Följande lagfarter

söktes i dag hos rådhusrätten:
af kapten Holst å Vibble kalkiadeplats, som han köpt af domänsällstyrelsen för 100 kronor;
af fabrikör Stenström å egendomen nr 49 i Noderrotens 3 qvarter, som han å exekutiv auktion inropat för 6,100 kronor;
af arbetaren Oskar Olsson och hans hustru å egendomen nr 18 1/2 i Strandroteng 1 qvarter, som de köpt af sjömannen K. G. Johansson för 1,150 kronor;
af plåtslagaren G. A. Dahlgren å egendomen nr 47 i Klinterotens 3 qvarter, som han köpt af Johan J. Stenbom för 9,000 kronor.

Auktion Fridhem i Vesterhejde.

Fredagen den 21 Mars från kl. 11 f.m. låter fru Maria Nyström å Fridhem i Vesterhejde i ansende till afflyttning från stället genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja koppar-, jernoch blecksaker, något träkärl, möbler såsom 1 byrå, 2:ne soffor, 1 skänk, 1 kommod, 2:ne sängar, stolar och bord m, m. samt 1 strandbod, strömmingsgarn, torskanglar, flundrenät, 1 ålbummer, tågvirke, 1 kompass, 1 sälskinn, 1 jagtgevär, 1 barnvagn, något snickareverktyg; mansgångkläder samt en ung ko m. m. som här icke uppräknas. Och lemnas åt godkände inropare anstånd med betälnivgen till den 1:a västkommande Oktober.
Rovalds i Eskelhem den 10 Mars 1890.
Etter anmodan,
JOHAN OLSSON.

Auktion Gottskalks i Träkumla.

Torsdagen den 20 Mars från kl. 10 f.m, kommer genom öppen och frivillig auktion, för husbonden Jacob Gaidell, Gottskalks i Träkumla, att på 10 års tid, i mindre lotter, utarrenderas omkring 20 tunnland åker. Skulle icke antagligt anbud afgilvas, hvarför ägaren förbehåller sig 1/4 timmes pröfningstid, kommer jorden att i mindre lotter försäljas, allt med tillträde den 15 April nästa år. För arrendet lemoas åt godkände inropare betalningsanstånd till 1 Oktober hvarje år, och för försäljningen blifva vilkoren vid auktionen tillkännagifna. Samlingen sker vid Träkumla skolhus.
Vesterhejde den 12 Mars 1890.
O. A. PETTERSSON.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Ransakning har i dag hållits å länsfängelset med förut omnämde förre båtamannen Johan August Berg-Sko, hvilken på en reqvisition i bodkarlen Anton Norbecks namn af handlandea Sandelius i måndags erhållit 2 kronor och förut efter muntlig begäran från samme Norbeck 1 krona.
Den tilltalade erkände att han på ofvannämde sätt tillnarrat sig penningarne, hvilka han förvandlat i spritvaror.
Om sina lefnadsomständigheter berättade han, att han var född 21 Sept. 1861 i Stockholm, som barnhusbarn blifvit uppfostrad i Garda samt innehaft åtskilliga tjenster såväl istaden som på landet. År 1879 blefhan värfvad som artillerist härstädes, men erhöll efter 2 1/2år afsked. Båtsman blef han 1886, men atskedades 1888 på grund af andra resan förskingring af kronopersedlar, för hvilket brott han undergick bestraffning vid härvarande fängelse.
Berg dömdes nu af rådhusrätten till 75 kronors böter för bedrägeri samt att ersätta handl.
Sandelius med 3 kronor. Han stäldes genast på fri fot.

Södra häradsrätten.
Slutransakning har i dag å länsfängelset hållits med för stöld af en yxa häktade Karl Niklas Grönström från Hundlund i Vesterhejde.
Som vittnen voro inkallade tjerdingsmanuee Aug. Nilsson, Stenstu i Vesterbejde, samt arbetaren Anton Jakobsson och hans hustru från Hundlund, hvilka senare dock förklarades jäfviga, enär svaranden instämt Jakobsson till södra tinget för hemgåag, hvilket mål ej var afgjordt ännu.
Nilsson intygade att Grönström vid polisförhöret haft de förut omnämda uppgifter, han sedan förnekat.
Grönatröm erkände nu att han tillgripit yxan för att gifva den åt sin systerdotter Lovisa, i stället för en, som han haft sönder för henne, hvaröfver hon blifvit mycket uppbragt samt att han önskade få återkomma till Landskrona, der han ej beböfde lida nöd.
Då det rörande den äfvenledes förut omnämda vedstölden å Kungsladugårdens ägor endast fans de två jäfviga vittnena, afstod åklagaren från sin talan härför och yrkade, att Grönström måtte ådömas fortsättning af det lifstidsstraff, hvarifråv han erhålllit vilkorlig befrielse.
Häraderättens utslag lydde också härpå.

För lösdrifverti

har i går af stadsfiskalen häktats Gustaf Adolf Melander Sylvan, född i Vesterhejde 1858.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
För stöld af en yxa — två sades det till och med — hölls i dag ransakning med häktade Karl Niklas Grönström från Hundlund i Vesterhejde.
Det var en gammal, till ytterlighet skröplig man, klädd i sin gråa fängelsedrägt, som stödd på en käpp, vacklande och med hjelp af en fångknekt, träddein i domsalen. Han fick sätta sig, stå orkade han inte. Ansigtet var utmärgladt och gulblekt, ögonen, stora och blodsprängda, lågo djupt inne i hufvudet. Men det var ej att undra på, att han var skröplig.
Dagen före senaste julafton fylde han 75 år.
Och så började förhöret, som gick trögt på grund af fångens döfhet.
— När var han född?
— Ja, det visste han ej riktigt, men i December var det.
— Hvilka voro föräldrarne?
— Jo, kunglig lagman, de voro ärligt och hederligt folk.
— När gick dun till nattvarden första gången?
— Jo, det var samma år jag exercerade, i Stenkumla för en pastor som hette Fåhraeus.
— När blef du första gången straffad för stöld ?
— Jag var väl så der 21 eller 22 år.
— Hur mycket fick du då?
— Tjugofyra dygns vatten och bröd; jag satt uppe i tornet vid muren då, det ärlänge sedan.
— När blef du straffad nästa gåuvg?
— Ja, det vet kunglig lagman nog; jag mins det inte, men sex gånger har det varit.
— Och du har varit straffad på lifstid också?
— Ja, jag har varit inne på tre lifstider.
— Ånej!
— Ja, kanske det var fyra, jag har så dåligt minne nu, men första gången, det var för kronstöld på varfvet i Karlskrona.
— Du har varit straffad två gånger på lifstiden.
— Jaså, då blir det den tredje nu då, jaha,
— Hur länge var du fri mellan straflen, mins du det?
— Nej, jag har varit lös tre gånger på tio år i mitt lif.
— Och du är utfattig?
— Ja, det vet väl kunglig lagman förut det.
Anklagelsen lydde, att Grönström stulit 2 yxor, en från bvardera af arbetarne Jakob Engdahl och P. E. Larsson, Träkumla.
— Nå, har Grönström tagit de här yxorna?
(De förevisades)
— Nej, kunglig lagman; jag gick en dag förbi hos Engdahls syster, som varit gift med min svåger som döder är, och der bor Engdabl, och då såg jag hans yxa stå i vedboden, och då han bedt mig om ett yxskaft som han också fått, tyckte jag att det var pjåkigt att han inte satt på det och då tänkte jag ta yxan och sätta på ett skaft i stället för det gamba, som var trasigt. Nej, det var inte min mening att stjäla den.
Det der om yxskaftet, som E. fått, befans vid förhör med Engdahl vara öfverensstämmande med sanningen.
— Nå, men den andra yxan?
— Den har jag inte tagit. Den låg på vedbacken; jag tog och såg på den och, då kom folket ut och skrek; då släppte jag den.
— Men vid polisförhöret har ju Grönström sagt åt länsmannen, att han tagit yxan för att komma tillbaka till Landskrona och få det lugnt de återstående dagarne?
— Nej, kunglig lagman, det har jag aldrig sagt.
— Inte det?
— Nej, jag mins inte hvad jag svarade, men jag tror att kommisearien frågade om jag tagit den för nöd, men jag brydde mig inte om att jag svarade honom huru som helst, för jag tänkte, att det får ändå rättegången reda ut.
— Men Grönström har ju sagt, att han tagit yxan för att ge den åt sin systerdotter, som han bor hos?
— Nej, det har jag aldrig sagt. Åt Lovisa?
Jag skulle inte ha vågat komma hem till henne med något sådant; hon ville nog äta upp och kasta ut mig ändå.
Åklagaren yrkade också ansvar på Grönström för stöld af furuved, en qvarts kast, och grenved till ett värde af 2 kronor från Kungsladugårdens ägor.
— Nå, hur är det med detta?
— Jag har aldrig tagit någon ved, kunglig lagman, bara plockat litet ris. Och en gång då jag repade litet en kom sonen på Ladugården till mig och så’: »Hör du, Grönström, du stjäl ved, dut» »Nej, sv jag. Det der är ett oppspunnet råd af en vid södra häradsrätten som vill mig ondt.
Häradsrätten uppsköt härefter både det gamla och det nya målet. Grönström hålles fortfarande häktad.

Auktion Tjengdarfve i Träkumla.

Fredagen den 21 Februari från kl. 11 f.m. kommer genom frivillig auktion, vid Olof Larsson, Tjengdarfve i Träkumla, att till den högstbjudande försäljas omkring 100 tunnor sill af samma goda sort som såldes vid Gardrungs i Stenkumla den 27 sistl. December och torde priset deova gång ställas mera till ioroparens fördel. Vid samma tillfälle försäljas 1 bäst i 4:de året, 1 ko, 1 vagno-, 1 krok- och en slätpionharf, 1 vändplog; 1 nästan ny väfstol, gångkläder efter en afliden mansperson m. m, Anstånd med betalningen lemnas för godkände inropare till den 1 Augusti; andra betale kontant eller vid anfordran.
Vesterhejde den 11 Februari 1890.
O. A. PETTERSSON.

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Handlanden M. Levin hade instämt torghandlaren Gustaf Johansson hvilken vid flere tillfällen mot käranden skulle utfarit i grofva och opassande vid och synnerligast 14 sistl. September, då svaranden å stadens allmänna torg under folksamling utfarit i otidigheter och tillmälen mycket sårande och förklenande för käranden. Svaranden bestred att han fält några yttranden som haft afseende på kärandens parson, möjligen att ddt uppfattats så af honom såsom obekant med språket. Målet uppsköts.

Slagsmål. Förre artilleristen Frans Öman var af allmänna åklagaren instämd för våld mot konstapel Horney inne å centralkafést, der svaranden skulle tilldelat Horney ett slag i ansigtet så att blodvite uppstått. Svaranden erkände att han slagit Horney ett slag i ansigtet med flata handen. Horney yrkade ansvar samt 25 kr. i ersättning för sveda och värk.
Öman dömdes till 20 kr. böter.
— Bageriarbetaren Karl Johan Löfgren samt garfveriarbetaren Oskar Kr. Hemström vore likaledes af allmänna åklagaren instämde för att annandag jul på eftermiddagen skulle ha öfverfallit och slagit arbetaren Johanson och drängen Pettersson samt Löfgren, då Hemström anhållits och intagits på vaktkontoret, inkommit dit och der uppfört sig så våldsamt att han och Hemström måste förvaras der tills de något lugnat sig. Löfgren menade att han inkommit i polisvaktkontoret emedan han ansåg Hemström blifvit orättvist anhållen och erkände att han der var i ett så uppretadt tillstånd att han, ej fullt viste hvad han gjorde. Hemström hade blifvit förfördelad at några andra personer samt kullslagen och då han kom upp hade han utdelat slag som träffat nyssnämde Johansson och Pettersson. Målet uppsköts.

Från stortorgdagen. Drängarne Per Aug. Svensson och Jacob Johansson voro af allmänna åklagaren instämde för att stortorgdagen 18 sistl. September ha hindrat polisen i anhållandet och uppförande till vaktkontoret af en person. Båda nekade för hvad som lades dem till last. Målet uppsköts.

Återigen Malmborg och Johansson. I detta långvariga mål har ytterligare en stämning tillkommit, deri Malmborg angifvit Johansson för att ha öfverfallit och slagit hans hustru.
I detta mål skulle i dag höras vittnen, men endast ett af Malmborg inkalladt vittne hade infunnit sig hustru Elisabet Andersson, som berättade att då hustrn Malmborg 5 Oktober på aftonen begifvit sig till handl. Berglunds bod och om en stund återkommit och då varit sönderrifven och blodig i ansigtet, hade hon sagt Johansson ha gjort detta, Johansson bestred detta. För vidare bevisning uppsköts målet.

Fylleri och oljud. I målet mot muraren Johan Berglund, om ansvar för fylleri och oljud, hvilket förut förevarit, hördes i dag konstaplarne Boström och Nilsson samt extra konstapeln Engström, hvilka intygade att Berglund varit öfverlastad.
För ytterligare bevisning i fråga om oljud och för sedligheten sårande yttranden uppsköts målet.

Förargelseväckande beteende. Arbetaren Ant. Reinhold Christiansson från Hundlund i Vesterhejde var af allmänna åklagaren instämd för att i gatan utanför Frälsningsarméns lokal i går afton har bråkat och ej rättat sig efter konstapelns tillsägelse samt vid afföring till vaktkontoret satt sig till våldsamt motstånd och ej velat uppgifva sitt rätta namn.
Svaranden erkände och dömdes att böta tillsammans 100 kronor.

Skenande hästar.

Ett par hästar från Stenstu i Vesterhejde, råkade i dag vid 1/2 10-tiden i sken å Stora torget. Drängen hade för några ögonblick lemnat dem utanför Molanderska huset vid Kyrkogatan, då de, skrämda af något, satte af i vild fart in ibland folkmassan på torget, som i dag var särdeles talrik. Stor förskräckelse uppstod naturligtvis, och man lagade sig undan så fort man kunde. Lyckligtvis grepos hästarne snart utan att ha gjort någon skada. En gumma säges dock ha blifvit en smula skamfilad mellan ett par vagnar.