Lysning

tillkänhagavs i går i Visby domkyrka mellan kaptenen vid Gotlands artillerikår Åke Fredriksson och fröken Brita Lundberg, dotter till konsul Sven Lundberg härstädes och hans maka;
samt emellan löjtnanten vid Gotlands kustartillerikår Tor Wissler och röda-korssystern Alva Sundberg, Visby.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 juni 1940
N:r 131

Dödsfall Tekla Karin Maria Thomsson.

Min ömt älskade maka och vår omistliga lilla mamma Tekla Karin Maria Thomsson, f. Bolin, avled i dag efter ett kort, svårt lidande i sitt 39:de år.
Djupt och innerligt sörjd och saknad av oss, föräldrar, broder, svärmor och övriga släktingar och vänner.
Gandarve i Alva 8 juni 1940.
RUDOLF THOMSSON
Barnen
”Jag är uppståndelsen och livet.” Sv. Ps. 553.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Nykterhetsnämndsanslaget för året

har nu fördelats av socialstyrelsen. I Gotlands län ha följande nykterhetsnämnder fått bidrag : Visby med 1,000 kr., Alva 50, Boge 40, Bunge 40, Dalhems 40, Ekeby 30, Etelhems 50, Fröjels 50, Fårö 50, Gothems 40; Halla 50, Hangvars 50, Hellvi 50, Hogräns 50, Klinte 85, Kräklingbo 50, Linde 50, Lärbro 50, Mästerby 50, Norrlanda 50, Rute 50, Sanda 50, Slite köpings 100, Stånga 35, Vall 35 och Viklau 50 kr. (P)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Dödsfall.

Ett synnerligen smärtsamt och oväntat dödsbud meddelar i dag att fru Tekla Thomson, Gandarve i Alva, avlidit på Visby lasarett endast 38 år gammal. Dödsorsaken var allmän blodförgiftning och döden kom efter endast tre dagars sjukdom.
Hon var maka till lantbrukare Rudolf Thomsson, Gandarve, och dotter till kyrkvärden Rudolf Bolin och hans maka i föregående äktenskap.
Den bortgångna var moder till åtta barn, av vilka det minsta endast är en månad gammalt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Folkfest i Hemse.

Nationaldagen värdigt firad.
Man har ju varit van att se folkhögskolan som centrum för det traditionella sjättejunifirandet i Hemse, men i år hade rådande förhållanden lagt hinder i vägen härför. I stället hade kommunen åtagit sig nödvändigt arrangemang, och programmet var lika förnämligt som tillförne, om det också var något enklare.
I övrigt tog sig sjätte juni i år ungefär likadan ut som sjätte juni alla andra år. Vackert väder, flaggorna i topp överallt och så småningom gator fyllda med sommarklädd ungdom, som svalkade sig med en glasspinne i hettan. Ty varmt var det såvitt man kunde förstå på kronans karlar åtminstone…
Det officiella programmet tog sin början kl. 13 med de vanliga tävlingarna i gotländsk idrott. I varpa ställde 23 lag upp, i bakpärk 6 och i frampärk 5 lag. Och när de tävlande väl kommit igång såg man varpstenar och pärkbollar i luften intill sena kvällen, då prisutdelningen ägde rum nere på Bollklubbens festplats. Den förrättades av lantbr. Emil Hoffman, som även utbragte ett leve för den gotländska idrotten, kraftigt besvarat av den talrika publiken. Festen var arrangerad av Bollklubben och Varpklubben gemensamt, men hela nettobehållningen skulle gå till Föreningen Sudervallen som ett bidrag till idrottsplatsens iordningställande.
Den fosterländska festen denna dag nådde emellertid sin kulmen med fältgudstjänsten mellan kl. 4 och 5 på e. m., då biskop Ysander talade.

Fältgudstjänsten
inleddes av Dalströmska kvartetten med ett par sånger, Land, du välsignade… och Du, som världar har till rike…, varefter biskop Y sancler trädde upp på den flaggdekorerade talarstolen och höll ett allvarligt, manande och fosterländskt tal till den tusenhövdade skara, som hade slagit sig ned i gräset framför.
Tal. utgick från Jes. 40: 30-31, där det heter: ”Ynglingar kunna bliva trötta och uppgivas och unga män kunna falla; men de som bida efter Herren hämta ny kraft, de få nya vingfjädrar såsom örnarna”. Dessa ord sades till ett litet folk, trängt mellan stormakter, som kämpade inbördes. De gälla även oss, som i denna fagra tid fira vår nationaldag. Att vi ha en nationaldag att fira men till skillnad från så många andra folk ingen frihetsdag är en dyrbar Guds gåva till oss, det är lika underbart som om vårt folk skulle bli det enda utanför stormaktskrigets förbannelse. Det finns nog av karaktärens äkta guld i vårt svenska folk för att vandra den rätta vägen, blott Gud får makten. Vägen går utmed branta stup, men med Gud till ögonmärke går jag alltid i Fadrens ljusa rike, ty den som bidar efter Herren får ny kraft, en kraft som icke tröttas eller uppgives såsom sommarens fägring, vilken bär förgängelsens märke i samma stund som kulmen nås. Landet behöver män, som i Guds kraft förvalta det arv Herren givit oss. Flaggan är symbolen för allt vi fått att hålla kärt, den är symbolen för brödrasinne och gemenskap, och hur mycket som eljest skiljer oss, så samlas vi i enighet kring vår fana. Vi vill i trohet mot vad Gud givit oss bedja, att vi må stå samfällt som bröder och att Han må visa den rätta om ock trånga vägen. Om ej småsinnets och partisinnets skyttegravar grävas mellan oss skall vi också mogna till än större uppgifter, som Gud håller redo filr oss som enskilda och som folk.
Efter biskopens tal sjöngs unisont psalmen Härlig är jorden…, varunder en kollekt upptogs till förmån för soldathemmet i Hemse. Den inbragte något över 160 kronor,
Dalströmska kvartetten sjöng Sköna ö i östervågor… samt Sveriges flagga, varefter kapten Carleson i spetsen för sitt förband avslöt den enkla, värdiga fältgudstjänsten på krigarvis med ett ”Gud bevare Konungen och Fosterlandet!”
Vid fältgudstjänsten, som hölls på veterinärtomten, voro ungefär 1,500 personer närvarande, militären inräknad. Sist sjöngs unisont Du gamla, de fria…

Prislistan
för tävlingarna i gotländsk idrott fick följande utseende:
Varpa: Klass I: 1) Ture Pettersson, Rone: 2) Verner Eriksson, Hemse, 3) J. Wennerström, Fide. Tröstpris: 1) E. Olofsson, Hemse, 2) Knut Johansson, Hemse, 3) Runo Leander, När. Klass II: 1) Martin Molin, Havdhem, 2) J. E. Boberg, Burs, 3) Edvin Pettersson, Hemse. Tröstpris: 1) H. Johansson, När, 2) E. Alvin, Roma.
Bakpärk: 1) När II, pärkkarl H. Gardell, 2) Alva, pärkkarl Otto Siggelin, 3) Näs, pärkkarl Gunnar Jacobsson.
Frampärk: 1) Alva, pärkkarl L. Kristoffersson, 2) Näs, pärkkarl Gunnar Jacobsson, 3) När I, pärkkarl Arne Lindvall.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 juni 1940
N:r 129

Gymnastikbarnlägret.

Till det gymnastikläger för skolbarn som Gotlands gymnastikförbund anordnar i Brissund under tiden den 12—22 juli ha hittills endast inkommit ett mindre antal anmälningar. De hittills anmälda äro från Alva i söder till Tingstäde i norr. Anmälningstiden utgår den 15 juni, varför det ännu är god tid att anmäla barnen.
Man har bett oss uppmana föräldrar och lärare att skicka skolbarnen till detta läger. Det blir ju i år av kända skäl inga skolresor, men barnen behöva ut och lufta på sig, och därför kommer detta läger synnerligen väl till pass. Avgiften är 10 kr. för hela tiden. Beträffande barnens utrustning kommer meddelande senare att lämnas, men redan nu kan nämnas, att de barn som ha tält skola ha detta med sig. Programmet upptar som förut meddelats gymnastik, bad, simning och idrott. Anmälningarna kunna sändas till någon av ledarna, gymnastikdirektör G. Unghammar, folkskollärarna Ivar Larsson och Nils Åkerbäck samt lärarinnorna Elisabeth Smitterberg och Ingeborg Svensson.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 juni 1940
N:r 124

Landsbygden. Alva.

ALVA.
En välbesökt skördefest hölls på torsdagskvällen i Alva missionshus. Stunden inleddes med en kort predikan av pastor Gunnar Alstig, varjämte sångföreningen medverkade. Försäljning av de skänkta alstren vidtog därefter under ledning av kamrer Hugo Nilsson, Hemse, vilken som alltid på ett ledigt och talangfullt sätt skilde sig från uppgiften.
Den ekonomiska behållningen för missionens sak blev omkring 460 kr., ett resultat, som ju får anses som synnerligen gott.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1938
N:r 268

Frågan om stiftsjägmästaren.

Hr Rudolf Bolin håller skarp vidräkning med k. m:ts förslag.
Somförut i korthet nämnts har landstingsmannen Rudolf Bolin i Alva i egenskap av lekmannaombud för Visby stift i riksdagen antagna och nu för kyrkomötet framlagda förslaget, att stiftsjägmästaren i Visby stift skall hava hand även om domänverkets skogar på Gotland.
Motionären framhåller, hurusom den nuvarande organisationen beträffande skötseln av de ecklesiastika skogarna på Gotland visat sig vara i stort sett utomordentligt lycklig samt att det är en enhällig önskan inom den stiftsnämnd, som hittills fungerat, och även en allmän önskan inom pastoraten i stiftet, att samma organisation måtte få fortfarande bestå.
Vi ha i Visby stift redan haft erfarenhet av den organisation beträffande skogsskötseln, som föreslagits av k. m:t, i det att före ikraftträdandet av den nuvarande ecklesiastika boställslagstiftningen kronoskogarna och de ecklesiastika skogarna voro sammanslagna under en förvaltning. Detta ledde till att de ecklesiastika skogarna blevo eftersatta. Den gemensamma revirförvaltningen ägnade sig i första hand åt de stora sammanhängande kronoskogarna, ej åt de många kringspridda och i regel tämligen små prästskogarna. Följden blev, att de sistnämnda ofta voro i ett långt ifrån tillfredsställande skick vid den tidpunkt, då den nya ordningen begynte.
Den nuvarande stiftsjägmästaren har alltifrån denna tidpunkt ägnat hela sin tid åt de ecklesiastika skogarna på Gotland.
Stiftsjägmästarens verksamhet har i stort sett varit organiserad på följande sätt. Han har under hela tiden ägnat sig åt den organisatoriska verksamhet och den administrativa verksamhet i övrigt, som i allmänhet ankommer på en stiftsjägmästare. Men han har även verksamt deltagit i skötseln av de särskilda skogarn ute i orterna. Under tiden till den 1 januari 1936 var han tillika anställd som skogligt biträde åt de flesta pastoraten i stiftet. Hans viktigaste uppgift var därvid att verkställa utsyningar. Från och med den I januari 1936 var det på grund av ändring i stiftsnämndsintruktionen 22 § ej längre tillåtet för stiftsjägmästare att vara skogligt biträde. Stiftsjägmästaren i Visby stift har dock även från och med sistnämnda tidpunkt verkställt huvudparten av utsyningen i de ecklesiastika skogarna.
Att stiftsjägmästaren i Visby stift sålunda kommit att ägna sig åt skogsvården i boställsskogarna intensivare än stiftsjägmästarna i andra stift har varit betingat av de särartade förhållandena inom stiftet och även av gällande särlagstiftning.
Motionären erinrar vidare, att för de enskilda skogarna på Gotland gälla särskilda bestämmelser. I överenstämmelse därmed har k. m:t den 13 dec. 1935 bestämt, att all utsyning å de ecklesiastika skogarna i Visby stift skall verkställas av stiftsj ägmästaren eller annan hos stiftsnämnden anställd person med högre skoglig utbildning, dock att stiftsjägmästaren i vissa fall äger överlåta utsyningen åt skogligt biträde hos pastoratet.

Rud. Bolin.

K. m:ts utredning är missvisande.
K. m:ts förslag angående stiftsnämndernas skogliga personal grundar sig som bekant i huvudsak på en av kammarrådet Tom Wohlin såsom sakkunnig verkställd utredning. Stiftsnämnden har haft tillfälle att yttra sig över denna utredning och att därvid fastslå, att uppgifterna i utredningen beträffande de skogliga förhållandena i Visby stift äro missvisande.
Däremot har stiftsnämnden ej haft tillfälle att yttra sig i anledning av departementschefens i propositionen framlagda uppfattning angående stiftsjägmästarens i Visby stift tjänstgöringsförhållanden.
Därom heter det i propositionen ???? att de funktioner, tjänstens innehavare hittills påtagit sig, och den handledning, han funnit sig böra utöva vid pastoratens skötsel av boställsskogarna, sträckt sig avsevärt utöver de åligganden, som författningsenligt åvilat honom i tjänsten.
Det känns beklämmande att finna ett dylikt yttrande i en kunglig proposition i ämnet. Det kan ej med något som helst berättigande sägas, att stiftsjägmästaren påtagit sig något, som icke författningsenligt åvilat honom i tjänsten.
Stiftsnämnden har icke haft någon annan person med högre skoglig utbildning till sitt förfogande ån stiftsjägmästaren. Det har därför ålegat stiftsjägmästaren att verkställa utsyning, samt avgöra ifråga om viss avverkning m. m.
Stiftsjägmästarens funktioner ha sålunda icke i någon mån sträckt sig utöver hans åligganden. Departementschefens ifrågavarande uttalande är, alltså vilseledande.

Inga klara riktlinjer i propositionen.
Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att i den framlagda propositionen finna fasta hållpunkter hur det är meningen att stiftsjägmästartjänsten och den skogliga förvaltningen i verkligheten skola ordnas.
Departementschefen, framhåller vidare, att stiftsnämnden bör verka för att pastoraten sammansluta sig för utseende av gemensamt skogligt biträde. Det framgår ej av propositionen, vad detta gemensamma shogliga biträde skulle ha för utbildning. Om man utgår från att meningen är, att han skulle ha lägre skoglig utbildning är det dock överhuvud otänkbart, att en person med högre skoglig utbildning skulle ägna sig såsom huvudsyssla åt att vara skogligt biträde åt pastoraten i Visby stift.
Det torde vara hart när omöjligt att förmå de särskilda pastoraten till friktionsfritt samgående i biträdesfrågan, helst som för dylik tjänst kompetenta personer saknas på Gotland, säger motionären vidare. Stiftsjägmästarens tid skulle komma att i ej önskvärd omfattning åtgå för ordnande av biträdesfrågaan, ty troligen kommer biträdesbyte att ske mycket ofta, enär knappast någon duglig person kan finna sin framtid tryggad såsom biträde.
I propositionen kan ej utläsas, om meningen är, att k. m :ts förordnande den 13 december 1935 angående stiftsjägmästarens utsyningsskyldighet skulle komma att återkallas, men i anledning av departementschefens yttrande i biträdesfrågan synes ett dylikt återkallande med logisk nödvändighet bliva följden. Ett sådant återkallande skulle, åtminstone för gotlänningarna, synas i högsta grad märkligt med hänsyn bland annat till bestämmelserna för de enskilda skogarna inom Gotlands län. Det hade varit mycket värdefullt, om upplysning i fråga kunnat erhållas i propositionen.
En oerhörd arbetsbörda kommer att åläggas stiftsjägmästaren, om han samtidigt skall förvalta kronoskogarna. Stiftsjägmästaren och den å Gotland stationerade kronojägaren skulle praktiskt taget få övertaga sex personers arbetsuppgifter.

Jägmästaren skall utsyna domänskogarna, men ej prästskogarna!
I den händelse stiftsjägmästaren skulle befrias från utsyningsarbetet å pastoratens skogar, skulle inträda det otympliga förhållandet, att han skulle utsyn kronoskogarna medan samtidigt mindre kvalificerad arbetskraft måste anlitas för motsvarande arbete i boställsskogarna. Man måste osökt fråga sig. varför boställsskogarna skola stå tillbaka för kronoskogarna, som säkerligen bättre än de förra kunna undvara stiftsjägmästaren.
Stiftsjägmästarens hittillsvarande verksamhet i stiftet har redan visat goda resultat. Den har lett till en redan märkbar förändring till det bättre av de ecklesiastika skogarna, vilka redan nu på många håll stå som mönster för bygdens invånare vid skötseln av deras egna skogar.
Den organisation, som slagit så väl ut, bör ej brytas sönder och ersättas med en försöksverksamhet, som kan spoliera skapande värden och som med hänsyn till det blivande resultatet är i hög grad problematisk.
Vad som sagts om faran av att stiftsj ägm ä staretjänsten i Visby stift skulle bli en övergångstjänst skulle i ännu högre grad gälla vid ett bifall till k. m:ts förslag om icke ordinarie tjänst. Stiftsjägmästaren finge då anses ha starka skäl att kräva att snarast möjligt erhålla befordran till ordinarie anställning på annat håll.
Allt talar, för att, när det nu gäller att ordna för den skogliga personalen i stiften göra detta helt och även för Visby stift ordna förhållandena till stiftets tillfredsställelse.
I motionen föreslås slutligen att kyrkomötet måtte besluta, att stiftsjägmästartjänsten i Visby stift skall uppföras på ordinarie stat i lönegraden B 27 utan hänläggning till stiftsjägmästartjänsten av revirförvaltaruppgifterna på Gotland.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 november 1938
N:r 257

Auktion å skog i Alva.

TISDAGEN DEN 38 NOV. kl. 11 f. m. låter RUDOLF BOLIN, GANDARVE, genom offentlig auktion försälja växande skogen, huvudsakligast lövskog varav ek och c:a 2 tnl., i den s. k. Hemängen till rothuggning.
Utbud pärkvis. Samling å gården. Betalningsanstånd till den 1 juni 1939.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1938
N:r 256

Husförhör

för församlingsböckernas iordningsställande till mantalsskrivningen hålles:
I Hemse kommunalrum, onsdagen den 9 nov. kl. 11—1 med municipalsamhället och kl. 1—3 e. m. med gårdarna i socknen;
I Alva församlingshus lördagen den 12 nov. kl. 1—3.
Om skyldighet att lämna erforderliga uppgifter erinras.
Pastorsämbetet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 November 1938
N:r 254