Föll av bilen och slog huvudet.

Då en bil från artillerikåren i går skulle köra ut till Tofta skjutfält, råkade densamma på vägen mellan Suderbys och skjutfältet häftigt slira till, varvid en av de på bilen åkande personerna, en stamanställd snickare, kastades av. I fallet slog han huvudet mot en telefonstolpe och blev liggande sanslös, men repade sig fort och var sedan i rörelse under gårdagen. I dag har han emellertid lidit av svimningsanfall, varför ambulansbil på middagen rekvirerats för att föra honom till sjukhus.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 februari 1932
N:r 39

Rättegångssaker.

Södra Häradsrätten.
(Vårtingets andra sammanträde. Ordförande ordinarie domhavanden.)
Mystiska bilen i Tofta.
Målet mol handlanden Seth Norrby angående den bekanta överkörningen i Tofta var i går före, och svaranden hade personligen inställt sig. En del detaljer från föregående protokoll genomgicks, men något nytt av dikt framkom ej. Åki. meddelade bl. a., att han efter olyckan utsänt en cirkulärskrivelse till landsfiskalerna i länet med uppmaning att hålla uppsikt över skadade bilar, och därvid hade bl. a. framkommit, att den förut omtalade bilen från Burgsvik icke kunde ha varit i Tofta vid tiden för olyckshändelsen. Vidare ha, andsfiskalen utlyst en belöning till en som kunde ge nödiga upplysningar, och detta hade givit till resultat, att fyra anmälningar ingått men att ingen av dem kunde komma ifråga. Sedan svar. ytterligare fått lämna en del upplysningar, tog rätten några minuters paus för att besiktiga svars bil, som stod parkerad utanför tingshuset. Man beslöt emellertid att sända efter infanterikårens motorcykel för att närmare kunna demonstrera hur olyckan kunde tänkas ha tillgå.
Vid målets fortsatta handläggning i dag ägde ovan antydda demonstration rum, i det att ett infanterikåren motorcykelekipage liknande det som var utsatt för påkörningen, anlänt till tinget. Några nya synpunkter än de förut kända’ framkomma emellertid ej. Rätten beslöt infordra en specifikation å de reparationer, som utförts å det skadade motorcykelekipaget, varför målet uppsköts till nästa ting.

Bilmål.
För brott mot vägtrafikstadgan var en f. d. lantbrukare från Klintehamn instämd av landsfiskal Justus Jakobson. Svar., som personligen inställt sig, innehar trafikkort och har då och då engagerats för bilkörning för andra personers räkning. Den 26 sistl. november hade han skjutsat några Personer till staden, men på hemvägen till Klintehamn hade han vid Krokstäde i Tofta råkat kollidera med en mötande bil, varvid en net uppstått på sistnämda, vilka emellertid svar. ersatt. Svar. anförde att han vid mötet blivit bländad av billyset och felbedömt avståndet till den mötande bilen, varigenom sammanstötning uppstått, mötande bilen hade förts lav en handlande från Visby. Svar. hade varit fullt nykter vid tillfället.
Dagen därpå hade svar. åter råkat ut för en kollision, då han var på väg till Eksta. Olyckan hade inträffat i Fröjd, där det stått en bil parkerad på landsvägen. Då svar. skulle köra om denna kom han i kollision med en bil som kom söderifrån. Även vid detta tillfälle hade svar. varit fullt nykter. Svar. uppgav, att han trott sig hinna före den mötande bilen, enär iden var på ett avstånd av cirka -150 m. svar. »gjort upp» med vederbörande om skadorna hade han trott att saken var utagerad.
Åkl. ansåg, att det var svar:s fel. enär han icke gjort något för att undgå olyckan, ty hade den mötande bilisten bromsat upp så hade detta varit dennes förtjänst.
Åkl. yrkade i första fallet ansvar enligt vägtrafikstadgan par. 2, 9 och 16 och i andra fallet enligt par. 2 och 16 i samma stadga.
Dom nästa gång.

Landsfiskal Jakobson hade instämt fiskaren H. Norrby, Klintehamn. för att denne kört bil i berusat tillstånd vid ett tillfälle. Svar. erkände och fick böta 100 kr.

Ett handelsbiträde från Havdhem hade vid ett tillfälle i fjol med sin bil råkat köra på en liten flicka, så att hon erhöll en del skador. Han var nu av landsfiskal Jakobson instämd för att ha varit vållande till olyckshändelsen genom att icke ha iakttagit nödig uppmärksamhet. Svar. hade nämligen rökt en cigarr och skulle kasta denna ifrån sig, då olyckshändelsen. timade. Svar. hade emellertid varit nykter.
Dom nästa gång.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 februari 1932
N:r 32

Lösen för fynd att lyftas å

Landskansliet af: arbetarehustrun Greta Pettersson Sigdes i Burs 37 kronor för en treryggad fingerring af guld; Johan Olsson Bitters i Hejnum 12 kr. för 1 knif och 1 armring af brons, Joh. Vallin Nygårds i Vänge 5 kr. för 2 söljor m. m. af brons; Niklas Lundin Båtare i Gothem 8 kr. för 2 spännbucklor m. m. af brons, L. P. Zackrisson Kisslings i Fohle 10 kr. för bitar af en sköldbuckla och handtag af brons samt 3 små silfverknappar; Carl Nygren 20 kr. för 3 bågspännen m. m. af brons och perlor m. m. funna å Vallstenarum samt 30 kronor för 1 större, tunn, öppen ring, ett bågspänne och små ringar samt ett mynt af romerska kejsarinnan Faustina den yngre, allt af silfver och en kam af ben m. m.; Carl Viman Stenstugu i Vesterhejde 12 kr. för 1 större och 2 mindre spännen af brons; P. Vahlqvist 5 kr för 1 söndrig stenyxa, perlor m. m. funna å Vallstenarum; And. Ahlberg Broa i Halla 4 kr. för 1 jernsvärd; Hjalmar Carlqvist L:a Gudings i Vallstena 4 kr., för 1 spjutspets af jern och en hake; drängen L. Österberg i Alfva 25 kr. för 4 djurshufvudtormade spännbucklor af brons m. m., Jacob Geselius Stenstugu i Bro 3 kr. för 1 plogbill af jern; A. Larsson Gudings i Vallstena 40 kr. för diverse jernvapen; Carl Nygren 10 kr för 1 sköldbuckla, svärd, spjut m. m. af jern, funna å Vallstenarum; L. Pettersson Vägvalls i Vallstena 10 kr för ett jern svärd, perlor m. m.; Gossen Hugo Eriksson i Vallstena 5 kr. för bitar af jernvapen och 3 spännen af brons; C. Larsson Antarfve i Toffta 3 kr. för 1 spännbuckla af brons: L. P. Ekström Gloser i Gammelgarn 3 kr. för 1 bronsnål med öga; J. Eklund Levede i Etelhem 4 kr. för 2 söljor m. m. af brons; flickan Anna Börjeson å Roma kungsgård 1 kr. för 1 knifskaft af nyare arbete; arbetaren Frimodig och Björkqvist Klintebys i Klinte 1 kr. förfen kedjestump af brons och en lerperla; Anders Söderström Busartve i Othem 50 öre för en bit af en armring af brons; Hugo Österberg Gantarfve i Gammelgarn 16 kr. för 1 hel lerkruka, spännen m. m. af brons; Joh. Andersson Rovalls i Eskelhem 3 kr. fik 1 spännbuckla af brons; Joh. Timgren Gloser i Gammalgarn 2 kr. för 1 ändbeslag af brons; Thom. Robert Nisse i Habblingbo 4 kr. för 1 rund spännbuckla af brons; A. Gardell Tomasse i Lokrume 1 kr. för 1 skära och 1 bit af ett annat instrument af jern; J. Johansson Hallbjens i Heide 4 kr. för 1 jerncelt; Lars Andersson Bols i Hafdhem 3 kr. för 1 rund spännbuckla af brons; Husbonden Littberg Busarfve i Roma 4 kr. för 1 rund spännbuckla och 1 löst beslag af brons, det senare med tunn silfverbeläggning; O. Vallenström Buttlegårda i Buttle 5 kr. för 1 rundt bronsspänne; C. N. Andersson Antarfve i Hafdhem 4 kr. för 1 sölja, brutna ringar m. m. af brons och 3 perlor m. m.; satm Nils Siggelin Ringom i Alfva 4 kr. för 1 jernknif, 1 sölja och bitar af en lerkruka.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 26 Juni 1875
N:r 50.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1889:
Eskelhem socken: födda 14, döda 20, inflyttade 40, utflyttade 47; minskning 13, folkmängd 783;
Tofta socken; födda 16, döda 7, inflyttade 24, utflyttade 25; ökning 8; folkmängd 763;
Hangvar socken: födda 24, döda 19, inflyttade 37, utflyttad, 79; minskning 37; folk mängd 931;
Hall socken: födda 6, döda 1, inflyttade 15; utflyttade 20; minskning 0; folkmängd 277;
Othem socken: födda 20, döda 15, inflyttade 57, utflyttade 98; minskning 36; folkmängd 1,006;
Boge socken: födda 10, döda 9, inflyttade 20, utflyttade 22; minskning 1; folkmängd 465;
Kräklingbo socken: födda 2, döda 3, inflyttade 24, utflyttade 25; minskning 2; folk mängd 426;
Ala socken: födda 7, döda 4, inflyttade 10, utflyttade 32; minskning 9; folkmängd 301;
Anga socken: födda 7, döda 5, inflyttadde 17, utflyttade 15; ökning 4; folkmängd 308.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Januari 1889
N:r 9

Förenade i döden

blefvo nyligen ett par åldriga makar vid Kroks i Tofta sockan, nämligen förre fanjunkaren Hans Hansson och hans hustru Sofia Margareta. Maken, 79 år gammal, afled nämligen 7 dennes och makan, 72-årig, endast 4 dagar senare eller i fredags. Samma graf kommer således att famna de båda åldringarna.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Dödsfall. Hans Hansson & Sophia Margareta Hansson

Att den Högste behagat hädankalla förre Fanjunkaren och svärdsmannen Hans Hansson, som efter ett kort lidande lugnt och fridfullt afled vid Kroks i Tofta den 7 Jan. 1889 i en ålder af 79 år, 6 mån., 1 dag samt hans efterlemnade make, Sophia Margareta Hansson, som äfven efter ett kort lidande lugnt och fridfullt afled den 11:te Jan. 1889 i en ålder af 72 år, 4 mån., 2 dagar; djupt sörjda och saknade af barn, barnbarn broder samt slägit och många vänner, ha vi den sorgliga pligten att härmed tillkännagifva.
Olof och Kristina Gahnberg, född Hansson.
Math. ev. 24:42.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
För oloflig handel har O. A. Gustafsson, Myrungs i Linde, dömt. att böta 25 kr.

Norske skepparen A. Larsen har dömts att böta 75 kronor för oloflig handel med fisk från sitt fartyg i Klinte.

För våld och ärekränkning ha Maria Hansson, Krokstäde i Tofta, och husbonden Alfr. Baeckström derstädes dömts att böta, den förra 10, den senare 25 kronor. B. hade tilldelat H. ett slag för munnen och H. hade med anledning deraf utfarit i smädlige yttranden mot B.

Norra häradsrätten.
Stöld från vrak. Befälhafvaren å engelska ångaren York City, hvilken i December 1887 strandat vid Salvoren hade uppdragit åt Neptunbolagets agent å Fårö, handlanden Michael J. Ekström, ångarens bergning. Denne hade i sin ordning åt Johan Teodor Karlsson jämte andra personer lemnat tillstånd att på vissa vilkor berga ångarens last af hafre, men förbjudit dem att bergs något annat som tillhört ångaren. Karlsson hade emellertid, under det han var sysselsatt med att upphämta hafren, tillegnat sig derefter hemfört en trumma af väf, som fastnat i den kasse, hvarmed upphämtningen skedde. Härför dömdes han till 6 månaders straffarbete samt ett åra fötlunt af medborgerligt förtroende.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Januari 1889
N:r 2

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Målet mellan fiskaren O. Toftén, Dyple i Tofta, kärande, och kapten J. Wulfcrorna, svarande, angående de, föret omnämda öfverseglade fisknäten förevar i dag ånyo. Käranden instälde sig personligen, svaranden genom notarien J. H. Bachér, hvilken påpekade att Klintehanm vid ifrågavarande tillfälle gått den inre utprickade farleden mellan Skarlakans grunder och land. Käranden genmälde att båtarna vid tillfället varit öfver 1/2 sjömil från land, samt att om kapten W. gått endast 25 alnar för om Tofténs båt i st. för lika långt akter öfver, hade han gått klar näten, som ännu ej sjunkit.
Tre vittnen hördes, nämligen fiskarena Nils och Viktor Björkander samt Oskar Nilsson. Af deras berättelser, som voro i hufvudsak alldeles sammanstämmande, framgick, att vinden vid tillfället varit ostlig och hafvet nästan lugnt så att Klintehamn ej för vädrets skull behöft hålla så nära land. Fiskarbåtarne lågo i en linie; utom en, men den var så långt norr öfver att den ej kunnat hindra kursens ändrande. Från Tofténs båt hade först vinkats med årorna, sedan med en mössa och slutligen skrikits att näten, som ej voro fullt utlagda, ännu ej sjunkit 2 famnar, hvilket af kapten W. besvarats med att det har ingen nöd. Då ångaren tog fast i näten, drogs fiskarbåten ned med fören, så att fara för fiskarenas lif kunnat vara, om ej nätkelnorna sprungit. Klintehamn ha le haft så god
plats att den kunnat ändra kursen 1/2 streck, då den gått klar. Maskinen hade stoppats först då ångaren var så nära båten att det ej jenade till något, ty farten minskades ej. Tre nät hade blifvit alldeles förstörda; af det ena fans endast en stump qvar, af de två andra återstodo endast kelnarna. Målet uppsköts.

Polisen Karlbom hade, som nämts, anmält muraren Johansson-Samuelsson, enär denne skulle vid ett visst tillfälle gifvit honom några mindre vackra tillmälen, som Karlbom ansåg, emedan han måst anmäla svaranden för en oljudsförseelse.
Idag hördes vittnen, som intygade att det i stället varit Karlbom, som begått hvad han tillvitat svaranden. För vittnens hörande å kärandesidan uppsköts målet.

Snattande pojkar. Till rådhusrätten hade instämts gossarne Karl Karlsson, son till arbetaren Karlsson hos fabrikör Cedergren, samt Ture Henning Ferdinand Nygren, 8 år, och Gustaf Adolf Pettersson, 11 år, jamte de senares föräldrar hustru Anna Maria Nygren och skomakaren Joh. Pettersson. Karl Karlsson, instälde sig ej, såsom varande aflyttad från orten.
Nygren och Pettersson hade onsdagen 30 September med knif förstört målningen å ytterdörrarne till allmänna läroverkshuset, dagen derpå från korridoren tagit en kartbok, en psalmbok och ett ritbestick, samt vid ett annat tillfälle inne i handlanden Erikssons bod vid torget under biträdets frånvaro ur kassalådan tillgripit sammanlagdt 1 kr. 30 öre samt 3 portmonnäer. De erkände tillgreppen och dömdes till aga i hemmet, föräldrarne att ersätta skadan på dörrarna.

För ärekränkning hade i två särskilda mål hemmansägaren Lars Bandelin, Bomarfve i Vall, och O. Björkander instämt hemmansägarna T. Lindahl, Lönnbjers i Roma, och Johan Pettersson, Linhatte i Vall. Saken gälde, att svarandena i en besvärshandling till k. m:te befhde härstädes yttrat om ett af Bandelin och Björkegren, såsom godemän vid landtmäteriförrättning, utfärdadt intyg rörande bortflyttandet af några bygneder vid ett skifte, ej var öfverensstämmande med sanningen, och ej hedrande för någondera parten. Intyget hade uppgifvit att annan person verkstält bortflyttningen än svarandena sade sig kunna bevisa. Kärandena fattade detta yttrande i besvärsskriften såsom beskyllning för utgifvande af falskt bevis och fordrade hvar och en 200 kronors skadestånd af hvarje af svarandena jämte åtskillig ersättning i målet. Utslag afkunnuas 31 December.

Till en månads fängelse dömdes i dag af rådhusrätten bagaren J. N. Lindbom för grof vårdslöshet mot borgenärer.

Gotlands Allehanda
Måndagen 10 December 1888
N:r 99

Mönstring med nr 182

Roma kompaniområdes beväringsmän kommer att försiggå på följande tider och ställen, nämligen:
Fredagen den 14 innevarande Deceruher kl. 10 f. m. i Roma sockenstuga med beväringsmän från Roma, Björke, Follingbo, Akebäck, Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem och Viklau socknar;
Lördagen den 15 i samma månad kl. 8 f. m. i Vall sockenstuga med beväringsmän från Vall, Hogrän och Atlingho socknar samt samma dag kl. 11 f. m. i Stenkumla sockenstuga med beväringsmän från Stenkumla, Träkumla, Vesterhejda, Eskelhem, Tofta och Visby södra landsförsamling.
Visby den 6 December 1888.
E. A. Arnelius,
Befälhafvare för Roma kompaniområde.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 December 1888
N:r 98

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
O, ansvar och ersättning hade handlanden Karl Lyberg å Slite instämt sjökaptenen K. F. Dagerman, under yrkande att svaranden måtte åläggas ersätta käranden den förlust han lidit genom den af svaranden förda, under hans befäl förolyckade skonerten Anna. (Olyckan, som på sin tid omtalades, skedde, som bekant, uppe i Bottniska viken i slutet af September månad). Käranden ansåg svaranden genom vårdslöshet varit vållande till olyckan, hvilket enligt en framlemnad skrift skulle framgå af den inför Lule rådhusrätt afgifna sjöförklaringen. I ersättning fordrades inalles 5,411 kr. jämte rättegångskostnader.
Som svarandens ombud uppträdde auditör Engström, hvilken bestred de af branden gjorda påståendena, samt anhöll om uppskof för att inkomma med svaromål. Käranden anhöll att rätten måtte förordna ett par ojäfviga sakkunniga män att ytra sig öfver sjöförklaringen, hvilket likaledes bestreds af svaranden.
Rätten förklarade sig hindrad upptaga målet till pröfning, när den ej vore rätt forum.

Med yrkan om ersättning får några förstörda fisknät hade fiskaren O. Tofftén, Dyple i Tofta, instämt kapten I. Wulferona å Klintehamn. Svaranden skulle nämligen måndagen 5 dennes, då han med Klintehamn i passerade Blåhälls fiskläge trots tillsägelsen påseglat 10 strömmingsgarn, hvilka släpades med fartyget ungefär 1/8 mil, så att 3 blefvo alldeles obrukbara och de öfriga 7 sådana, att käranden urståndsattes att under någon tid utöfva sin näring. För de 3 näten fordrade han i ersättning 45 kronor samt 60 kronor för de förluster han lidit genom att ej kunna fiska.
Skriftligen genmälde svaranden, att han den ifrågavarande dagen ej kunde helt och hållet väja för alla fiskarbåtar, enär de voro ovanligt många. Han hade gått med stoppad maskin öfvar ett par nät, båten gick 10 fot djup och fiskarena sjelf hade sagt att näten lågo 2 famnar. Han hade väl lagt märke till att intet nät medföljde båten.
Käranden bestred svaromålet och fick uppskof för att höra vittnen.

För ärekränkning hade arb. Frans Öhman instämt sin gårdsgranne tjärsmörjaren Karl Nordström med påstående att svaranden gifvit kärandens hustru sådana namn att han ej kunde upprepa dem i stämningen, men som voro de mest kränkande för en gift qvinna. Han fordrade härför 50 kronors ersättning jämte rättegångskostnader.
Svaranden medgaf att han som af kär:s hustru blifvit beskyld för osanning väl kallat henne »kona», men ej vidare, att orgier tillstäldes inne hos Öhman m. m. Båda parterna ville höra vittnen, men förmåddes slutligen efter åtskilligt gräl att öfverlemna målet. Svaranden dömdes att böta 5 kronor för ärekränkning; kärandens öfriga påståenden underkändes.

Utslag afkunnades i dag i målet mot makarna Sellberg från Stockholm, hvilka suttit häktade här för olofligt tillgrepp. Rådhusrätten frikände dem.

Ett snuskigt mål förekom i dag inför rådhusrätten mellan allmänna åklagaren, på angifvelse af sakföraren Stenmark, ock sergeant Vikander, svarande, rörande hemfridsbrott, ärekränkning och våld mot person. Då målet under handläggningen blef af den beskaffenhet att det ej rätt väl låter referera sig i en anständig tidning, nöja vi oss med att i största korthet antyda hvad som förekom.
Svaranden skulle en lördags afton ha inträngt i målsägarens bostad öfverlastad, och öfverfallit Stenmark, kallat honom med en mängd tillmälen och uppfört sig mycket våldsamt. I en längre svarsskrift bestred svaranden hvad som lades honom till last.
Som vittnen hördes vagnmakare Lindell, som händelsevis varit hos Stenmark vid ifrågavarande tillfälle, samt fru Björkegren, som bor i våningen ofvanpå. För ytterligare vittnesförhör uppsköts målet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 November 1888
N:r 95