Biskopsvisitation

förrättades i lördags och söndags i Levide och Gerums församlingars pastorat, hvarvid biskop von Schéele i förrättningen biträddes af kontraktsprosten Alfvegren.
Först besöktes Levide församlings såväl folk- som småskola. Undervisningen ansågs hafva i småskolan ledt till ett mycket godt och i folkskolan till ett medelgodt resultat. I skolgången hade under de senare åren en fortgående förbättring inträdt, så att skolgångsprocenten nu utgjorde 95,55. Biskopen hoppades, att hvad härntinnan änvu återstode att önska skulle genom skolrådets och särskildt den nye kyrkoherdens bemödanden vinnas. Enligt beslut, fattadt med anledning af skolrådets vid senastefvisitationen 1886 framlagda förslag har under 3 år tio kr. årligen uttaxerats till underhåll, och utvidgande af sockenbiblioteket. För öfrigt hafva inga andra åtgärder, vare sig genom inköp af böcker eller på annat sätt, vidtagits för bibliotekets tillgodoseende, än att skolrådet 16 Sept. beslutat göra hemställan om åtgärder för att så fort som möjligt få biblioteket till stånd samt att bibliotekarie 8 sistl. Maj utsetts. Uttalande sin ledsnad öfver detta förhållande och sitt beklagande deraf, uppmanade biskopen skolrådet till ofördröjliga åtgärder härntinnan. För meddelande af undervisning i trädgårdsskötsel fans jordland afsöndradt, hvilket dock ansågs mindre lämpligt för ändamålet. Med tillit öfverlemnade biskopen åt skolrådet att ordna ifrågavarande angelägenhet vare sig genom att försätta landet i brukbart skick eller genom att utbyta det mot ett tjenligare. För skolan behöflig materiel ville skolrådet i mån af församlingens tillgångar på bästa vis tillgodose. I slöjd hade undervisning meddelats flickorna, men icke gossarne. Då skolans lärare var slöjdkunnig och lokal ansågs kunna beredas å skolans vind, förklarade sig emellertid skolrådet villigt att göra framställning om anordnande jämväl af manlig slöjdundervisning.
Vid besigtniogen af Levide kyrka anmärktes: sockeln å norra och vestra sidorna bör befrias från gräs och buskar; en i vestra portalen bortfallen kolonn bör med ny ersättas; åt trätornet bör egnas nödig omsigt och behöflig reparation. Kyrkorådet förklarade sig vilja vidtaga nödiga åtgärder för dessa bristers afhjelpande. Några utmed sockeln & kyrkans södra sida nppstälda grafbällar ansågos delvis hafva inskriptioner af antiqvariskt värde Pastor skulle sätta sig i förbindelse med riksantiqvarien för att få utrönt, hvilka af dessa kunde vara af det värde, att de borde på af riksantiqvarien anvisadt sätt skyddas mot vidare nötning. Beträffande kyrkans inre anmärktes, att korgolfvet, der likaledes grafhällar voro placerade, om hvilkas värde riksantiqvariens yttrande borde inhämtas, med första möjliga borde repareras och läggas i plan yta; för verkställigheten häraf ville kyrkorådet vidtaga nödiga — åtgärder. Likaså behöfde, för undvikande af obehag för pastor vid nattvardens utdelande, ändring ske med altarskranket, hvilket i förhållande till altargolfvet vore för lågt. Härvid fick emellertid tills vidare bero, enär pastor icke ville för sin del påyrka sådan ändring.
Å kyrkogården hade hvarje hemman sin särskilda grafplats. Å åtskilliga af dessa grafplatser hade under en följd af år inga nya grafvar kunnat öppnas, hvarför kyrkorådet uttalat önskvärdheten af att en omplanering af kyrkogården inom en ej så aflägsen framtid skedde. Detta uttalande kunde påräkna biskopens gillande och understöd. Å kyrkogårdens nordöstra hörn var sockenmagasinet beläget, hvarvid tills vidare fick bero, alldenstund’ ingången var så anbragt, att säden icke behöfde transporteras & fordon öfver kyrkogården. Arkiv och inventarier granskades och lemnades utan anmärkning. Till arkivets skyddande mot fukt borde nödig ventilation af sakristian ombesörjas äfvensom arkivskåpet flyttas till en mindre fuktig vägg. Gerum kyrkas arkiv, som hittills här förvarats, borde för utrymmes vinnande flyttas till nämda kyrka. Med undantag af ofvan omförmälda grafhällar samt några små kopparmynt, om hvilkas värde och lämpligaste förvaring riksantiqvariens yttrande jämväl borde inhämtas, fonnos inga gamla minnesmärken i eller vid kyrkan.
Gerums skola besöktes derefter. Undervisningen kunde, ehuru läraren haft att handleda jämväl barnen inom småskolestadiet, anses i allmänhet hafva ledt till ett tillfredsställande resultat. Förfallolös frånvaro hade förekommit, så att t. ex. en gosse under senare tid varit utan förfall frånvarande 19 och en flicka icke mindre än 27 1/2 dagar, om hvilket förhållande läraren gjort vederbörlig anmälan hos skolrådets ordf. Likväl hade ingen vidare åtgärd blifvit vare sig af skol- eller kyrkorådet vidtagen till rättande och förebyggande af dylik beklaglig oordning, trots lagens tydliga föreskrift och biskopens uppmaning i detta afseende vid senaste visitationen. Icke heller hade, förrän på allra sista tiden något blifvit åtgjordt med anledning af uppmaningen vid samma visitation rörande skolträdgårdslandets uppodlande.
Förklaring kommer med anledning häraf att affordras vederbörande, under tiden I fråga tjenstförrättande vice pastorer, rörande det sätt, hvarp&k de i dessa afseenden iakttagit sina åligganden. — Slöjdundervisning hade ej meddelats i skolan, men på uppmaning af biskopen förklarade skolrådet sig vilja göra vederbörlig framställning om denna angelägenhet. Behofvet af undervisningsmateriel ville skolrådet på bästa vis tillgodose. Belysningen i skolan var mindre tillfredaställando, men denna olägenhet kunde genom bänkarnes omplacering och ett fönsters täckande lätt afbjelpas, om hvilken anorduving skolrådet ville draga försorg. Sockenbibliotek fans ej; skoirådet ville tillse hvad för bildandet af ett sådant kunde göras.
Till sist besöktes Gerum kyrka. Intet hade åtgjorts för afbjelpande at de vid förra visitationen anmärkta bristerna, cämligen: att affallen revetering å skeppets’ norra yttervägg behöfde återställas; att de bortfallna kolopnerna å båda södra portalerna borde återställas; att tornspiran, som ansågs bräcklig, borde undersökas och dess fäste förstärkas; att sakristian utvändigt tarfvade putsning och att en spricka i densamma borde invändigt igenfyllas; att det söndriga klädet å predikstolspulpeten borde genast lagas och nytt sedermera anskaffas; samt att kronan närmast tornrummet likaledes borde lagas.
Å kyrkostämman, som hölls vid samma visitationstillfälle, hade dock beslut i enlighet med kyrkorådets förslag fattats om dessa bristers afbjelpande. Under nuttalande af sin förvåning öfver kyrkorådets och särskildt vederbörande vice pastorers uraktlåtenhet att låta bringa församlingens nyss berörda laga kraftvunna beslut till verkställighet, tillkännagaf biskopen, att vice pastorernas förklaringar rörande förhållandet komme att infordras. Såsom ytterligare brister anmärktes nu, att kyrkans sockel borde frigöras från gräs och buskar samt att tornhvalfvec borde omses och repareras, enär stark läckning förekommit i detsamma. Kyrkogården var tillräcklig men tarfvade omplanering. Fråga derom lär hafva förevarit redan för 25 år sedan. Om hurn härmed förhölle sig, skulle pastor så fort sig göra läte meddela upplysniog. Emellertid ville kyrkorådet, då sådan planering under alla förhållanden påkallades, göra framställning derom till församlingen. Ätven här var sockenmagasinet uppfördt å kyrkogården, i dess nordvestra hörn; af samma skäl som anförts i fråga om sockenmaga: sinet i Levide lät biskopen dervid tills vidare bero. Grinden till öppningen i kyrkogårdsmuren derinvid borde emellertid föreättas i anständigt och passande skick. Arkiv och inventarier lemnades utan anmärkning. Vidare granskades församlingarnas samtliga räkenskaper, utan att föranleda tlll annan anmärkning än att säkerheten för en förbindelse å 100 kr. borde ytterligare betryggas. Ministerialböckerna befannos vara med noggranhet och ordning förda.
Andra dagen efter slutad installationsförrättning och högmässogudstjenat hölls kyrkostämma, hvarvid biskopen med anledning af hvad under visitationen förekommit talade allvarligt manande ord till församlingarna. Af pastors embetsmemorial, som vid stämman föredrogs, inhämtades bland annat:
Gudstjensten bevistades ganska ordentligt, flitigare dock under den varma än under den kalla årstiden, Nattvarden brukades också ganska allmänt. Med söndagens helighållande var förhållandet bättre hos de äldre än hos de yngre. Passionsgudstjensterna hade varit fåtaligt besökta. Bibelförklaringar hade ej regelbundet hållits, utan endast någon gång. Ej heller hade kommunionföshör hållits, utan hade anteckningarne till nattvardsgång blifvit inledda med kortare förmaningstal. Husförhören besöktes ordentligt af båda församlingarne, Konfirmationsundervisning ägde rum hvartannat år. Dopet förrättades vanligen i hemmen, någon gång i kyrkan och framfördes barnen dertill inom föreskrifven tid. Vid dop i hemmen användes ej kyrkans dopskål. Frivilliga husbesök at pastor hade någon gång ägt rum. 1 segligt afseende anmärkte pastor, att en förbättring inträdt i så måtto, att dryckenskapslasten betydligt aftagit. Detsamma konde ej sägas om otukten, i det barn föddes utom äktenskap till lika stort antal som förut. Detta gälde dock endast Levide. — Doe tldre okyrkliga rörelserna tycktes ej ha haft nå on tacksam jordmån. De nyare rörelserna hade ej synnerligen tilltagit i styrka. Misstroende mot statskyrkan fans visserligen fortfarande hos de frikyrklige, men de voro dock mera fördragsamme, så att öppen strid existerade ej. En nattvardsförening funnes inom pastoratet. Af odöpta barn funnes inom Levide tre. Iogen lysning till borgerligt äktenskap hade sedan senaste visitation afkunnats. Något utträde ur kyrkan i laga ordning hade ej ägt ram.

Afslutning

ägde i går middag kl. 1/2 1 rum med högre flickskolans elever och förrättades af inspektor, biskop von Schéele, hvilken dervid som vanligt talade till den församlade ungdomen. Såsom grund för sitt tal lade biskopen detstora ordet frihet och utvecklade i anslutning dertill betydelsen af qvinnang emancipation i dess betydelso af frigörelse från de qvinnan vidlådande lytena såsom fåfänga, ytlighet, ombytlighet, nyckfullhet och utveckling af de hos henne i rikt mått nedlagda anlagen till det goda, sköna och sanna. Det vore flickskolans uppgift, dels att föra de unga från dessa lyten, dels att föra dem fill denna sant qvinliga ståndpunkt. Qvinnans likställighet med mannen vore ett berättigadt kraf i så måtto, att hon icke skulle vara blott ett bihang till mannen, utan en personlighet för sig, som, om lifvet så fogade, kunde vara honom den bästa tröst och hjelp i lifvets — strid, det fastaste och säkraste stöd.
Sedan biskopen derefter tackat skolans styrelse och lärarepersonalen för dess nitiska och uppoffrande arbete att utveckla de unga flickorna till kunskapsrika, vyttiga och fromma qvinnor samt särskildt betonat, att hvad han yttrat till de unga icke blott vore fagert tal, utan något, som kunde och borde praktiseras i lefvande lifvet, afslöts akten med bön och psalmsång.
Vi ha upprepade gånger påpekat den för afslutningen olämpliga lokal, flickskolan förfogar öfver. Det var, tro vi, för de fleste närvarande omöjligt att uppfatta mera än högst obetydligt af biskopens tal och det fins nätt upp ingenting pinsammare än att på detta sätt stå med ständigt spändt hörselsinne och ändå icke få någon hel uppfattniog af hvad som säges.
Lämpligen kunde ju sjelfva afslutningsakten förläggas till annan lokal.

Femtiotre år

fyller i morgon biskop von Schéele. Dagen kommer att firas i Rone prestgård, der biskopen sedan i dag befianer sig i och för visitation, denna således den första för året.

Kyrkostämma

hölls i måndags e. m. Skolrådet hade på folkskoleinspektörens yrkande hemstält om anställande af en ny ordinarie lärare eller lärarinna, då undervisningen i småskolans 2:dra klass med 50 lärjungar icke kunde med framgång bestridas med 1 lärarekraft.
Hr Bergman ansåg olämpligt att under det löpande året bevilja sådana anslag, då k. förordningen uttryckligen stadgar huru sådant skall tillgå. Framställning derom borde göras vid Oktoberstämman, då staten för följande året uppgöres.
Hr Biskopen: då finge man äfven för nästa hösttermin dragas med det olämpliga förhållandet att ha barn i en klass i dubbelt antal mot det högsta tillåtna. Man hade dröjt så länge som möjligt med framställningen, derför att man förut tagit församlingens krafter i anspråk, Men att nu dröja längre hade icke skolrådet varit berättigadt.
Hr Kolmodin: rätt vore att staten uppgjordes på en gång, icke bitvis; man kunde då icke öfverskåda det hela. Yrkade anställandet af en extra lärare för nästa termin, tills frågan kan på den af lag föreskrifna tiden afgöras.
Hr Biskopen: behof uppkomna under årets lopp, som icke utan skada kunde uppskjutas, vore skolrådets plikt att söka fylla.
Hr Höjer sporde, om framställningen nu närmast föranledts af dödsfall.
Hr Biskopen: nej, endast grundad på inspektörens hemställan.
Hr Bergman: ja, det var alldeles som förra gången, då en extra plats gjordes till ordinarie; då kom ockeå inspektören strax efter statens uppgörande; Den k. förordningen gälde väl lika mycket för inspektören som för skolrådet.
Hr Biskopen: Förra gången ansåg icke skolrådet klokt att skjuta upp; det vore svårt att här få passande vikarie, om inte utsigt funnes att få platsen ledig och ordinariter besatt. Nu vore förhållandet annorlunda: barnens antal i småskolan vore för stort, hvilket på det stadiet synnerligen menligt inverkade på undervisningen. På ett högre stadium kunde man fördraga ända till 100 i en klass, men det giage icke an på det lägre, En mängd blefve qvarsittare, skoltiden förlängdes och barnen komme icke så snart åter till föräldrarne.
Hr Höjer: Ehuru af samma åsigt som der förste tal., så vore här dock ett undantagsförhållande. Dock borde nu icke beviljas anslag för en ordinarie lärare, utan blott för en extra lärare med lika lön som ordinarie. Vi ha ock redan så många ordinarie, att kanske icke alla behöfvas i framtiden, om t. ex. skoI på Hästnäs sammanslås med skolan i staden.
Hr Biskopen: vi ha redan en extra lärare, som då kunde indragas.
Hr Höjer: en plats dessutom kunde möjligen komma att indragas på grund af minskadt barnantal.
Hr Jacobson ansåg bättre med god ordning öfverenstämmande om staten uppgjordes på en gång; men finge man intet fullständigt program öfver skolväsendet. Blir inspektören van vid att Visby församling vill ha hans förslag på en gång, så torde han ställa sig till efterrättelse.
Hr Biskopen satte formen högt, men sak dock högre än form.
Hr Waldenström: fans verkligen detta behof, då staten uppgjordes i fjor? Har det tillkommit sedan, så kan man anse det såsom tillfälligt.
Hr Biskopen: barnantalet har ökats; ansåge man det tillfälligt så kunde man instämma i hr Höjers yrkande.
Hr Waldenström instämde med hr Bergman; det ginge icke an att oupphörligt rubba staten; för tillfälligt behof borde extra lärare anställas, icke ordinarie.
Hr Söderberg: inspektören gjorde sin inspektion så sent, att han icke hann komma in till Oktoberstämman med förslag. På ett år hade barnen ökats med:’öfver 100. Na vore de öfver 1,000 tillsammans.
Hr Kolmodin stod fast vid eitt yrkande om anställande af en extra småskollärarinna; en sådan skulle, om hon funnits, upphäft anmärkningen.
Hr Biskopen: få vi blott 500 kr., så ha vi svårt att få hit någon från fastlandet, men utgår lönen efter 900 kr., det vill, efter hr Höjers förslag, säga en utgift för församlingarna af 160 kr. för nästa termin, så kanske det lyckas.
Hr Bergman: sant att barners antal ökats, men äfven lärarekrafternas. Uti allm. lärofå lärjungarne vara 35—40 i en klass. Lärarne kunna nog sköta så många, helst som inspektören nog äger förmåga att rycka upp dem.
Hr Biskopen: lärarne och lärarinnorna stode öfver hans beröm, de ha fördubblat sitt arbete blott för att dela sina afdelningar. Barnantalet har ökats genom skärpt tillsyn.
Hr Jacobson: att afdelningarne delats visar att behofvet funnits förut och att således iaspektören kunnat ge förslag i fjor. Nu synes han ha tänkt att bitvis få det igenom.
Hr Biskopen: om någon försummelse här vore begången, vore hårdt att derför strafta lärarne.
Sedan derefter vid votering om kontra: proposition hr Kolmodins förslag med 542 röster (af 11) segrat öfver hr Bergmans 191 (af 4), antogs i hufvudvoteringen hr Höjers förslag med 451. röster (af 11) mot 282 (af 5).— Förslag om att hädanefter borde väljas ersättare i kyrkorådet hade väckts af hr Bergman och i skolrådet af hr Höjer. Båda råden hade afstyrkt förslagen.
Hr Bergman: det vore förmånligt att vid förfall för ordinarie kunna tillkalla ersättare; man finge flere med vid besluts fattande och ledamöterna finge både sin börda och sitt ansvar lättade.
Hr Höjer: skolrådets förklaring att svårighet icke funnits att samla fullt ledamotsantal för beslut, hölle icke streck, Flere gånger hade det varit nödigt att skrifva personer som närvarande som icke varit närvarande. Under t. ex. 1890 hade hållits 26 sammanträden och under 1891 10, men intet fulltaligt. De två ledamöterna från landet vore endast undantagsvis närvarande. På 3 år hade af 69 sammanträden endast 2 varit fulltaliga. Så att kontinuitet funnes icke heller nu.
Hr Schéele: om någon antecknats som närvarande, som icke varit det, så hade den personen antingen förut meddelat hvad han tänkte eller ock meddelades honom beslutet innan protokollet skrefs. Att införa ersättare skulle skada kontinuiteten. i ärendenas gång och göra förbandlingarne onödigt långa. Om man bad ersättare, så skulle antalet alltid vara fullt, och då kanske det blefve värre än nu att få sammmanträden till stånd.
Hr Jacobson: yrkade afslag; intörandet af ersättare slappade de ordinaries ansvarskänsla och minskade kontinuiteten, då ju knapt ett sammanträde skulle hållas, der samma personer vore närvarande. Äfven som det nu vore funnes alltid en grundstomme ledamöter städse tillstädes.
Förslagen förkastades derefter med 539 röster mot 146.
— Ansvarsfrihet för 1890 beviljades af stämman åt såväl kyrkorådet som skolrådet.

Följd af sina kamrater

fördes i går middag en af eleverna vid högre flickskolan, 12-åriga Ruth Öfverberg, till grafvens ro. Biskop von Schéele höll ett anslående griftetal, och den unga skaran sjöng vid griften »Stilla skuggor».
Akten var särdeles ansående.

Till prestembetet

invigdes i går i domkyrkan af biskop von Schéele s. m. kandidaterna G. Kellström och J. Ronqvist. Vid den högtidliga akten assisterade doktor Lemke, kontraktsprostarne Budin och Gustafsson samt domkyrkokomminister Södeberg.

Ett gotländskt försvarsförbund

har i dag bildats vid sammanträde å militärexpeditionen, dervid ett 60-tal personer voro närvarande. Ö:verste von Hohenhausen öppnads mötet med tillkännagifvande att på de utsända listorna hade antecknat sig 412 personer, deraf 43 qvinnor. Till ordförande för dagen utsågs efter votering biskop von Schéele med 31 röster. Landsböfding Poignant erhöll 20.
Föredrogs så komiterades förslag till stadgar. — Första paragrafen ville att Gotlands försvarsförbund, som verkar i samband med allmänna svenska försvaraföreningen skulle ha till ändamål att, utan afseende på någon viss försvarsorganisation, arbeta för utbredande af öfvertygelsen om behofvet att stärka rikets försvar.
Denna paragraf, som utgjorde kärnpunkten i förslaget, antogs sedan först en längre diskussion uppstått om, huruvida mån i densamma borde ge uttryck åt den tanken, att förbundet skulla arbeta för Gotlands likställighet i militäriskt afseende med det öfriga Sverige. För detta tillägg talade direktör Kolmodin, lektor Bergman och kyrkoherde Odin; för antagandet af paragrafen utan tillägg talade landshöfdingen, öfversten, landssskreteraren och borgmästaren m. fl.
Öfriga paragrafer i stadgarne, rörande organisation och förvaltning m. m. antogos.
På förslag af biskopen valdes landshöfding Poignant till ordförande med 46 röster.
Vice ordförande blef major Cronstedt. Till styrelseledamöter valdes auditör Engström, kyrkoherde Olin, Dalhem, handl. J. L. Kahlqvist, skollärara L Mörrby, Boge samt nämdeman O. N. Bolin, Alfva.

Hushållningssällskapet

har i dag på middagen haft ett kortvarigt sammanträde. Dervid godkände sällskapet på utskottets tillstyrkan de af föregående års premleringsnämd föreslagna tilläggen till grunderaa för nötboskaps premieringen inom länet och för hvilka vi utförligt redogjort i vårt nummer för 25 Februari, hvarjämte föredrogos revisnrernas berättelser öfver verkstäld granskning af hushållningssällskapets, dess slöjdskolas och landtegendoms samt koaung Karl Johaas fonds räkenskaper och förvaltning för år 1890. Tillstyrkt ansvarsfrihet beviljades.
— Från metnorologiska anstalten i Stockholm hade till förvaltningsutskottet ingått förfrågan huruvida de förra bösten under skördetiden äfven under eftermiddagarne meddelade väderlekstelegrammen visat sig vara till sådan nytta att sällskapet ville dermed fortfara äfven detta år. Då de ifrågavarande telegrammen, som genom denna tidnings försorg sändts till Hemse och vidare till Rone, otvifvelaktigt visat sig medföra gagn, beslöts att äfven detta år anslå 25 kr. till de samma.
— Svenska kornodlingsföreningen tillhandahåller som bekant mot vissa vilkor utsädeskorn åt jordbrukare. Vid sammaoträdet i dag upplystes, att på Gotland 31 landtmän inkommit till förvaltningsutskottet med ansökan om att erhålla sådant utsädeskorn.
— Ingeniör Varfvinge, såsom ledamot i myrodlingskomitén, anmälde att hrr Viman å Henriksdal, Franzén, Gammalgarn och Pettersson Vellarfve förklarat sig villiga att detta år företaga försök med odling af hvitbetor på fastmark.
Till ledamöter af hushållningssällskapet invaldes biskop von Schéele, kontraktsprosten Alfvegren, prosten Öfverberg, kyrkoherdarne Klint, Gutenberg, Stengård Sandblad, Gadd, Olofsson, Köhler, Gradelius, Budin, Ihre, Eneqvist, Tilén, Andersson, Ahlander, Åsberg och Jacobsson, kronolänsman Emil Eneman, samt litteratörerna A. Sandberg och A. Veström.

Biskop v. Schéele

afreser härifrån i morgon till Värmland för att besöka sin derstädes bosatta moder, som annandag påsk fyller 80 år. Han återkommer torsdagen efter påsk.

Biskop v. Schéele

återkom i går med Tjelvar öfver Kalmar från sin utländska resa.