Exekutiv auktion.

Genom offentlig auktion som förrättas hos lantbrukaren Adrian Svensson å dennes fastighet Bolarve i Hejdeby socken, torsdagen den 4 juli 1940 klockan 14, kommer att i den ordning utsökningslagen föreskriver försäljas följande för skuld utmätta lösören, nämligen:
1 arbetsvagn med sättare, 1 kultivator, 1 ringvält, 1 hästhacka.
Betalning skall erläggas kontant vid klubbslaget.
Visby i landsfiskalskontoret den 21 juni 1940.
THURE HOLMQVIST.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

Dödsfall Emelia Augusta Bohm.

Vår älskade mor, mormor och farmor Emelia Augusta Bohm avled lugnt och stilla idag i sitt 82:dra levnadsår, djupt sörjd av oss, syskon, barnbarn, släkt och vänner.
Visby den 30 juni 1940.
BARNEN

En fridens ängel ropar: Kom! och hjärtat skall ej vackla, När döden sakta vänder om Den bleka livets fackla.
Så nöjd jag far den sista färden: Jag är så trött, så mätt på världen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

Yrkeskurs i konststoppning.

Vid Föreningens för Rationell Hushållning statsunderstödda yrkeskurs i konststoppning mottagas nya elever den 2 sept. 1940 och sedermera den 1 i varje månad. Kursen varar 6 mån. och kostar 100 kr. Under de 2 sista mån. kan skicklig elev erhålla någon avlöning. För obemedlade och mindre bemedlade finnes möjlighet till statsstipendier, event. nedsatt avgift. God utkomst efter uppnådd yrkesfärdighet. Platser anskaffas åt duktiga elever.
Anmälningar till Fören. f. R. H., Västmannag. 4, Stockholm. 10 55 99.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

Foderauktion i Hangvar.

ONSDAGEN DEN 3 JULI kl. 11 f. m. låter OTTO JOHANSSON, FOLE, genom offentlig auktion AM KYRKEBYS, HANGVAR, försälja växande foderskörden å cirka 20 tnld. Utrop i mindre lotter.
Samling i myren.
Betalningsanstånd till 1 okt. 1940.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

Foderauktion i Bara.

ONSDAGEN DEN 3 JULI kl. 4 e. m. låter EKLUNDS STERBHUS, SIMUNDE, genom offentlig auktion försälja växande foderskörden å cirka 10 tnld. Utrop i mindre lotter.
Samling vid foderladan i närheten av Simunde station. Betalningsanstånd till 1 okt. 1940.
ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

Räven spökar åter på norra Gotland.

Jägaregillets första årsmöte enligt nya stadgarna.
Gotlands skarpskytte- och jägaregille hade på lördagseftermiddagen sitt första sammanträde sedan nya stadgarna antogos — av den klena anslutningen att döma förefaller det som om bestämmelsen om årsmöte före juli månads utgång skulle medföra svårigheter för större anslutning till årsmötet. Men det kan ju bero på de just nu besvärliga förhållandena i flera avseenden, icke minst rörande kommunikationerna.
De närvarande hälsades välkomna av ordföranden länsjägmästare Ragnar Melin, som uttryckte förhoppningen om att andra tider skulle stunda, då man skulle kunna ordna årsmötet som man planerat med skjutningar på gillets bana etc., varvid också anslutningen skulle kunna bli en annan än i dessa oroliga tider.
Sekreteraren, kapten E. Lindeborg, föredrog därefter årsberättelsen, ur vilken vi tillåta oss återgiva följande rörande jaktvård och villebrådstillgång på ön, gillets ekonomi etc.

Jaktskyttet.
Under året har träning i lerduveskjutning varit ordnad första söndagen i varje av månaderna april—augusti. Dessa möjligheter till träning utnyttjades sorgligt litet av öns skyttar. Det inträffade t. o. m. att ledaren och handräckningen fingo vänta ensamma på banan. Träningssöndagen 3 sept. liksom de tidigare planerade tävlingsskjutningarna gingo genom försvarsberedskapsinkallelserna om intet.
Slite cementfabrik har skänkt cement till harbana, vilken uppförts såsom övning i betongarbeten av infanteriregementets volontärsoldatskola.
Uppsnyggnings-, planerings- och inhägnadsarbeten, som igångsatts med hjälp av frivilligt manskap, måste tyvärr även avbrytas.

Åtgärder för jaktvården.
Riks jaktvårdskonsulenten, greve Harry Hamilton, besökte i början av juni Gotland för att orientera sig inom jaktvården. Härvid höll han föredrag i Slite, Hemse och Visby om den nya jaktlagstiftningen samt förevisade ett par intressanta jaktvårdsfilmer.
Samarbete med ordningsstatspolisen har liksom föregående år varit anordnat i maj och juli. Den i oktober planerade kontrollen av jaktkort och vapenlicens kunde däremot icke äga rum Någon lagbrytare blev härvid icke uppdagad.
Jaktvårdsartiklar hava införts i länets tidningar. Under höstmånaderna kunde dessa av förklarliga skäl icke bli så många och rikhaltiga som önskvärt varit. Hundplakat hava tryckts och utsänts till samtliga järnvägsstationer samt fördelats i socknarna och anslagits. P. M. för hundägare har tryckts och utdelats i samband med hund-skatteuppbörden.
Tyvärr hava dessa åtgärder ännu på många ställen icke medfört önskad effekt. Löslöpande hundar rapporteras ännu från många håll och åstadkomma på sina ställen allvarlig skada på villebrådet.
Viltvården går alltjämt framåt. Gillet har kostnadsfritt ställt fodersäd till intresserade jaktvårdares förfogande. Många personer hava utnyttjat denna möjlighet.
Från många socknar har även meddelats berömvärt intresse från enskilda personer vid utfodringen av rapphöns och fasaner, vilket gjort att gillet kunnat utdela ett ovanligt stort antal diplom- och penningbelöningar härför.
Räven har särskilt på norra Gotland ökats till den grad, att framställning under hösten gjorts om fridlysningens upphävande, vilket också skedde fr. o. m. 5 januari 1940 intill februari månads utgång, samt därefter årligen under tiden november—februari.
Havs- och gråtruten härjar alltjämt svårt bland sjöfågelns ungar, varför en del socknar premiera dess dödande.
Kråkorna hava efterhållits med fosfor och kråkfällor. Den sistnämnda har visat sig ganska lönande under den snörika vintern.
Landstingsmedlen för rovfågelspremier 1,000 kr. visade sig vara allt för knappa och voro därför redan förbrukade vid halvårsskiftet.
På årsmötet 1939 beslöts en ny form för utbetalandet av premierna, vilken godkänts av landstinget. Denna innebär, att landstingets premier skola utgå till de socknar, som själva betala minst 10 öre, med 20 öre per dödad kråka.
Socknarna utbetala premier i förskott samt ombesörja kråkfötternas förstörande och erhålla därefter halvårs- eller årsvis mot redovisning sålunda utbetalda medel åter från gillets skattmästare.
Detta förfaringssätt torde komma att medföra en rättvisare fördelning av premierna i fråga och därigenom för framtiden bättre resultat av ”kråkkriget”.
Hökarna åstadkomma någon skadegörelse på vildnaden, varför deras dödande alltjämt premieras.
Utplantering av vilt har icke under året förekommit, beroende på tidsläget och svårigheterna att anskaffa såväl hår- som fjädervilt för utplantering. Gillet kommer emellertid att i framtiden betala halva kostnaden för dylika inplanteringar samt biträda med anskaffningen.
Olaga jaktmetoder hava icke under året inrapporterats, och det förefaller glädjande nog som om allmänheten börjat få upp ögonen för betydelsen av jaktlagarnas efterlevnad och jaktvården.
Svenska jägareförbundets nya tidskrift ”Svensk jakt” har av gillet kostnadsfritt tilldelats samtliga medlemmar för år 1940.

Gillets ekonomiska ställning.
Inkomsten under året ha uppgått till kr. 2,046: 10 och utgifterna ha belöpt sig till 2,289: 40. På inkomstsidan märkas i årsavgifter 708 kr. och lands- tingsbidraget på 1,000 kr., på utgiftssidan stå bl. a. rovdjurspremier 1,000 kr., jaktvård 236 kr. Behållningen till innevarande år uppgår till i klenoder 1,000 kr. och i penningar till 2,232: 88.

Villebrådstillgången under jaktåret.
Haren har även under detta år ökat något. Riklig förekomst rapporteras från fyra socknar, medelgod från tjugotre och från övriga mindre god.
Avjagningen har varit betydligt mindre under året, varför en god stam torde finnas f. n.
Den s. k. tyska haren synes hava spritt sig till flera socknar, men tillgången förefaller ännu liten.
Orren synes alltjämt minska i några socknar, där stammen är oförändrad eller företer någon ökning.
Fasanen förekommer i stort sett lika rikligt som föregående år, varför stammen kan anses oförändrad. Givetvis har den liksom annat fågelvilt lidit av den långa och svåra vintern.
Rapphönsen ha minskats i trettiosju av de rapporterade socknarna. Den stränga eftervintern har givetvis även bidragit till minskningen, varför vi nu få räkna med en mycket svag stam och rätta nästkommande jaktsäsongs avjagning därefter.
Morkullan synes alltjämt minska, och tillgången betecknas som mindre god i femtio socknar.
Enkelbeckasinen och övriga vadare förete någon ökning.
Gräsänder och övriga andfåglar minska årligen.
Ejder och andra dykänder visa i stort sett oförändrad tillgång. De torde icke heller hava lidit av isen och kylan i samma utsträckning som de egentliga änderna.
Vildduvorna öka alltjämt och visa på sina ställen mycket god tillgång.
Grågässen utanför östkusten öka under det att de i norr förlorat sin förnämsta häckplats, Skenholmen. De vitkindade gässen förekommo under våren 1939 rikligt och anställde viss skada på betet i de socknar, där de gästade.
Vildkaninen förekommer alltjämt rikligt i de flesta socknar. Vissa lokala minskningar kunna sättas i samband med snövintern och tillgången på räv.
Ekorren visar i stort sett oförändrad tillgång.
Tillgången på säl är fortfarande liten.
Räven har ökats på norra Gotland samt börjat sprida sig söderut.
Genom att den blivit frigiven för jakt under tiden november—februari finns anledning hoppas, att stammen skall kunna hållas inom rimliga gränser utan att utrotning ånyo riskeras.
Hökfåglarna visa oförändrat bestånd. Den fridlysta bruna kärrhöken har ökat mycket och torde vara ganska farlig för vattenfåglarnas ungar.
Kråkfåglarna förekomma rikligt, men med de ökade premierna kunna vi hoppas på bättre efterhållning under 1940.
Kattor förekomma alltjämt i alldeles för stor utsträckning och få ofta föda sig själva på ortens villebråd och småfåglar. Från en socken rapporteras på en enda gård ”27 kattkreatur”, och på sina ställen håller rent av en vild-kattstam på att utvecklas.
Efter årsberättelsen föredrogs även revisionsberättelsen och ansvarsfrihet beviljades styrelsen. Därefter behandlades en hel del jaktvårdsspörsmål, som föranledde kortare och längre diskussionsinlägg.

Jaga fasan med varsamhet.
Jakttiden för fasan har som bekant ändrats så på Gotland att den överensstämmer med den i Stockholmstrakten, detta för att förebygga att fasaner saluföras i Stockholm på tid, då fågeln är förbjuden där, men tillåten på Gotland. I samband med meddelandet härom framhölls att fasantupparna i vinter synes ha lidit mera av vintern än hönorna och därför skulle vara i behov av särskilt skydd i år. Sekreteraren rekommenderade personliga restriktioner, då man ju icke kan ändra jakttiden så här utan vidare. Tillgången på fasan är annars god Jakttiderna äro också väl avvägda. Ordföranden underströk även att jägarna få jaga med urskiljning.

Normalstadgar för de lokala jaktvårdsföreningarna.
Genom styrelsens försorg hade uppgjorts förslag till normaistadgar för de lokala jaktvårdsföreningarna. Förslaget genomgicks av ordföranden, som därvid kommenterade bestämmelserna. Årsstämman uppdrog åt styrelsen att trycka stadgeförslaget att tillhandahållas de lokala föreningarna.

Skall gillet ordna rävskall?
Bankdirektör Ad. Dahlbäck vädjade till styrelsen att taga under övervägande anordnandet av rävskall på Gotland. Det är meningslöst att idka jaktvård när räven härjar bland både vilt och tamdjur. Det uppgavs att ett hundratal lammungar tagits av räven. Även från Stenkyrka rapporterades härjningar av räven och enligt en uppgift skulle man på ett ställe ha hittat ett rävgryt, vid vilket fanns rester av lamm, hare och fågel. Från Rute hade skrivelse ingått med begäran om åtgärder mot räven —man ifrågasatte bl. a. utläggande av gift.
Efter en del meningsutbyte uppdrog stämman åt styrelsen att träffa de åtgärder, som kunna anses nödiga, ev. partiellt hävande av fridlysningen. Gift får dock som bekant ej utläggas för räv. En del av ryktena om rävens framfart bemöttes av andra uppgifter, bl. a. framhölls, att en sjukdom gått bland lammen både på norra och södra Gotland, och att räven om han hittar ett dött lamm kalasar på det, är självklart.

Jaktuppsyningsmännen få polismans befogenhet.
För att understryka jaktuppsyningsmännens myndighet och laga ärende är det meningen att ge dem polismans befogenhet, vilket kan göras för ett år i taget. Sekreteraren fick i uppdrag att anta dylika upp syningsmän i socknar, som ännu sakna sådan och anskaffa med polisförordnande.

Gillets Finlandsinsamling till Gotlands Vapen.
Gillet hade på sin tid startat en insamling för Finland men denna hade icke mer än kommit i gång då freden slöts. Gillet beslöt nu att de insamlade medlen, c:a 1,000 kr., i stället skola lämnas till insamlingen Gotlands Vapen.

Sjöfågelsjakten från motorbåt.
Jägareförbundet hade begärt gillets utlåtande om ifrågasatt förbud mot sjöfågelsjakt från motorbåt 1 okt.-10 maj i Bottniska viken och Östersjön, vilken jakt närmast med hänsyn till kustbefolkningen blivit tillåten. Erfarenheten synes nu visa att jakttillståndet medför allvarlig fara för sjöfågelsbeståndet. Stämman ställde sig dock tveksam till problemet — ett förslag om att tillståndet endast skulle gälla för den bofasta kustbefolkningen ansågs svårt förverkliga och man hänsköt saken till styrelsen.

Gåvor till gillet.
Bankdirektör Ad. Dahlbäck överlämnade som gåva till gillet dels ett exemplar av Gotlands skarpskytte-och jägaregilles stadgar, antagna på första ordinarie sammanträdet i Visby den 26 jan. 1839, samt ett exemplar av Berättelse, uppläst på gillets första ordinarie sammankomst den 26 jan. 1837.
Vidare överlämnade artist Skårman från slöjdlärare Carl Åkesson en fångstsax för mindre rovdjur.
Ordföranden framförde gillets tack för gåvorna.

Styrelseval m. m.
Vid därefter företaget styrelseval omvaldes hela styrelsen — som senare konstituerade sig — och den består sålunda fortfarande av länsjägmästare Ragnar Melin, ordförande, artist E. Skårman, vice ordförande, kapten E. Lindeborg, sekreterare och skattmästare, löjtnant K. Thimgren, grosshandlare H. Pettersson, förvaltare P. O. Berthon, veterinär B. Helline samt lantbrukarne C. Klint och K. Hansson. Av dessa lottas fem att avgå nästa år — enligt nya stadgarnas bestämmelser. ’Hushållningssällskapet har till sin representant ånyo utsett lantbrukare A. Johansson, Larsarve i Roma. Landstinget har icke utsett ledamot.
Styrelsesuppleanter blevo även de förutvarande nämligen köpman Axel Pettersson, verkstadsägare Isak Pettersson, agronom K. F. Broander, Källunge, och lantbrukare A. Hegethorn, Endre.
Till revisorer omvaldes köpman Erik Lundberg och lantbrukare Karl Liljegren, Fide, med disp. Efr. Stenbom och fabrikör Sig Hesselsten som suppleanter.
Till gillets medlem av Svenska Jägareförbundets styrelse omvaldes ordföranden hr Ahlin med sekreteraren hr Lindeborg som suppleant, och dessa erhöllo också i uppdrag att representera gillet vid förbundets årsmöte.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

Albatross — ett 25-årsminne.

I morgon den 2 juli är det 25 år sedan den tyska minkryssaren Albatross, illa skadad av den förföljande ryska övermakten, måste sättas på land i Östergarn. Det i fjol av en del av Albatross besättning 1915 planerade kollektivbesöket här med anledning av 25-årsminnet, har givetvis under nuvarande förhållanden måst slopas.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

Inskrivning av nybörjare

i stadens småskolor förrättades i lördags, varvid inskrevos 136 barn av 150 inskrivningsskyldiga. De inskrivna fördelade sig med 54 gossar och 82 flickor. Totalantalet är ungefär detsamma som föregående år.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

1930 års visbystudenter

firade i lördags kväll tioårsjubileet av sin studentexamen. Av de 17 studenterna från 1930 voro sju närvarande, nämligen fruarna Ingrid Leijonhufvud och Harriet Klintborg, Visby, samt Elli Wernberg, Othem, fil. mag. Erland Blomqvist, fil. kand. Per Kjellander, civilingenjör Bertil Rosen, Trollhättan, och banktjänsteman Ebbe Östman, Visby. Jubiléet firades på Stadshotellets terrass, där en supé intogs under den bästa stämning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148

Gotlands hypoteksförening

har i dag hållit ordinarie föreningsstämma å föreningens lokal under ordförandeskap av godsägare Arthur von Corswant, Stora Hästnäs. Styrelse- och revisionsberättelserna förelågs i tryck. Balansräkningen fastställdes och ansvarsfrihet beviljades.
Vid sammanträdet omvaldes de i tur avgående styrelseledamöterna Arthur von Corswant och Johan Ahisten. Suppleanter för ett år blevo hrr Sig. Bendelin och Torsten Wiman, likaledes omvalda. Till revisor återvaldes hr W. Jakobsson, Visby. Suppleanter blevo hrr E. Norman och Herman Löthberg, omvalda, samt Stig Wikström, Fole, nyvald.
Till ombud vid konferensen med styrelsen i Sveriges allmänna hypotekskassa omvaldes Arthur von Corswant med Albert Johansson som suppleant. Till ombud vid sammanträde mellan delägarna i samma kassa valdes Arthur von Corswant, Albert Johansson och Carl Munthe med Erik Hansen, Johan. Ahlsten och Sigurd Bendelin som suppleanter.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Juli 1940
N:r 148