Dödsfall.

sitt hem vid Mästerby i Ardre avled i torsdags Karl Tingström i en ålder av 88 år. Den bortgångne var född i Guldrupe. Efter att ha haft tjänst på gårdar i Roma och Etelhem var han en tid anställd i kronans tjänst. Äktenskap ingick han 1877 och bosatte sig senare i Ardre. Änkeman sedan endast fyra månader sörjes den avlidne närmast av trenne söner och en syster.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Juli 1940
N:r 171

Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget

i Stockholm har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under juni månad 1940.
För hästar till: lantbrukarna Herman Jakobsson, Lilla Velinge i Buttle, 400 kr., Alvin Hjelm, Kodings i Hemse, 350 kr., Anshelm Carlsson, Nors i Fleringe, 250 kr., Josef Björklund, Larsarve i Roma, 240 kr., Klas Magnusson, Forsa i Hejde, 160 kr., A. Resare, Klintebys, 2 st., 680 kr., Arvid Gardell, Bäcks i Hangvar, 200 kr., E. Göransson, Dals i Grötlingbo, 250 kr.
För föl till: lantbrukarna Herman Larsson, Lingvede i Havdhem, 42 kr., Axel Carlsson, Kube i Stenkumla, 70 kr., nämndeman Lennart Pettersson, Gudings i Vallstena, 119 kr., lantbrukarna Aug. Håkansson, Vible i Västerhejde, 90 kr., Alb. Strömbeck, Botvalds i Ardre, 120 kr., Gustaf Olsson, ösarve i Bäl, 180 kr., Frida Ahlqvist, Roma, 60 kr., Gustaf Cedersten, Granskogs i Dalhem, 64 kr., Elof Nilsson, Lilla Hästnäs, 89 kr., Karl Nilsson, Hallbjens i När, 58 kr., Carl I. Sandqvist, Myrungs i Linde, 69 kr., Axner Smedberg, Prästbåtels i Vänge, 95 kr., godsägare Gösta Hult, Suderbys i Västerhejde, 70 kr., lantbrukarna Albin Pettersson, By i Hablingbo, 70 kr., Anselm Pettersson, Esarve i Levede, 70 kr., Adolf Johansson, Kopungs i Ardre, 70 kr., Aug. Olofsson, Lilla Åkra i Barlingbo, 89 kr., köpman Harry Angelöw, Rågåkra i Hejde, 99 kr., lantbrukarna Axel Olsson, Homa i Stenkumla, 79 kr., Gottfrid Pettersson, Sigvalda i Etelhem, 70 kr., Henning Jacobsson, Fackla i Östergarn, 90 kr., Elias Jakobsson, Smedegårda i Björke, 60 kr.
För nöt till: lantbrukarna Nils Pettersson, Gisslauser i Lärbro, 150 kr., Knut Stenström, Moos i Stenkyrka, 250 kr., Per Olof Ählander, St. Ihre i Hellvi, 125 kr., Bengt Bengtsson, Lan-gens hage, 100 kr., Enelius Fredin, Nygårds i Garda, 250 kr., Kristian Fohlin, Kisslings i Fole, 107 kr., Gustav Johansson, Liffride i Lärbro, 240 kr., Gustav Olofsson, Botvide i Sanda, 250 kr., Knut Thomasson, Västkinde, 300 kr., fjärdingsman Lennart Yttergren, Thuna i Stenkyrka, 300 kr., godsägare Harald Cramér, Smiss i Eke, 300 kr., lantbrukaren Selma Nyberg, Kyrkebys i Hangvar, 200 kr.
För svin till: lantbrukaren N. A. Lindgren, Likmunds i Gerum, 56 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Juli 1940
N:r 168

Bildstenen ej skulptur utan oljemålning!

Prof. Sune Lindqvist talar om Gotlands bildstenar på D. B. V:s högtidsdag.
Av forntida minnesmärken över de döda utgöra de gotländska bildstenarna ett för Gotland säreget slag. Otvivelaktigt äro dessa monument skapade av gotländska mästare, men detta till trots ha de icke med avseende på sin utformning framsprungit ur gotländsk jordmån. Grekiska och romerska förebilder torde ha varit inspirerande faktorer, åtminstone i många fall. Det ofta återkommande skeppsmotivet, båten med såväl rodd- som styråror, talar redan Tacitus om, och ifråga om övriga på bildstenarna förekommande motiv kunna flera av dessa härledas till bl. a. fornhistoriska smycken och prydnadssaker från Södern. Allt detta och mycket annat som professor Sune Lindqvist antydde i sin på läroverkets aula i går middag hållna föreläsning i anslutning till firandet av Sällskapet D. B. V:s högtidsdag, är visserligen mycket intressant. Men om möjligt ännu intressantare är, i varje fall från lekmannasynpunkt, professorns förklaring på tal om bildstenarna från 700-talet, att dessa inte varit skulptur men väl stora oljemålningar med prunkande färger.
Att Gotland är rikt på minnen från forntiden veta vi alla, sade prof. Lindqvist inledningsvis i sin föreläsning om Gotländska bildstenar. Väl intet landskap i Norden finnes så rikt på fynd från järnåldern som just Gotland. Åtskilligt kunna vi också lära oss redan av de små ting som ligga i gravarna. Men av en helt annan art än dessa skatter i jorden äro de gotländska bildstenarna, vilka f. ö. varit föremål för långvariga studier. De första omtalas sålunda redan i mitten av 1700-talet. Intresset för dem växer emellertid alltmer men den som ger oss den första avbildningen är Per Arvid Säve, vilken tillsammans med sin broder Carl Fredrik ägnade även dessa bildstenar stor uppmärksamhet. Redan för dem framstodo dessa monument nämligen som högst värdefulla bidrag till kännedomen om fornkulturen på gutaön. En hel del av dessa värdefulla stenar införlivades också av Per Arvid Säve med Fornsalens begynnande samlingar. Hans arbete togs sedan upp av Gabriel Gustafsson och Fr. Nordin, vilken sistnämnde år 1907 begärde och erhöll anslag för fullbordande av en publikation om dessa bildstenar. Men den slutliga uppgiften måste överlämnas åt andra och hade nu anförtrotts tal. själv. Det har dröjt länge med denna publikation, sade han, men han hoppades samtidigt att uppgiften skall kunna slutföras inom en nära framtid.
I fortsättningen av sin intressanta framställning övergick tal. att till scioptikonbilder i snabba drag kommentera och förklara en lång rad av våra gotländska bildstenar. Dessförinnan meddelade han emellertid, att de gotländska bildstenarna spänna över sju århundraden, eller från 400- till 1000-talet. De första blevo de allra ståtligaste. De tillkommo på 400-talet. En av dem finns i sydfasaden av Bro kyrka och utgör en av de bäst huggna bildstenar som över huvud taget existerar, ett gott stenhuggeriarbete som för järnålderns del till och med är ganska överraskande. Stenen är nära 2 meter lång och har grund dekorering, vilken bl. a. består av ett skepp med rodd- och styråror — ett av dem varom Tacitus talat — vidare något som kan vara en solsymbol jämte ett par andra cirkelformiga figurer. Denna sten, vilken ursprungligen stått på en hög sockel, är ett monument som åstadkommits av någon person som varit nere i Södern och lärt, kommit hem igen och därpå tillverkat monumentet. Denne någon hade också goda tillfällen att lära. Ty att det romerska riket hade en hel rad ståtliga gravmonument är ju allmänt bekant. Kanske är det i stort sett också så, att förebilderna till våra bildstenar i allmänhet äro att söka i Grekland och Italien. Härför talar bl. a. motivvalet. På liknande sätt utsmyckade stenar finnas emellertid även i Spanien.
I själva tornväggen till Bro kyrka finnas rester av ett annat monument, vilket förutom solfiguren bl. a. har en vacker bård jämte geometriska ornament. Möjligt är att dessa två stenar utgjort det ursprungliga monumentets viktigaste del, ett monument som kan tänkas ha stått som gavlar på ömse sidor om en grav. Att dessa stenar förskriva sig från 400-talet ville tal. bevisa genom att på duken presentera en avbildning av ett norskt kvinnosmycke från denna tid. Smycket ifråga bär flera av samma sorts utsmyckningar som förekomma på Brostenarna.
Efter att något ha omnämnt en bildsten från Hellvi, fäste föredragshållaren vidare uppmärksamheten på ett par stenar från Tingstäde kyrka, vilka bl. a. äro märkliga därigenom att de bära avbildningar av några fantasidjur, möjligen delfiner, antikens mest älskade djurmotiv. I anslutning till en bild av en vid Pavalds i Lärbro funnen

Sune Lindqvist.

bildsten framhöll tal., att det troligaste är att det är på norra delen av ön som man börjat utföra dessa märkliga monument. En sten från Vallstenarum bär synnerligen vackra dekorationer. Ganska egendomligt är att de flesta av dessa monument hittats vid kyrkornä och inte på gravfälten, där liknande fynd dock gjorts. En i Martebo funnen bildsten är märklig såtillvida som den bär runskrift. En sten, härstammande från ett gravfält, är den vid Björkome i Västkinde funna. Även denna har bland sina figurer en båt.
Också från Havor i Hablidgbo emanera några stenar, utgörande ett enastående monument, ett verk av helt annan konstnär och med helt annat kynne. Mönstret skiljer sig i allt från de förra. Det har en besynnerlig samling motiv, lika besynnerligt hopsatta. Anledningen härtill är att vi här ha att göra med en mästare som representerar en nyare åskådning och stil. Mycket få stenar finnas av den sorten, som torde ha tillkommit på 400-500-talet. En del av samma ornamentik har dock påträffats på en å Stenkyrka kyrkogård hittad bildsten. Annars voro 400-talets talrika monument rätt enahanda till såväl form som motivval. Sedan kom en ny tid med en annan inställning, andra intressen. Tal. nämnde som exempel de s. k. dvärgstenarna, vilka dock i någon mån bevara traditionerna från äldre tider. Utom dessa mera konstlösa monument uppträdde andra former under de följande århundradena.
Tiden omkring år 700 blir det emellertid åter livligare fart i bildstensintresset och då komma också de verkliga stenkonstnärerna. En bildsten från Broa i Halla hör till de allra intressantaste från den tiden. Bland motivets karakteristika märkas här ryttaren, skeppet och kvinnan. Vid Nybjers i Stenkyrka har man funnit ett par liknande stenar.
Men det är inte bara motiven som få en delvis annan karaktär på 700-talet. Också dimensionerna bli andra och större, monumenten väldigare. Framför allt är det Lärbro socken som excellerar med dessa ståtliga monument. Men även i Buttle har en sådan sten anträffats. Vackra och ståtliga voro de med sina skepp, sina ryttare och sina kvinnor med vingar, med horn och med kittel. Kvinnor som måste vara valkyrior, mötande de döde vid Valhalls gräns med mat och dryck. Men där finns ännu en kvinna, en som bär en lagerkrans, segerbelöningen. Valkyrian här är Söderns Victoria, segergudinnan.
I raden av andra berömda bildstenar märkas vidare en från 800-talet som funnits i Alskog sant en liknande från Ardre kyrka.
Även 900-talet medför bildstenar, bl. a. sådana med runor. Och från 1000-talet hänför sig en annan sten från Ardre. Denna är dekorerad på ömse sidor och utgör trenne söners ståtliga monument över deras moder. Den är rik på figurer och ornament.
I slutet av sin framställning visade tal. några bilder av de vackraste monumenten från tiden omkring 700, däribland stenen från Hammars i Lärbro, nu i Bunge. Han ingick även på en skildring av de på stenen framställda scenerna, samt förklarade vidare scenerna på en bildsten från Tängelgårda, vilken kan tänkas en gång ha stått tillsammans med Hammarsstenen. Stridsscenerna på båda överensstämma med varandra.
Äro egentligen dessa stenar skulptur? frågade föredragshållaren retoriskt till sist. Inhuggningarna äro mestadels grunda och framträda endast som något ljusare partier mot stenens övriga mörkare yta. Huvudena på människogestalterna äro därtill oftast mycket vagt utformade. Är detta skulptur? Nej, vad vi här ha framför oss är målningar. Stenens hela yta har varit målad, människofigurerna ha burit praktfullt veckrika mantlar i prunkande färger. Monumenten ha varit som stora oljemålningar på sten. Och kanske skola vi ännu finna bildstenar med rester av färg i behåll. I så fall skulle dessa fynd bli ännu märkligare än de hittills gjorda.
Tal. avtackades med applåder av den ganska talrika publiken, varjämte Sällskapets ordförande för året, biskop Torsten Ysander, som även före föredraget hälsat tal., framförde auditoriets tack för den instruktiva föreläsningen.

Traditionell samling i Åhsbergska hagen.
Därefter anträddes färden med bussar och cyklar ut till Åhsbergska hagen, där några timmars friluftsliv idkades under de traditionella formerna, varvid i synnerhet varpkastningen var mycket flitigt utövad. Till tävlingen om pokalerna ställde fyra lag upp, men dessutom utkämpades åtskilliga andra duster på olika håll. Flaggstänger med de blågula dukarna i topp voro uppsatta i hagen och förfriskningar voro framdukade.
Här ute hälsades de närvarande av sällskapets ceremonimästare, riksbankskassör Gösta Löfgren, vilken särskilt harangerade de inbjudna gästerna, vilka voro utom föredragshållaren, professor Sune Lindqvist, docenterna Gyllenswärd och Stenberger, artisten H. Faith-Ell och direktör Sven Larsson.
En stund senare blev det åter ett avbrott i idrottslekarna, då sällskapets ordförande, biskop Y sander, beträdde den i de blågula färgerna draperade talarstolen och höll dagens högtidstal. Det anknöt sig till ämnet ”Arv och eget”.
Biskopen erinrade därvid om traditionernas makt, vilken i en stad som Visby är betydligt starkare än den kan bli vid Brunkebergstorg eller å Östermalm. Många av Visby stads invånare ha gemensamma minnen från barndomen, som hålla dem samman. Denna småstadens tradition kan visserligen bli ett tryck, som skulle kunna hindra personlighetens fria växt, därest den unge får gå i fars spår och icke får tillfälle att se något annat. Mången ung är också besvärad av hem och hembygd och föräldrar, som äro ohjälpligt efter sin tid, något som brukar vara ofrånkomligt vid en viss ålder. Man brukar säga, att stark ström går med egna vågor genom havet, men det gör den icke — den är bunden av gemenskapen. Och blod är tjockare än vatten.
Vårt arv innefattar icke blott hem och hembygd, utan också mycket av skick och seder. I våra dagar utplånas avstånden och majoriteten av människor är lösryckt från det enda riktiga livet, lantbons. Men å andra sidan ha så många människor nu för tiden körkort, att vi kunna uppleva en hembygdsrörelsens renässans. Den, som stannar på sin post, behöver känna, att hans tillvaro är mera kallelsetrohetens än enformighetens. Vi kunna ej strida mot utvecklingen. Och det kan också vara en betydelsefull uppgift, att ge ungdomen en vidare horisont. Det är av värde, att man sökt skapa ökat utrymme för ungdomen i hemmen, liksom det är till ungdomens fromma och trivsel, att den får någon ersättning, då den arbetar i hemmet.
Men även det kulturella arvet i idrott, musik och dikt är av större betydelse, än vi kanske tro. Vi kunna ej nöja oss med andliga museiföremål, men om vi å andra sidan hugga av traditionen, bli våra själar endast andlig konfektion.
Det gäller för oss att förmäla arvet med den skapande personligheten, så att därav blir något, som är vårt eget. Det är en särskild uppgift att kunna ge personlighetens liv åt vardagens värld. Småstaden kan ge personligheten ökad rymd för sin växt. Vi äro kanske där ringa och ringaktade, men låt oss slå vakt om den ringes rikedom: den personlighetsstärkande ensamheten och vännernas trofasthet.
Talaren slutade med ett leve för sällskapet D. B. V., varefter sjöngs DBV-sången.

Supé i Paviljongen.
Vid halv 9-tiden var man åter å Paviljongen, där ett 80-tal ledamöter bänkade sig till en utmärkt supa. Här talade biskop Ysander för dagens föredragshållare och på detta svarade professor Lindqvist med att uttala sin glädje över att få ha varit med på denna högtidsdag. För ordföranden talade sällskapets vice ordförande, tullförvaltare Karl Berggren,- varefter landshövding Jeppsson förrättade utdelningen av pris till de främsta varpkastarna. Det sammanlottade lag, som vann första pris, bestod av- rådman Thor Ödin, kamrer H. Wahlberg och direktör K. G. Klintborg, och på andra plats placerade sig ett lag bestående av bankdirektör H. Ihre, länsjägmästare Ragnar Melin och disponent Kjell Wiman.
Utanför på Paviljongsplanen spelade infanterimusiken under ett par timmars tid dansmusik och ganska mycket ungdom hade infunnit sig och begagnade tillfället att taga sig en svängom i gröngräset.
Därmed var den ur arrangörsynpunkt mycket lyckade DBV-dagen 1940 slut. Det efterlängtade regnet hade icke kommit.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juli 1940
N:r 156

Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget

i Stockholm har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under maj månad 1940.

För hästar till: Lantbrukarna Sigurd Bendelin, Stenby i Lokrume, 590 kr.; Ragnar Pettersson, Åkra i Sjonhem, 240 kr.; Hjalmar Hansson, Hallute i När, 540 kr.; Olof Mörrby, Grausne i Lokrume, 420 kr.; Jakob Larsson, Hugreifs i Gammelgarn, 600 kr.; K. F. Gardell, Kejlungs i Lärbro, 290 kr.

För föl till: Lantbrukarna Gustaf Othberg, Stenstugu i Othem, 70 kr.; Adolf Johansson, Kopungs i Ardre, 70 kr.; Tore Bergström, Bjärges i Vänge, 70 kr.; Ingemar Andersson, Hagelheim i Guldrupe, 55 kr.; Gösta Eklund, Qviende i Othem, 64 kr.; Harald Cranér, Smiss i Eke, 70 kr.; A. Daniel Björkander, Björksarve i Björke, 75 kr.; Albin Veström, Källgårds i Atlingbo, 80 kr.; Hjalmar Friborg, Runne i Sanda, 42 kr.; Karl E. Segerdahl, Klinte i Follingbo, 42 kr.; Axel Lagström, Aumunds i Roma, 90 kr.; Richard Jacobsson, Smiss i Sanda, 95 kr.; Verner Hellgren, Norrbys i Ganthem, 70 kr.; Ingvar Larsson, Sigvalde i Etelhem, 144 kr. och Alert Löfgren, Ejmunds i Mästerby, 110 kr.

För nötkreatur till: Lantbrukarna Kristian Fohlin, Kisslings i Fole, 250 kr.; Martin Lindahl, Tibbles i Hangvar, 250 kr.; fru Ada Rydström, Mörby i Lokrume, 150 kr.; lantbrukarna Martin Lindahl, Tibbles i Hangvar, 250 kr.; Gustaf H. Eriksson, Alvena i Vallstena, 300 kr.; Petter Pettersson-Annas, Gannarve i Källunge, 200 kr.; And. A. L. Bodins stbh., Mattsarve i Gammelgarn, 200 kr. och fru Helena Paulsson, Kyrkbinge i Gothem, 100 kr.
För svin till: Lantbrukaren Emil Hansson, Hugleffs i Silte, 150 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 juni 1940
N:r 144

Födelsedagar.

Sextio år fyller tisdagen den 18 d:s snickarmästare Gustaf Vester, Ljugarn. Han är född i Ardre. Redan i unga år ägnade Vester sig åt snickeri, men tog därefter anställning vid Gotlands artillerikår. Efter några år återgick han till yrket och har sedan dess varit anställd bl. a. på Södertälje flygplansverkstad, fabriker i Visby m. fl. platser. De senare åren har jubilaren även ägnat sig åt byggnadsverksamhet.

Femtio år fyller tisdagen den 18 d:s småskollärarinnan fröken Maria Ekelund, Näs.

Femtio år fyller den 21 dennes lantbrukaren Emil Johansson, Levide i Näs.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 juni 1940
N:r 136

Gotlands Skytteförbunds

fältskjutningar söndagen den 16/6.
NORRA KRETSEN: Samling 1½ km. nordost Lärbro kyrka. Anmälningstid: Lärbro skyttegille kl. 08,00, Slite kl. 08,30, Hellvi kr. 09,00, Rute kl. 09,30, Hangvar kl. 10,00, Lummelunda kl. 10,30, övriga kl. 11,00. Terrängen Lärbro kyrka—Staplebacke skola— (3 km. norr kyrkan)—Vikers—Kvarnen (1 km. nordost kyrkan)—Lärbro kyrka, avlyses kl. 07,00-17,00.
ÖSTRA KRETSEN: Anmälningstid: 09,00-11,00 vid Bringsarve i Ardre (östra gården). Terrängen Ardre kyrka—nordvästra delen av Torsburgen, norra delen av Torsburgen—Gloser—bron vid Fyrväga avlyses kl. 08,00-17,00.
VÄSTRA KRETSEN: Anmälan vid Nasume i Tofta kl. 09,0011,00. Tofta skjutfält mellan Marsängen—Blåhäll avlyses kl. 08,0017,00.
Varje skyttegille inom respektive kretsar äga anmäla en 5-mannagrupp att tävla om pokalerna, gr skjuter samtidigt och före annan skytt från eget gille. I skyttegillena inskrivna skyttar erhålla 18 fria skott. Tomhylsor och laddramar återlämnas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 juni 1940
N:r 133

Nya löner för 8 gotlandspastorat.

Vänge går samman med Sjonhem.
Kammarkollegiet har till k. m för fastställelse överlämnat förslag till nya löneregleringar för följande Gotlandspastorat, nämligen Vänge, Lärbro, Närs, Östergarns, Eskelhems, Sanda, Hangvars och Fårö. För Vänge pastorat föreslås lönregleringen erhålla provisorisk karaktär i avvaktan på pastoratets sammanslagning med Sjonhems pastorat. För de övriga pastoraten ifrågasättes ingen ändring, utan skola löneregleringarna för dessa gälla åren 1941-1960.
Kyrkoherdens i Vänge, Buttle och Guldrupe församlingars pastorat lön upptas till 4,630 kr. jämte reseanslag med 450 kr. och bränsleersättning med 200 kr. De allmänna gudstjänsterna i pastoratet skola uppehållas medelst duplikation varje predikodag i två av pastoratets tre kyrkor. Lönen för kyrkoherden i Lärbro och Hellvi församlingars pastorat föreslås till 5,355 kr. jämte reseanslag med 500 och bränsleersättning med 200 kr. Extra gudstjänster skola hållas till ett antal av minst 15 om året, varjämte särskild konfirmationsundervisning skall meddelas i Hellvi.
Lönen för kyrkoherden i Närs och Lau församlingars pastorat upptas till 4,560 kr. jämte reseanslag med 450 och bränsleersättning med 200 kr., kyrkoherdens i Östergarns, Ardre och Gammelgarns församlingars pastorat förmåner till resp. 5,200, 500 och 200, i Eskelhems och Tofta församlingars pastorat till resp. 4,630, 500 och 200, i Sanda, Västergarns och Mästerby församlingars pastorat till resp. 4,750, 500 och 200 kr., i Hangvars och Halls församlingars pastorat till resp. 4,650, 500 och 200 kr. samt för kyrkoherden i Fårö pastorat till resp. 4,170, 500 och 200 kr. samt dessutom ålderstillägg med 330 kr.
I Östergarns pastorat skall de allmänna gudstjänsterna uppehållas medelst duplikation i två av pastoratets tre kyrkor, varjämte skola anordnas 12 extra gudstjänster om året. Pastorsexpedition skall ? gång i veckan hållas öppen i Ardre, varjämte särskild konfirmationsundervisning skall meddelas där. I Eskelhems pastorat skall extra gudstjänster anordnas till det antal domkapitlet
efter förslag av kyrkoherden bestämmer. I två av Sanda pastorats tre kyrkor skall allmänna gudstjänster uppehållas medelst duplikation varje predikodag, och i Fårö pastorat skall anordnas minst 12 extra gudstjänster om året.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 11 juni 1940
N:r 132

Födelsedagshyllningar.

Byggmästare Leonard Johnsson, Slite, blev i går hjärtligt hyllad av vänner och släktingar. Redan tidigt på morgonen kom Slite manskör och gjorde sin uppvaktning och vidare anlände lyckönskningar från Gotlands hantverksdistrikt genom ingenjör Gunnarsson i Klintehamn. ’Frän vännerna överlämnades etik guldur och bland övriga gåvor jubilaren fick mottaga märkes eri länstol, skrivställ samt en David Ahlqvist-målning av hr Johnssons gamla hem i Ardre. Talrika hyllningar anlände i form av blommor och telegram. På kvällen voro ett 60-tal personer inbjudna till middag i sextioåringens hem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 juni 1940
N:r 129

Födelsedagar.

Sextio år fyller om torsdag orgelbyggaren Gustaf Larsson, Bjärges Larsson är född i Hemse och blev redan som 17-åring knuten till Cedergrens orgelfabrik i Bjärges, där han alltsedan dess stannat. År 1928 övertog han fabriken efter hr Cedergren och för några år sedan företog han en grundlig modernisering av verkstaden, den enda i sitt slag på Gotland.
Hr Larsson har anförtrotts ett flertal kommunala uppdrag, och han är f. n. ordförande i pensionsnämnden och kristidsnämnden, är ledamot av inkomsttaxeringen samt revisor för den kyrkliga kommunens kassor.
Femtio år fyller om torsdag den 6 juni byggmästaren Leonard Johnsson, Slite. Född i Stockholm kom han i unga år till Gotland och fick sitt hem i Ardre. Han ägnade sig tidigt åt snickaryrket, och efter genomgången utbildning vid slöjdskolan i Visby arbetade han här hos olika byggmästare för att några år senare åter slå sig ner i sin hemsocken som byggmästare. År 1925 inköpte han en fastighet i Slite och flyttade dit, och där har J. sedan varit livligt verksam inom byggnadsbranschen och uppfört många både större och mindre fastigheter.
Jubilaren är även en intresserad idrottsman, och speciellt är det de gotländska idrotterna pärk och varpa som ligga honom om hjärtat. Han har startat Slite varpklubb, vars ordförande han varit i många år Femtioåringen är även intresserad av kommunala värv och tillhör kommunalfullmäktige, varjämte han är brandstodsvärderingsman. Inom hantverkskretsarna är han verksam som sekreterare i Gotlands hantverksdistrikt och vice ordf. i Slite fabriks- och hantverksförening. Vidare är han intresserad medlem av Slite manskör.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 4 februari 1940
N:r 126

På förslag till tvenne småskollärarinnetjänster

i staden uppsattes i går av folkskolestyrelsen i nämnd ordning e. o. småskollärarinnorna Gunborg Granlund och Märtha Nilsson samt vik. lärarinnan Karin Malmberg, samtliga i Visby, samt småskollärarinnorna Margareta Pettersson, Ardre, Carin Seigerlund, Hemse, och Anna Thomsson, Tofta.
Förslaget skall underställas folkskolinspektörens prövning, innan val kan äga rum.
Två av de fjorton sökandena förklarades icke behöriga till tjänsten, enär deras ansökningshandlingar voro ofullständiga.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 November 1938
N:r 278