges folk ”Bröder och systrar, låtom oss enas!” utvecklar herr Glifberg sina teorier bl. a. om jordbruksproduktionen, jordbrukets bärighet o. s. v. Författaren håller på det gamla ordstävet: Har bonden pengar, så har alla pengar. Och att han ej är ensam om en dylik hypotes, är självfallet. Herr Glifberg, som har ett utomordentligt gott minne, talar om för oss, vilka svårigheter jordbruket har haft och har att kämpa emot. Han citerar ett och annat ur sin bok men att relatera allt detta på detta utrymme är givetvis omöjligt. Känna vi hr Glifberg rätt så har han, trots sina snart 75 år, åtskilliga inlägg att komma med ännu, angående jordbrukets räntabilitet, kapital etc. Kanske en ny bok är i faggorna?
Efter ”kaffepaus” är det meningen att vi skola ut och se oss omkring. – Jag vill bara säga det, säger hr Glifberg, att gården gör skäl för namnet Lera. När det har regnat är det lerigt, så det förslår, och jorden består merändels av riktigt styv lera, svårbrukad men bördig.

Ladugårdsbyggnader och kreatur.

Den stora rymliga ladugårdsbyggnaden på nuvarande Glifbergarnas Lera uppfördes 1905, men har sedan dess moderniserats och försetts med många anordningar ägnade att underlätta arbetet.
I nötkreaturens hemvist, där vi först göra ett besök, är det fint och städat, fastän kreaturena så här års utfordras med betblast. Att man kan hålla så pass torrt i bås och gångar, beror på att avlopp urinrännor – äro anbragta under golvet. Rännorna leda ut till cementerad urinbrunn, där den flytande spillningen från ladugården uppsamlas, för att så småningom vidare befordras ut på åkrarna. För kreaturens utfodring är på bästa sätt sörjt och likaså för ladugårdens ventilation. Maskinmjölkningsaggregat för elektrisk drift finnes och även el-ljus.
Vi ha nyligen installerat elektrisk ström för lyse och andra ändamål i kreatursstallar, höns- och svinhus o. s. v., men inte i manbyggnaden. Det är som bekant rätt dyra anläggningar, så man får ta lite i taget.
Alla bås i ladugården äro upptagna av granna, ovanligt feta kor och ungnöt av S. R. B.-typ. En del av dem äro renrasiga. Vi räkna till ett 40-tal djur, vilket får anses vara ovanligt stor besättning på en gård ined ej mer än cirka 74 tnld åker.
Hästarna äro av ardennerras, ty kraft dragare behövs på den styva gården menar hr Glifberg och tilllägger:
Vi skulle naturligtvis inte klara oss med fem hästar, om vi inte hade en traktor att använda i jordbruket….
Men nu ska vi titta på svinhuset. Vi ha det ordnat så här, att svinen ha ”trerums-lägenheter”. Matsal, sovrum och – ”toalettrum”. När svinen bo i en dylik ”lägenhet”, bli de aldrig ”grisaktiga”, utan hålla sig torra och rena. De trivas utmärkt och växa fort.
Svinhuset, som rymmer tre ”lägenheter”, är precis som hr Glifberg säger, både luftigt och torrt, och grisarna äro vita och vackra utan minsta smutsfläck. 1 varje ”lägenhet” bo sex grisar.

Nytt hönshus.
har uppförts. Och detta är verkligen värt ett särskilt omnämnande. Pullornas hemvist är försett med elljus, så att de kunna lockas att värpa litet flitigare än annars. När den elektriska solen tändes, få hönsen bråttom att krypa in i de efter alla konstens regler konstruerade redena för att lägga ägg – får man väl antaga. Om det nu inte riktigt förhåller sig så, är det i alla fall säkert, att det moderna hönshuset i mycket hög grad främjar äggproduktionen och hönsens trivsel.
Redena äro så funtade, att hönsen ej bli störda under den viktiga äggläggningsproceduren, och i botten försedda med galler, vilket gör sitt till att hålla dem fria från ohyra. Meningen är, säger vår ciceron, att anordningar skola göras för äggenas uppsamling och räkning. Alltså, så snart hönan lagt ett ägg, rutschar det iväg förbi räkneapparaten till uppsamlingsplatsen. Ungefär i den stilen går det till i ett modernt hönseri.
I dammen strax intill hönshuset simmade ankorna oroligt omkring, ty gåstiden var inne, och då kunna även ankorna stryka med. Hr Glifberg tycker dock, att ankorna gärna kunna få leva, därför att de äro så trevliga och omtyckta av gårdens barn och fruntimmer.

Åker, skog och fruktodling.
Åkerjorden består, som förut nämnts, av mycket styv lera. Växtkraften är dock ypperlig, och spannmålen får både tyngd och god kvalitet.
Alen betorna sitta ordentligt fast i leran, säger hr Gustav Glifberg, som är ”verkställande” för jordbruket. Det är ett väldigt arbete att få upp betorna, som ha så långa rötter. Hr Glifberg senior invänder:
Den här jorden är inte heller så lämplig för betodling. Betan är nämligen en lättjordsväxt. Intill gården gränsa kulturbeten, marker som tidigare varit skogbevuxna. Så tidigt som möjligt på våren, när gräset sticker upp, släppas korna på bete i fållorna, som växelvis avbetas.
Till Lera egendom hör skog men även hällmarker. Skogsmarken är bevuxen med vacker skog, som väl räcker till för gårdens behov.
Mitt emot manbyggnaden, på andra sidan stora landsvägen, anlade ägarna till Lera en fruktträdgård för fyra år sedan. Flera hundra fruktträd ståta i raka rader och bida den tid, då de skola bära frukt. I år ha plommonträden dignat av plommon, men äpplen har det endast varit till husbehov, meddelar hr Glifberg. När fruktträden bli tillräckligt gamla, blir det säkerligen andra skördar. Manbyggnad och arbetarebostäder.
Intill den mark, där forna bostadshus voro belägna, byggdes på 1860talet den manbyggnad, som nu är ägarnas bostad. Naturligtvis har inredningen vid olika tillfällen varit föremål för restaureringsarbeten, och huset är nu så där hemtrevligt inredd, sona många gotländska bondehem bruka vara. Centraleldning installerades för ett par år sedan, och länge dröjer det nog ej förrän elektriska lampor lysa i rummen.
Arbetarbostäderna äro inrymda i en större träbyggnad mitt emot manbyggnaden men på andra sidan vägen, där den nyssnämnda fruktträdgården är den närmaste omgivningen.
Sedan vi haft ännu en liten pratstund med hr Joll. Glifberg, äntra vi den väntande bilen. Men vi lova att göra om besöket vid tillfälle.
T-a.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Vägen Visby—Endre förbättras för 151,800 kr.

Civilingenjör H. Sellergren har till länsstyrelsen överlämnat förslag till omläggning och förbättring av vägen Visby—Östergarn å delen mellan Visby stads gräns och Lilla Fjells i Endre.
Förslaget innefattar två alternativ och kostnaderna för vägomläggningen med en sträcka av 10,420 m. hava beräknats för alt. I till 151,800 kr. och för alt. II 151,000 kr.
Jämte förslaget framhålles att vägen är starkt trafikerad och är att betrakta som huvudväg, då trafikanter från de östligaste socknarna från Gothem i norr till Gammelgarn i söder söka sig till Visby med användande av denna väg.
Sträckan Visby stads gräns—L :a Fjells anses vidare av sådan beskaffenhet att den delvis kan betecknas som trafikfarlig. — Dels är vägen för smal med dålig sikt dels är vägbanan för hög med nästan lodräta slänter.
Vägstämman och vägstyrelsen ha ’llstyrkt alt. I med undantag för en ägdel vid Qvie i Endre.
t, Inom den utsatta klagotiden ha klagomål inkommit från Otto Hellgren, Bolarve i Hejdeby, och Erik Hellgren Qvie i Endre, för vilka vägomläggningen skulle medföra vissa olägenheter i form av markförluster.
Länsstyrelsen har ålagt Gotlands norra vägdistrikt att utföra omläggningen enl. alt. I å sträckan stadsgränsen—Fjells i Endre, samt enligt alt. II vid Qvie i Endre.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 November 1938
N:r 260

Kommunalskatterna.

Norrlanda kommun, som förut varit hårt skattetyngd, har kunnat sänka utdebiteringen för 1939 med 3:25 från 21: 50 till 18 : 25 kr. Västergarn sänker från 16: 75 till 13: 50, Eke från 15 : 92 till 15 kr., Ekeby från 13 : 60 till 12 kr., Gothem från 12 till 11 : 70, Endre från 8 : 30 till 7: 80 och Barlingbo från 6 : 20 till 6 kr. Rute har höjt 20 öre från 10 : 80 till 11 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 November 1938
N:r 260

Idrott och sport.

65 men anmälde till DM.-orienieringen.
I 18 och AIK ha flest anmälda.

Till DM på söndag har inkommit anmälningar från de flesta föreningar som äga rätt att deltaga. Sålunda kommer AIK med hela 19 man och två lag, Visby 9 man och två lag, Gute 6 man och ett lag, Klintehamn 5 man och ett lag, samt I 18 20 man och två lag. A 7 har anmält 6 man, men då deras medlemskap i Orienteringsförbundet inte tycks vara klart, få de säkerligen ej starta. Vad som mest förvånar är att Slite ej har anmält någon man, trots att denna förening ingick i orienteringsförbundet för någon vecka sedan. Är det bristande intresse, eller hur? För att undvika köbildning vid Norrbys bokhandel om lördag, kan redan nu meddelas att Romabladet kommer till användning om söndag. Samlingsplats meddelas senare.

Varpkastning i Västkinde.
K. F. Söderdahls lag från IF Varpa i Visby vann vid söndagens tävlingar i Västkinde och tog därmed vandringspokalen i varpa för andra gången. Sammanlagt ett 40-tal lag deltogo.
Prislistan:
Klass I: 1) K. F. Söderdahl, IF Varpa, Visby, 2) O. Karlsson, Västkinde, 3) K. Pettersson, Roma, 4) Emil Carlsson, Stenkyrka.
Klass II: 1) Knut Johansson, IF Varpa, Visby, 2) Erik Lundgren, d:o, 3) A. Engström, d:o.
Klass III: 1) Erik Andersson, Endre, 2) S. Hansson, Bara, 3) J. Thimgren, IF Varpa, Visby.
Klass IV: 1) A. Larsson, Västkinde, 2) E. Pettersson, d:o.

Fardhem – Grötlingbo.
Seriematchen i fotboll mellan Fardhems IF. och Grötlingbo IF, som spelades på Fardhems idrottsplats i söndags, slöt son bekant oavgjord med 1-1. Efter 14 min. spel fick gästerna en hörna som den omarkerade hi. bara hade att fösa i mål. I 20 min. kom utjämningen, vilket ch. Arnold Larsson svarade för medelst ett vackert och perfekt långskott. I andra halvleken dominerade hemmalaget, men trots detta fick hemmalage4 intet mål i utbyte, mycket kanske beroende på Grötlingbos stabila försvar.
Pege.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 27 september 1938
N:r 223

Samövningarna mellan Gotlands trupper.

Tvådagarsmanövern slut.
Som tidigare nämnts har årets manöver med Gotlands trupper måst inställas på grund av de knappa anslagen, och i stället har i förgår och under gårdagen en samövning mellan trupperna ägt rum.
Tisdagens övningar ägde rum i Tofta, Klintehamn, Västergarn och Mästerby och avsågo dels strandförsvar och dels omgrupperingar, medan striderna i går voro förlagda till Endre, Ekeby mot Gothem och avsågo anfall mot redan landstigen fiende. Övningarna ha båda dagarna letts av regementschefen, överste Linde, och ha bevistats av militärbefälhavaren med stabschef och i går även adjutant. Fältmässig utspisning har varit anordnad från kokbilar, och båda dagarna har det vankats extraförplägnad vid truppernas hemkomst. Hälsotillståndet har de båda manöverdagarna varit utomordentligt gott, och några olyckshändelser ha icke inträffat.
I går avslutades övningarna med förbimarsch på Vallstena rum för militärbefälhavaren med stab, vissa officerare i ledningen samt stridsdomarna.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 22 september 1938
N:r 219

Skytteföreningarnas statsbidrag.

Anslaget nu fördelat.
Vid nu verkställd fördelning av statsanslaget till frivilliga skytteväsendet för innevarande budgetår ha föreningarna inom Gotlands skytteförbund tilldelats sammanlagt 5,177: 50 kr. i understöd, vilket belopp beräknats efter 2,071 anslagsberättigade skyttar över sexton år. Fördelningen på de olika skytteföreningarna blir följande:
Ala 78 kr., Alskogs 133, Anga 70, Ardre 73, Bara 93, Barlingbo 53, Bjärges 70, Burs 145, Buttle 45, Dede 93, Ekeby 80 Eksta 65, Endre 45, Etelhem 65, Fardhem 40, Fide 33, Fleringe 28, Fole 45, Follingbo 43, Fårö 93, Fårösunds 60, Fårö östra 113, Gammelgarns 65, Garda 78, Gothems 135, Grötlingbo 90, Guldrupe 23, Hablingbo 83, Hamra 25, Hangvars 43, Havdhems 93, Hejnums 30, Hemse 68, Hässelby 68, Hoburgs 60, Hogräns 68, Högbro 65, Klinte 125, Lau 70, Levede-Gerums 50, Lina 58, Linde 70, Lokrume 55, Lummelunda 23, Lärbro 23, Närs 198, Rone 83, Sande-Västergarn 88, Slite 93, Stånga 90, Tingstäde 70, Tofta 85, Torsburgs 50, Vamlingbo-Sundre 48, Visborgs 932: 50, Visby 262: 50, Väte 85 och Östergarns skytteförening 75 kronor. (P.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 september 1938
N:r 218