Rättegångs- och Polissaker.

För det de släppt kreatur till oloftigt bete å stadens mark dömdes den 27 juli sadelmakaren L. Ekengren, åkaren P. Norrby och arbetaren Lingström att hvardera böta 5 kronor.
Samma dag fälldes arb. Rosenlund att böta 5 kronor för det han olofligen tillegnat sig några syrener — ett straff som förefaller oss nog lindrigt, men som vi dock hoppas måtte lända andra långfingrade personer, som hafva för vana att hemsöka andras trädgårdar, till välbehöflig varning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Augusti 1874
N:r 60

Slagsmålet vid söderport.

Såsom vi förut omförmält timade den 27 sistl. Juni på qvällen ett våldsamt uppträde å planen innanför söderport, dervid äfven en polisbetjent skulle blifvit slagen. Vidare omförmäles, att den samlade folkmassan, på stadstiskalens tillsägelse att fredligt gå hem hvar och en till sig, bemött denna uppmaning med skymfliga tillmälen, hurrarop och stoj o. s. v. Vi föranledes af såväl detta som flere föregående likartade och för vår stad föga hedrande uppträden att göra den anmärkning, att stadsfiskalen utan tvifvel skulle vinna mera gehör om han under utötningen af sin tjenst vore iklädd uniform, så att framförallt sådana orostittare, som ej personligen känna höga vederbörande, måtte genom uniformen och uppvjsadt tjensttecken få klart för sig, med hvilken de halva att göra. Man får och kan icke begära, att en rå och vildsint pöbelhop skall taga hänsyn till hvad en till utseendet privat person behagar yttra eller befalla, deremut det städse visat sig, att vid dylika tillfällen uniformen för nödig respekt med sig. Också tro vi det vara hr fiskalens obestridliga pligt att, då han är ute å ”dragande kall och embetets vägnar”, icke sätta ljuset under eno skeppo, utan fast hellre uppträda med all den uniformsglans, som väl har till ändamål att för allmänheten visa, med hvem den i thy fall har att skaffa.
I sammanhang med ofvanstående taga vi oss friheten hemställa till hr stadstiskalen huruvida det, efter hans uppfattning, är med god ordning och allmänna föreskrifter förenligt, att vanryktade qvinnor, såsom nyligen händt, tillåtas på allmänna promenadplatser förolämpa de promenerande?

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Juli 1874
N:r 59

Rättegångs- och Polissaker

Vid sistlidne onsdag, d. 22 dennes, å härvarande rådhus hållne polisundersökning angående den natten till den 21:sta timade eldsvådan å vid ”gamla hamn” och tätt intill tändsticksfabriken derstädes belägna Lundqvistska gjuteriet, hvilket, trots alla ansträngningar från släckningsmanskapets sida nästan totalt nedbrann, hvilken undersökning hölls i närvaro af brandförsäkrings bolaget Scandias ombud, handlanden Molander, kunde man icke få upplysning om eldens uppkomst.
Egendomen uppgafs af gjutaren hr P. G. Lundqvist, vara honom tillhörig och, efter att förut hafva varit brandförsäkrad till 16,000 rdr, hafva, sedan åtskilliga förbättringar och tillägg dervid blifvit gjorda, i sistl. april månad, blifvit brandförsäkrad för 1 år till 24,000 rdr, och förklarade hr Lundqvist derjente, på tillfrågan om möjliga anledningen till eldens uppkomst, att inga bristfälligheter i inrättningen eller eljest någon vårdslöshet af dervid anstälda arbetare, efter hans åsigt, dertill kunnat vara vållande.
Med pumpning vid det nya kajbyggnadsarbetet vid hamnen sysselsatte arbetarne Peter Norby och Carl Johansson uppgåfvo sammanstämmande att de, vid 2-tiden på natten, varseblifvit elden och då skyndat efter släckningsmanskap.
I trakten af ”Tivoli”, nära intill brandstället patrullerande nattpolis, nattvakterna J. E. Sandelius och Johan Alfred Wessman uppgåfvo, att de kl. 2,15 på natten först varseblefvo elden, samt att de då genast skyndat till vaktkontoret för att tillsäga om klämtning och öfriga brandsignaler.
Smeden E. Söderqvist och svarfvaren G. Pettersson, hvilka varit sysselsatta med arbete i gjuteriet om aftonen före branden, uppgåfvo att de kl. 1/2 8 slutat detta och derefter sorgfälligt, såsom vanligt släckt elden i dervarande ässja samt gått ”hem till sitt”; förklarade, på ytterligare tillfrågan, att inga bristfälligheter, eller eljest någon vårdslöshet, enligt deras tanke, kunnat vålla eldsvåda synnerligast som elden i ässjan blitvit sorgfälligt släckt och någon gjutning i gjuteriet icke förehafts trenne veckor förut.
Förmodan framstäldes derom, att ifrån stenkolsstyhb i ässjan utvecklad gas möjligtvis genom någon eldgnista kunnat antändas och vålla explosion samt antändning, men detta ansågs af alla de hörda icke rimligtvis kunna vara fallet.
Ordföranden vid untlersökningen, t. f. borgmästaren, magistratssekreteraren Hr G. Herlitz, framhöll, att allmänheten tyckt det visa sig någon vårdslöshet med elden vid gjuteriet, hvareftet ingenting vidare förekom, och undersökningen afslutades.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Juli 1874
N:r 58

I Gotlands länsfängelse

hafva under loppet af år 1876 förvarats 99 fångar, deraf 82 män och 17 qvinnor, 31 Dec. 1876 qvarsitta 10 män och 4 qvinnor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 Februari 1877
N:r 1

Polisunderrättelser.

Efter noga efterspaning har utrönts att den ifrån qvartersman Gotberg stulne nysilfverklocka, blifvit den 22 sistl. Juni såld utanför söderport för 6 kronor till en landsbo.
Det har lyckats att här i Wisby få reda på de vid Sågers i Källunge för några dagar sedan, stulna persedlar.
Ynglingen Carl Ekström och hans mindre broder har föröfvat flera stölder här i staden i dessa dagar, men genom noga efterspaning är det stulna tillrättaskaffadt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Juli 1874
N:r 53

Var God åtelemna hattasken,

som af misstag togs ifrån ångbåten Wisby Torsdagen den 2 juli på f. m. Adress: Källarmästaren Ekeblad. Upplysningsvis får jag meddela att hattasken, som är af trä, innehåller ett par Klädningar diverse Porslin och åtskilliga småsaker. Vedergällning utlofvas.
Tillika får jag härmed underrätta, att min hustru, som anländt till staden emottager beställningar å Hattar, Hårklädslar m. m., gamla hattar repareras; allt till billigt pris.
Ödmjukligen M. PAUL.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Juli 1874
N:r 52

Rättegångs- och Polissaker

Cellfängelset i Wisby d. 13 Juni.

En högst bedröflig syn förekom härstädes i dag. Inför här sammanträdande Rådstufvurätt, instäldes en ung man, hvars anletsfärg föga skiljde sig från den hvita fångdrägtens. Det var nämligen förre uppassaren på stadshoteltet, Pettersson, som förut jemväl kallat sig Högqvist, hvilken häktats för stöld af ett guldur.
Han erkände frivilligt, att han den 10:de sistl. maj, då han uttagit kläderna från en å hotellet boende resande, tillegnat sig ifrågavarande guldur, samt några dagar derefter, medtagande detta, begifvit sig af till Stockholm.
Den resande, som straxt derefter saknade uret, anmälde förhållandet såväl till värden på stället, som uppasserskan, hvarefter han afreste till sitt hem.
Återkommen till staden, en tid derefter var ingenting åtgjordt för urets tillrättaskaffande.
Den resand sammanträffade då händelsevis med stadsfiskalen i Norrtelje, Blomgren, som för tillfället vistades i Wisby, och inom en halftimme hade han förskaffat sig såduna underrättelser att han ett par dagar derefter kunde i hufvudstaden efterspana och föranstalta om Petterssons häktande och hitförpassande.
Han erkände, som sagdt är, förbrytelsen; och vid tillfället företeddes äfven en så kallad vaktpels som han äfven olofligen tillegnat sig från hotellet och pantsatt hos en åkare Jansson för en skjuts ut till landet någon tid före Jul, äfvensom 5 st. mindre nycklar, som Pettersson sade sig hafva, innan sin afresa, glömt att återställa till hotellet, dit de hörde.
Den 20 Juni fortsattes ransakningen och flere vittnen hördes, hvilkas vittnesmål icke hade något synnerligt inflytande på målets gång.
Den 27 i nyssnämda månad afkunnades utslag i saken, då Pettersson dömdes att undergå 8 månaders straffarbete och att under 6 års tid vara medborgerligt förtroende förlustig, samt att dessutom återställa det stulna, äfvensom att ersätta kostnaderna i målet. — Pettersson förklarade sig med domen nöjd.
Eget nog, företeddes icke uret under ransakningen en anmärkning som äfven inför rätten framstäldes, men hvarå intet afseende fästades. — Hvem kan säga, att det ifrågavarande uret är detsamma, som brottslingen pantsatt i Stockholm, då det, för igenkännande, icke blifvit målsegaren förevisat?

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Juli 1874
N:r 52