Etikett: Första världskriget

Ångaren ”Stadt Lübeck” om 350 rel.-ton och med 11 mans besättning är äfven saknad, sedan ångaren var på resa i södra Östersjön kort före jul. Då denna ångare hade last af slipers, men det förut omtalade ångf. ”Stockholm” hade last af cement och styckegods torde de här å Gotland landflutna sliprarna härröra från ”Stadt Lübeck”.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 januari 1915
N:r 7

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 januari 1915
N:r 7

Ny tysk offensiv på västfronten.
Berlin, 10 jan. Enligt ett meddelande till »Daily Express» börja tyskarna en ny offensiv sydväst om Ypern. De ha framfört friska trupper. Artilleriet bombarderar oafbrutet de allierades skyttegrafvar, och starka infanteriafdelningar rycka fram, vadande ända till knäna i slam och gyttja. Vägarna äro upplöjda af artillerield, och parkerna äro förvandlade i vidsträckta sumpmarker. Under de sista dagarna ha de tyska trupperna mast kampera i det fria, emedan de i hvarje ögonblick väntat befallningar att på nytt rycka fram.

En sammanslutning af de neutrala.
Berlin, 10 jan. Grefve Reventlow förordar en sammanslutning af alla neutrala makter mot det brittiska herraväldet till sjöss efter mönster af den, som ägde rum år 1780. »Pappersblockader», som den nuvarande Nordsjöspärrningen, skulle icke erkännas och rubriceringen af lifsmedel som krigskontraband icke godtagas.

Turkarna dra trupper och artilleri från Erzerum.
Petrograd, 10 jan. Ett telegram från Tiflis meddelar, att turkarna lämnat Erzerum med sina bästa transporttåg, tungt artilleri, haubitsar och mörsare. De lättare kanonerna transporteras på kameler. Verkan af ryssarnas artillerield beskrifves såsom fullständigt förkrossande för fienden Medlemmar af ryska kolonien i Tebris och andre, persiska städer ha anländt till Kaukasien.

Den ryska segern vid Sarikamysj.
Turkarnas förluster 6,000 man.
Petrograd 10 jan. Till Birsj. Vjädomosti telegraferas från Tiflia: Chefen för 9:e turkiska armékårn Iskhan pascha har tillsarnmms med fyra divisionsgeneraler och andra till fångatagna officrare anländt hit. Iskhan pascha har intervjuats och därvid tillskrifvit nederlaget hufvudsakligen de fruktansvärda klimatiska förhållandena. Den första delen af armékåren hade nått fram till Sarikamysj med staben och endast 6,000 man. Ryssarna omringade och besatte därefter passet med hjälp af sitt artilleri. Turkarna, som hade 12 kulsprutor och 12 bergskanoner, försökte sex nätter å rad att genom ett våldsamt angrepp bryta sig igenom. Männen vid kanonerna stupade, och kanonerna sattes ur stridbart skick. Iskhan pascha gaf sig, då endast 300 man funnos kvar kring honom.
Bland fångarna funnos åtskilliga tyska officerare. Turkarna ha berättat, att man, innan de lämnade Erzerum, sagt dem, att Batum och Kutais vore i turkarnas händer och att hela Kaukasus stöd i uppror.

Ryssarna hålla sig godt i bataljen om Warschau.
Petrograd, 11 jan. På vänstra Weichselstranden ha spridda strider förekommit. Fyra anfal af tyskarna i trakten norr om bya, Suchs äro tillbakaslagna. Vid Metairic och Dolovatka ha motangrepp förekommit. I trakten af Metairic och Moghely ha ryssarna gått fram och lyckats besätta en del af tyskarna skyttegrafvar och förstärka våra ställninigar. Vid österrikiska fronten märkes ingen betydande förändring. Österrikarna ha öfverallt dragits tillbaka.

Striden om Karaurgan fortsättes.
Petrograd 1 jan. Kaukasiska generalstaben meddelar; Striden om kring Karaurgan fortsätter med samma envishet. I öfrigt ingen förändring.

Icke mycket nytt från Frankrike.
Paris, 11 jan. En ilkommuniké meddelar: I Champagne blefvo sistförflutne natt två tyska angrepp tillbakaslagna norr om Perthes och norr om Beauséjour. I Argonne ha svagare fientliga angrepp misslyckats. Vid Fontaine, Notre Dame och S:t Hubert råda för öfrigt lugn.

Förtröstansfull österrikisk rapport.
Wien, 11 jan. Allmänna stridsläget är oförändradt. Vid södra Weichsel ha ryssarna utan framgång beskjutit våra ställningar. Norr om Weichsel förekomma lifliga artilleristrider. Fienden har misslyckats gå öfver Nida.
Två fientliga rekognosceringsafdelningar i Bukovina ha lidit svårt af vår artillerield. På södra krigsskådeplatsen har en artilleristrid utkämpats öster om Trelainje.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 januari 1915
N:r 7

Från västra krigsskådeplatsen.
De officiella kommunikéerna äro tröttande i sitt upprabblande af namn, där det kämpats med kanoner, minor eller bajonetter, utan annat nämnvärdt resultat än det, att hvarje dag kostar strömmar af blod och fruktansvärda lidanden i det råa vädret och det hällande regnet.
Vi återgifva emellertid ett par af de minst intetsägande rapporterna.

Fransk kommuniké.
Fredagsaftonens 11-kommuniké från Paris lyder:
Norr om Soissons ha vi genom ett raskt angrepp tagit en tysk skans, eröfrat två rader skyttegrafvar, den ena bakom den andra, och trängt fram till tredje linjen. Tyskarna företogo senare tre motangrepp, hvilka ernellertid misslyckades. I Argonne tvungos vi af mycket häftiga tyska angrepp på höjden af Haute Chevauchés att först draga oss tillbaka till en ställning 1 km. bakom vår dittillsvarande, men vi företogo därpå ett motangrepp och besatte åter våra förra ställningar.
I ett tyskt trådlöst telegram påstås, att vi förlorat den höjd, som behärskar Steinbach, och att vi ej trängt in i öfre Burnhaupt. Båda dessa påståenden äro falska.

Soissons bombarderadt af tyskarna.
En senare kommuniké meddelar:
I Belgien och i trakterna af (Arras och Amiens ha vi i artilleristriden afgjordt haft öfvertaget. Vi ha genom ett glänsande angrepp tagit höjden n:r 132 och afslagit tre häftiga motangrepp. Vi ha eröfrat tre rader skyttegrafvar med en front af 600 m. Tyskarna ha bombarderat Soissons och därvid antändt justitiepalatset. I trakten af Perthes har fienden angripit oss. Vi företogå ett motangrepp och bemäktigade oss 400 meter skyttegrafvar. Vi ha satt oss fast i byn och ryckt fram på andra sidan skogsbrynet. På hela fronten mellan Reims och Argonne ha vi tillfogat fienden kännbara förluster. Vi ha gått något fram i Aillyskogen och le Prêtretskogen. Fienden har med svåra förluster återeröfat Burnhaupt—Le Haupt.

Tyskarna i slutlig besittning af Sennheim.
Enligt telegram från Basel har den franska offensiven i sydliga Vogeserna mellan Diedolshausen och höjderna vid S:t Dié hejdats och franska angreppen tillbakaslagits. På linjen Steinbach—Sennheim pågå striderna fortfarande. Tyskarna ha satt sig i slutlig besittning af Sennheim och fransmännen ha med stora förluster dragit sig tillbaka.

Väntas en engelsk landstigning på belgiska kusten?
Tyskarna befästa kuststräckan mellan Knocke och Heyst så starkt som möjligt. En 42-cm:s mörsare har uppstälts i klitterna, med en tennisbana som fundament. Många villor ha sprängts med dynamit och den civila befolkningen har fått order att utrymma området. Öfverallt anläggas förskansade skyttegrafvar och spännes taggtråd öfver vägarna. De tysks officerarna dölja ej att ett engelskt landstigningsförsök väntas.

Vänligt engelskt svar på Amerikas not.
Enligt förljudande är svaret på den amerikanska notem angående neutrala sjöfarten affartadt mycket vänligt och uppriktigt. Det afsändes i fredags, men detaljerna i dess ordalydelse äro ännu icke bekanta.

På den östra krigsteatern.
Tysklands öfverlägsenhet å östra fronten.
Daily Telegraphs korrespondent i Petersburg telegraferar: »Vid betraktmde af Läget i dess helhet måste alltjämt åter betonas den stora äf överlägsenhet, som Tyskland har gent emot Ryssland i följd af sin större mobilitet, som återigen är en följd af de strategiska järnvägarna. Så länge de allierade centralmakterna innehafva Öst- och Västpreussen samt Ungern kunna de sända sina trupper från den ena fronten till dem andra, med en sådan hastighet, att t. o. m. ryssarnas berömda snabbmarsch icke kan därmed jämföras. På norra flygeln är problemet försvåradt af att Öst- och Västpreussen förvandlats till en enda fästning.»
Tyskernas öfverlägsenhet öfver ryssarna består äfvenledes i groft artilleri. I striderna kring Lodz var det tyska tunga fältartilleriet som fälde utslaget; nu ära emellertid vägarna bottenlösa, så att tyngre artilleripjäser äro nästan omöjliga att framforsla. För att ett anfall på Warschau må bli möjligt, måste marken blifva fast, så att grova pjäser kunna frambringas i ställning.
Under tiden fortsätter dock det tyska infanteriet sina anfall och har oafbrutet vunnit terräng. Den tyska hufvudarmén synes stå öster om Bzura, på en oafbruten linje ända från Weichsel i norr till dess biflod Pilitza i söder.
Ju längre tyskarna tränga österut, desto svårare blir det för ryssarna att hålla sina ställningar mot österrikarna vid Nidla och Dunajec. Troligen ha de polska järnvägarna nu hunnit omläggas längs ansenliga sträckor, så att tyskar och österrikare kunna vid behof omgruppera sina trupper. Det märks dock överallt att vinterdagarnas, korthet inverkar högst väsentligt på operationearna. Antalet på sista tiden tagna fångar är jämförelsevis ringa, och en visa trötthet tyckes ha gripit den tyska hären.
För öfrigt ser man, att ryssarna lärt af fransmännen att försvara sina viktiga städer genom framskjutna fältbefästningar. Troligen är hela fronten mellan Warschau och tyskarna ett enda stort befästadt läger, som steg för steg måste öfvervinnas liksom löpgrafvarna i Argonne-skogen. Att tyskarna haft så stora framgångar just mot ryssarna får nog mest tillskrifvas den omständigheten, att ryssarna icke ha tillräckligt med artilleri att sätta emot det tyska, medan det franska och brittiska artilleriet är det tysta likvärdigt. Så smart det blir tillräckligt fruset, så att vägarna bära, blir dat emellertid nog mera fart i striderna. Tyskarnas och österrikarnas plan går tydligen ut på, att ansätta Ryssland under den tid, det är afskildt från yttervärlden.

Stort slag utanför Warschau.
Stora ryska generalstaben meddelar:
Inga förändringar ha den 8 dennes inträffat på samtliga våra frontlinjer med undantag af i trakten af Metairie och Moghely, där en förbittrad strid oaflåtligt utvecklar sig.
Metairie och Moghely äro byar, belägna i Suchaområdet, ett par, tre mil utanför Warschau. Mycket stora truppmassor äro engagerade i slaget, som antagligen får karaktären af ett afgörande. I Berlin berättas, att en konferens ägt rum mellan ryske generalissimus storfurst Nikolaus och general Russki, hvilken senare efter någon tids sjukdom tagit kommandot öfver de ryska arméerna i mellersta Polen, och hade vid denna konferens flera viktiga aftal träffats. Det var den ryska arméledningens afsikt att framtvingta en stor, afgörande batalj i trakten af Warschau. Stora förstärkningar af nyuppsatta ryska trupper uppgifvas under de senaste dagarna ha passerat Warschau på marsch till fronten. Warschau utrymmes i stor skala af civilmyndigheter och af befolkning, som pr järnvägståg gratis befordras till Wilna, Moskva och Kiev. Warschau lär vara rikligt provfanteradt, men lida brist på bränsle.
Det antages vara långt ifrån säkert, att tyskarna, om de segra i slaget, lämna några större styrkor att belägra Warschau. Väl tillämnas en belägring, och 4 st. 42 cms mörsare lära ha förts till fronten, men tyskarnas förnämsta mål äro dock de bakom Wanschau och Weichseln löpande järnvägarna.

Relativt lugn råder vid Przemysl.
Från österrikiska krigspreeskvarteret meddelas: Vid Przemysl råder jämförelsevis lugn. Fiendens försök att angripa leda icke till något resultat. Besättningen företager regelbundna utfall och återvänder från dessa med fångar och eröfradt krigsbyte. Då väderleks, förhållandena tillåta, fortskaffas den till staden adresserads posten med tillhjälp af flygmaskiner.
Bland de utanför Przemysl stående ryska trupperna har myteri ånyo utbrutit. Soldaterna ha nämligen vägrat att gå till storms. Ett par bataljoner ha redan transporterats bort, och många soldater ha de senaste dagarna blifvit skjutna af sina egna officerare.
I Karpaterna ha floderna på flera ställen gått över sina bräddar och terrängförhållandena där ha blifvit så usla, att operationernas fortsättande i det närmaste omöjliggjorts.

Rumänien vill med.
Det vill verkligen synas, som om österrikarnas nederlag i Serbien och Bukovina blifvit för Rumänien en oemotståndlig lockelse att söka komma åt rumäniska delar af dubbelmonarkien.
Till Baseler Nachr. telegraferas från London: Alla rumänier, tillhörande den aktiva armén, som vistas i utlandet, ha fått order att bege sig hem.
I Paris påstås, att den rumänska mobiliseringsordern är omedelbart förestående, så att tre årsklasser, hvardera på 135,000 man, komma att stå under fanorna vid månadens slut. För ögonblicket har Rumänien 85,000 man under vapen. Inalles kan landet uppställa en armé på 600,000 man, hvaraf 450,000 kombattanter.
Enligt Petit Parisien kommer Rumänien att låta sina intressen i Wien och Berlin tillvaratagas af Schweiz och icke, som förut meddelats, af Förenta staterna.
Som ett motdrag mot Rumäniens hotande hållning uppfattas i Rom ett därstädes spridt rykte, att Österrike anhållit om Tysklands hjälp mot Serbien. Betydande tyska truppstyrkor, i synnerhet bajrare, ha därpå afgått till södra Ungern samt till Bosnien och Herzegovina. Inalles ha afsändts 200,000 man tyska trupper till förstärkning af den österrikiska armén på 300,000 man, hvilken förbereder en ny framstöt mot Serbien.

Turkarnas krig.
Skulle turkarna ändå ej vara »förintade»?
Kaukasiska arméns generalstab utsånde på fredagsaftonen en så lydande kommuniké: Förmodligen i afsikt att förbättra den ödesdigra situationen för tionde armékåren, hvars återstående trupper skyndsamt draga sig tillbaka, från Sarilkamysch, ha turkarna återtagit en kraftig offensiv i trakten af Karaunkurgan.
På öfriga af arméns fronter har ingen förändring inträffat sedan senastle kommunikén.
Karaunkurgan är en ort i Karsdilstriktet.

Turkisk kommuniké.
Officilt meddelades i fredags från Konstantopel: Våra i Aserbeidsjan opererande trupper ha besatt Kotur. Fienden förlorade äfven denna platsa och har dragit sig tillbaka till Salmas och Choi.
De turkiska truppernas framryckning i den persiska provinsen Aserbeidsjan anses vara af stor betydelse, emedan den turkiska arméen här förstärkas med kurdiska och persiska frivilliga. Ryssarna ha redan förstört de viktigaste stödjepunkterna i det af dem besatta området och dragit sig tillbaka till Maragha på vägen till Tebris.
Maragha ligger på östra sidan af Urmiasjön, området mellan turkiska gränsen och denna sjös västra strand tyckas turkarna nu ha bemäktigat sig.

Rysk-turkiska sjöstriden vid Sinope.
Stora ryska generalstaben meddelar: På Svarta hafvet upptäckte en rysk kryssare, åtföljd af torpedbåtar, i närheten af Sinope 3 dennes en turkisk kryssare af Medjidjie-typen. Kryssaren var åtföld af ett transportfartyg. Då båda de turkiska fartygen, som styrde i östlig riktning, sågo sig förföljda, Vände de om mot väster och försökte fly. Vi förföljde transportångaren och borrade den i sank. Kryssaren lyckades emeller tid undkomma.

Rysk storfurste stupad i Kaukasien.
Bland de vid Mianduab fallna ryska officerarna är älven generaladjutanten hos tsaren storfurst Alexander Mikailovitsch.
Storfurst Alexander var en af de allra mest betydande bland de ryska storfurstarna och intog en ställning, som i inflytande föga gaf efter för hans kusin generalissimus Nikolai Nikolajevitsj’s. Till en del stod nog detta i samband medden omständigheten, att han var gift med tsarens äldsta syster. En tid beklädde han den viktiga posten som generalbefälhafvare i Petrograds militärdistrikt.
Storfursten, som till våren skulle ha ingått i sitt 50:e lefnadsår, var kusin till framl. tsar Alexander III, såsom son af dennes farbroder, storfurst Mikail Nikolajevitsj. Genom sin mor, född prinsessa Cecilia af Baden, var storfursten kusin till drottning Victoria af Sverige. Hans enda syster är mor danska drottningen ooh tyska kronprinsessan.

Krigets offer.
Nya beräkningar.
Enligt tillgängliga siffror, meddelas från Berlin, utgjorde 30 november ententemakternas förluster af fångar, sårade och döda till 30 nov. 1914: Ryssland 1,500,000, Frankrike 600,000; England 110,000 man. På Serbien och Montenegro kommo 170,000 man i förluster. Alltså sammanlagdt på den sidan 2,550,000 man.
Däremot uppgingo Tysklands förluster samma tid till ej fullt en half million man.
December var emellertid den blodigaste krigsmånaden och kostade fransmännen ytterligare 200,000 man och ryssarna 500,000 man.
I rundt tal torde centralmakternas fiender ha förlorat 2 millioner man mera än dessa.

Österrike och Italien.
Till Reuter’s Office telegraferas från Milano: Här gå rykten om att Österrike-Ungern tillstält Italien en not med protest mot dess besättande af Valona. ltalien skall ha svarat å fasta och energiska ordalag.

Ett och annat.
— Vid öfverhusets sammanträde i fredags uttalade lord Haldane först att systemet med frivilliga anmälningar till armén hade i pradtiken visat sig utmärkt. Man hade fått ett lysande svar på uppmaningen att inställa sig under fanorna, och det funnes ingen anledning att vänta någon olägenhet af det frivilliga systemt. Med hänsyn till eventuell införande af allmän värnplikt förklarade lordkanslärn, att regeringen, om detta skulle visa sig nödvändigt, naturligtvis komme att inför en dylik nödvändighet ge vika. Vi kämpa, fortsatte lordkanslärn, för nationens lif, och ingen seger kommer att vara till fyllest om icke förebygger ett upprepande af de nuvarande tilldragelserna.
— Från Warschau meddela att en miljon gevär importerats till Ryssland från utlandet och redan fördelas inom 1915 års klass.
— Till Wolffs Bur. telegraferas från Zürich: N. Zür. Ztg moddelar att England fordrar att Schweiz icke blott skall utfärda ett totalt utförselförbud mot Tyskland och Österrike-Ungern för sådana råämnen som införas från transatlantiska länder, utan äfven för de förråd som redan finnas i landet. Det fordrade utförselförbudet skulls därjämte ej blott gälla för råämnen, utan äfven för alla produkter som i Schweiz framställas af dessa råämnen, särskildt metaller.
— Enligt underrättelser från enskildt håll hvilka ännu icke erhållit bekräftelse har kryssaren Goeben» på ingående i Bosporen 7 dennes stött på undervattensförsvaret och därvid erhållit två stora läckor, hvilkas reparation kommer att kräfva minst tio veckor.
— Lord Rosebery har talat på ett stort möte i Dalkeith, Skottland, och därvid yttrat: Vi stå inför två omständigheter af afgörande betydelse. Den första är, att brittiska nationen skulle för alltid bli underkufvad, om den icke kämpade till sin sista shilling och sista man. Den andra är, att Tyskland, den största militärnationen i världen, också vet, att om den blir slagen, kommer den aldrig att åtar höja sig.
— Franska krigsministeriet har igår flyttat från Bordeaux till Paris.
— Pressbyrån i London meddelar: Ett officiellt meddelande från Nisj omtalar, att en österrikisk stridsstyrka, som besatt ön utanför Belgrad, öfverraskats och jagats på flykten af serberna, hvilka togo omkring 50 fångar.
— Vissa arbetsgifvare i Berlin ha på grund af den stora bristen på arbetare föreslagit vederbörande myndigheter att understöd endast skall utbetalas åt sådana, som ej äro arbetsdugliga eller icke kunna få arbete. Välgörenhetsföreningarna mana till att visa försiktighet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 januari 1915
N:r 7

Gotlands Allehanda
Lördagen 9 januari 1915
N:r 6

Rumänien färdigt?
Mot Tyskland och Österrike.
Stockholm, 9 januari. Österrikes stora motgång i Serbien, Rysslands besättande af Bukowina och nu senast Turkiets nederlag mot Ryssland i Kaukasien kan ej undgå att uppmuntra de element i Rumänien och delvis jämväl i Bulgarien, som kunde ha lust att gå med i världskriget på ententemakternas sida.
I anledning häraf telegraferar Morning Posts korrespondent i Paris.
Från fullt tillförlitligt håll erfar jag, att Rumänien redan träffat förberedelser till att öfverlämna åt Förenta Staterna att tillvarataga de rumänska intressena i Berlin och Wien. Detta kan endast betyda en sak, nämligen att Rumäniens krigsförklaring mot Tyskland och Österrike är nära förestående. I politiska kretsar i Paris har man den uppfattningen, att Rumäniens ingripande skulle komma mycket tidigare än man tänkt sig.

Den stora bataljen i Polen.
En ganska modest rysk rapport.
Petrograd, 9 jan. Striderna på fronten Sucha—Metairic—Moghely bli alltmera förbittrade. Fiendan har på flera ställen satt sig i tillfällig besittning af några af våra skyttegrafvar, men ånyo tvingats tillhaka. Vi ha därvid tagit flera officerare och äfven 100 soldater till fånga.

Tyskarna säga sig ha tagit 1,600 ryssar.
Berlin, 9 jan. Vid ostpreussinska gränsen och i norra Polen finnes ingen förändring.
Öster om Ravka har vår offensiv gått framåt. Vi ha tillfångatagit 1,600 ryssar och tagit 8 kulsprutor.

Ryssarna I Bukawina.
Petrograd, 9 jan. Vi ha besatt Kimpolung i Bukawina och därmed nått den bergskedja, som skiljer Bukawina och Ungern. Vi ha därvid tagit mer än 1,000 österrikare till fånga och eröfrat ett rikt krigsbyte.

Sinope beskjutet.
Konstantinopel, 9 jan. Ryska flottan har idag mot internationella rättens bestämmelser beskjutit den öppna staden Sinope. Endast två hus skadades.
Dessutom sköto ryssarna 4 segelfartyg i sank. Turkiska krigsfartyg ha beskjutit ryska trupper vid Makriali på ryska, Kaukasuskusten.

En af Vivianis söner stupad.
Paris, 9 jan. Offieielt meddelas, att konseljpresidenten Vivianis näst äldsta son 22 augusti stupat.

Det underjordiska kriget i Frankrike.
Paris, 9 jan. Mellan Arras och Aisne ha nya häftiga artilleristrider ägt rum. Vid Reims ha vi gått 200 meter fram. Fienden har i Argonne sprängt flera af våra skyttegrafvar, men vi ha tillbakaslagit därpå följande angrepp och öfverallt häfdat vår ställning, utom på ett ställe, där vi gått 20 meter tillbaka. Vi ha eröfrat byn Burnhaupt i närheten af Thann.

Äfven tyskarna rapportera framsteg.
Berlin, 9 jan. I Flandern äro till följd af oupphörligt regn nästan alla operationer omöjliggjorda. Öster om Reims ha fransmännen försökt frånrycka oss en framskjuten skyttegraf, men kastades tillbaka och förlorade 50 fångar. I Argonne ha våra trupper gjort nya framsteg, liksom i Vogeserna. Förnyade franska angrepp mot höjden väster om Sennheim ha totalt misslyckats. Vi ha tillfångatagit 2 officerare och 100 man.

Gotlands Allehanda
Lördagen 9 januari 1915
N:r 6

Franska framgångar i Eisass.
Skriderna i Eisass i Vogesernas östligaste förgreningar fortgå alltjämt med tämligen stor intensitet: tyskarna göra tydligen stora ansträngningar att återta hvad de här förlorat. De försäkra att den höjd väster om Sennheim, som för några dagar sedan intogs af fransmännen, men återeröfrades genom ett tyskt bajonettanfall, fortfarande är i tysk besittnting; deras ansträngningar att återeröfra byn Steinbach ha däremot misslyckats. Tvärtom ha fransmännen frän denna by ryckt ytterligare österut, den franska rapporten omtalar tillbakaslagna tyska angrepp öster om Wattweiler, ett par kilometer norr Steinbach. Tyskt artilleri har bombaderat Thann, men blifvit nedtystadt.
Längre söderut ryckte fransmännen samtidigt fram mot Altkirch. De ha besatt Schirtzvach-skogen, belägen 4 kilometer väster om denna stad och cirka 15 km. öster om franska gränsen.
Äfven från den öfriga delen af frontan inberätta fransmännen framsteg för sin offensiv, hvilken tydligen icke, såsom man velat göra gällande afstannat, äfven om den ej hittills ledt till något mera afgörande resultat. Särskildt omtala de en betydelsefull framgång vid Flirey, en plats belägen i södra Woevre, ungefär midt emellan Nancy och Verdun; de ha där eröfra en del af tyskarnas främsta försvarslinje. Vidare ha de i trakten af Lille förstört en del af tyskarnas förskansningar och öster om Reims hindrat tyskarna att uppkasta nya.
Tyskarna inrapportera framryckning i västra delen af Argonneskogen.

Våldsamma tyska angrepp.
Den kl. 11 i förgår afton utfärdada officiella franska kommuniken lyder: Våldsamma tyska angrepp ha förekommit i trakten kring Lassigny, i Argonne kring skärningspunkten för vägarna från Four de Paris till Varennes och till Haute Chevauchis, i trakten kring Verdur och på höjdsträckningen, som dominerar Steinbach. Alla dessa angrepp ha blifvit tillbakaslagna.

Fransmannen ha förlorat omkring an miljon man.
Kreuzzeitungs korrespondent i Bryssel telegraferar: I officiella franska kretsar uppges fransmännens sammanlagda förluster till den 20 december till omkring 1 miljon döda, sårade och tillfångatagna, däraf 20,000 officerare. Korespondenten tillägger att Paristidningen Le Matin uppger ryssarnas förluster i döda och sårade till 22 december till 1 2/3 miljon. Då tyskarna vidare tagit öfver 300,000 ryssar till fånga och österrikarna öfver 200,000, skulle ryssarnas totalförluster öfverstiga 2 millioner man.

I öster.
Endast smärre operationer i Polen.
Stora ryska generalstaben meddelar: På vänstra Weichselstranden rådde 6 dennes nästan allmänt lugn med undantag för fronten Sucha—Bolimoff, där smärre operationer förekomma. För att närma sig våra skyttografvar söka tyskarna införa samma tillvägagångsätt som vid belägringskrig. På vissa platser gå de fram, genom att gräfva sig under jorden, eller begagna de sig af stålskärmar för att skaffa sig betäckning. I trakten af byn Sucha, där tyskarna nattan till 6 dennes lyckades sätta sig i besittning af en del af våra skyttegrafvar, blefvo de dagen efter kastade tillbaka med bajonetten. I denna strid eröfrade vi fem kulsprutor samt togo fångar.
I Galizien ha inga förändringar af betydelse inträffat.
I Bukovina fortsätten vår offensiv.

Österrikarna retirera i Bukovina.
Följande officiella kormmuniké utfärdades i förgår eftermiddag i Wien:
På ungearsk-galiziska frontem råder lugn. I de högre liggande trakterna har vinter med köld och snö inträdt.
Vid Dunajec och i ryska Polen ha på flera platser artilleristrider ägt rum.
I de framför Karpaterna liggande landsdelarna (das Vorland der Karpaten) och i södra Bukovina ha de framskjutna landstormstrupperna dragits tillbaka närmare hufvudstyrkan inför öfverlägsna, fientliga stridskrafter.

De ryska framgångarna i Kaukasus.
Kaukasiska arméns generalstab meddelar: I striden vid Ardagan slogo och skingrade vi turkiska styrkor, som tillhörde den i Konstantinopel förlagda första armékåren. Talrika basjibosjuker, som förts hit från europeiska Turkiet, samt adjarstammar, som omfattat Turkiets sak, kämpade mot oss vid Ardagan. Vi togo ett stort byte af kanoner, hvaribland en bergskanon med spann jämte hela servisen med en officer i spetsen. Vi tillfångatogo äfven flera tiotal officerare och talrika soldater samt begrofvo öfver 1,500 lik efter fiender. Ett regemente sibiriska kosacker utförde ett lysande angrepp och nedsablade flera kompanier och eröfrade åttonde regementets fana.
Det har visat sig, att nionde turkisika armékåren, som hade en styrka af 30,000 man, lidit ett fallständigt nederlag och blifvit totalt förintad vid Sarikamysj. Vi eröfrade hela denna kårs artilleri och tillfångatogo alla dess generaler, mer än trehundra officerare och flera, tusen askaris, d. v. s. hvad som återstod af denna kår. Vi fortsätta att samla ihop vapen och andra troféer, som öfverallt ligga hopade bland bergen, i skogarna och i klyftorna, höljda af snö, och förfölja fortfarande energiskt spillrorna af tionde fientliga armékåren. Antalet troféer, sam härunder oupphörligt ökas, är ännu svårt att beräkna.

Konstantinopel hotadt?
Finge man tro Londonpressen, så skulls Konatantinopel löpa fara att blifva eröfradt af de allierades flottor. Från Atén telegraferas, att enligt underrättelser från trovärdigt håll turkarna sammandragit ett stort antal gamla segelfartyg och ångare i Dardanellerna samt lastat dem med sten och lera i den förmodade afsikten att sänka dem i de trånga farlederna, och därmed spärra sundet för de allierade flottornas fartyg. Vidare meddelas, att feberaktig verksamhet råder i Konstantinopel och att tyska officerare fått i uppdrag att leda operationerna vid sunden och öfva tillsyn öfver batterierna.

En större drabbning på Sinaihalfön?
Öfver Italien ingå telegram från Kairo om att en större drabbning skulle ha stått i det inre af Sinaihalfön. Ryktena om denna drabbning bekräftas bl. a. af den omständigheten, att till Kairo anländt liken af en del engelska officerare för att begrafvas på därvarande europeiska kyrkogård. Vidare meddelas att turkarna vidtaga omfattande förberedelser för ett angrepp på Suezkanalen.

Albanupproret står i intimt samband med världskriget.
Från Rom, telegraferas att den halfofficiösa tidningen Tribuna sätter upprorsrörelsen i Albanien i samband med en österrikisk-turkisk agitation för angrepp på Serbian bland annat för att minska det serbiska trycket på ungerska gränsen. Upproret står alltså i intimt samband med världskriget och kan icke jämställas med tidigare oroligheter i Albanien.

Ryssarnas utrustning bättre än som påståtts.
Frankfurter Zeitungs korrespondent i Polen gör efter ett besök i de af ryssarna öfvergifna skyttrgrafvarna en del reflexioner, ??? kunna förtjäna att bli kända af ??? utanför Ryssland. Som en lämplig kontrast till de historier, hvilka andra korrespondenter serveratrörande de ?mkliga ryssarna, kan omtalas att det är alldeles oriktigt att tala om utsvultna och halfnakna ryssar. Bland alla de ryska krigsfångar som korrespondenten haft tillfälle att se har han icke upptäckt en enda sådan, och de öfvergifna ryska skyttegravarna visa mycket tydligt att någon brist på lifsmedel icke råder. Visserligen kan den ryska intendenturen här och hvar icke fylla sina uppgifter, men förhållandet är detsamma för tyskarna. Då en tysk general en dag frågade soldaterna i en löngraf om deras ransoner voro tillräckliga, svarede en af dem: Det kunde vara litet mera. Berättlsesna om de ryska granaterna hvilka äro fyllda med sand i stället för med sprängämnen, betecknas som fria fantasier.

Funderingar om krigets längd och separatfreder.
Frågorna om separatfred.
Visserligen har ryske ambassadören i Rom förnekats att Ryssland skulle hysa någon som helst tanke på separatfred, men motsatsen har ej sällan framlyst i åtskilliga inflytelserika ryska pressorgan, senast i Russkoje Slowo. Rykten äro gängse, att storhertigen af Hessen — ehuru innehafvare af ett högt befäl i tyska armén — dock fått kejsarens tillstånd att f. n. besöka Petersburg, och att detta besök icke blott är af familjenatur (som bekant är storhertigen broder till tsarevnan), utan jämväl har politisk betydelse. Det uppgifves äfven, att Rysslands sannolikt främste statsman Witte nyligen varit sedd i Berlin. Allt detta uttydes därhän, att frågan om rysk—tysk separatfred är uppe.
Nu kommer från Berlin meddelandee att jämväl frågan om fransk-tysk separatfred väckts. En Genevetidning att detta skulle skett från tysk sida, men Tägliche Rundschau förklarar: Det är mycket riktigt, att det har varit fråga om en separatfred, men det är icke Tyskland, utan Frankrike, som hyst denna önskan. Frankrike har för flera veckor sedan tagit under öfvervägande möjligheten af en separatfred på grundval af status quo. Men det visade sig icke möjligt att få till stånd någon sådan på grund af att någon anslutning från tysk sida icke kan påräknas.

Kriget kan ej räcka längre än till våren.
I Neue Freie Pre?se påstår den bekante militären och skriftställaren Roda Roda, att Rysslands offensiv mot Tyskland är definitivt strandad. Mot Österrike är den ännu obruten, men sedan minst två månader ha i de ryska leden kämpat delar af ryska landstormen, män under 19 och öfver 42 år. Hädanefter finnes blott oöfvadt folk, som ej kan sändas till fronten utan nödig urbildning.
Man har tydligt märkt, att ryssarna nödgats spara på sin artilleriammunition; en god del ammunition för de grofa pjäserna kunde åtminstone före kriget ej tillverkas i Ryssland, och mycken ammunition stannade i Masuriska träsken.
Man vet vidare, att hela ryska divisioner nu äro utrustade med gevär af äldre typ, att det fattas flygmaskiner, emedan motorerna ej kunna tillverkas i Ryssland, och att utrustningen är på upphällningen, såsom framgår af de senaste fångarnas bristande beklädnad.
Maximiantalet utbildade trupper var före kriget 4 millioner man. Men ryssarna ha förlorat minst 2 millioner man i döda, sårade och fångar.
Nödtorftigt utbildade reserver kunna tidigast påräknas 15 mars. Anslår man 14 dagar för deras strategiska gruppering, så skulle den sista jättebataljen taga sin början omkring 1 april. Den skulle räcka i sex veckor, innan den komme till afgörande. Segra då tyskar och österrikare, måste Ryssland ingå vapenstillestånd, och äfven Frankrike lär då ej längre vilja fortsätta. Att England skulle på egen hand vilja föra krig med Tyskland, synes ej mycket sannlikt.

Gotlands Allehanda
Lördagen 9 januari 1915
N:r 6

Stäliningen i väster.
Häftiga strider norr om Arras och i Argonne.
Stora tyska högkvarteret meddelar: På västra krigsskådeplatsen ha engelsmännen, och fransmännen fortsatt att genom beskjutning förstöra de belgiska byarna bakom vår front. Norr om Arras äga fortfarande förbittrade strider rum om besittningen af de af oss i onsdags stormade skyttegrafvarna.
I västra delen af Argonne ha våra trupper trängt ytterliga fram. De den 5 dennas i östra delen a Argonne (Bois de Courte-Chaussée) företagna angreppen nådde ända fram till våra skyttegrafvar, men fienden blef utefter hela linjen åter kastad ut ur våra ställningar med svåra förluster. Våra förluster voro relativt små.
Väster om Sennheim fortsatte fienden i onsdags afton att söka komma i besittning af 425-metershöjden, men hans angrepp blef tillintetgjordt genom vår eld. Höjden förblef i vår besittning.

Tyskarna närma sig Beltort.
Från Bonfol i Berner Jura meddelas att fransmännen nu äro fullständigt utdrifna ur lll-dalen och dess höjder samt förlagt sitt hufvudkvarteter i riktning mot Belfort.
Väster om Mülhausen hafva alla försök af fransmännen att gå fram från Thann afvisats. Deras angrepp, som delvis mycket bra kunde observeras från schweiziska gränsen, slutade alla med negativt resultat. Man tror, att fransmännen nu, närmast komma att utrymma Largedalen.

Fransmännen gå något framåt i öfre Elsass.
Den kl. 11 på onsdagens afton uppsatta franska kommunikén innehåller: De enda anmärkningsvärda händelser som i dag rapporterats ära i norr en rätt liflig kanonad i trakten af Lillebeeks, att vi häfdat våra ställningar i Argonne och att våra trupper ha gått något fram i Schirtzbachskogen vid A??????.

Flera Kanalflygare.
Times’ korrespondent i Flandern telegraferar, att tre zeppelinare i onsdags morse visade sig öfver kusten mellan Galais och Gravlines. Tyska Flygare visade sig under dagens lopp upprepade gånger öfver Dynkirchen, trolgen endast utsända som spanare för att betäcka de tyska luftskeppens rörelser, och nedkastade endast en bomb.
De allierades flygare fördrefvo två gånger de fientliga flygmaskinerna.

En engelsk teori om de tyska undervattensbåtarna.
Den sjömilitäre författaren Percival Hislam framställer en ny förmodan rörande de tyska undervattensbåtarnas uppträdande i de engelska farvattnen. Det är vissa saker, säger han, som en undervattensbåt måste hafva för att kunna föras på längre färder, nämligen lifsmedel och bränsle. När man nu vet, att de flesta modärna undervattensbåtar äro försedda med luckor, genom hvilka en dykare kan sändas ut, när båten är under vattnet, förstår man, att det är en enkel sak för en sådan dykare att hämta bränsle och konserver från en undervattensbasis på ett eller annat grundt ställe i en afsides liggande vik. Det är därför icke orimligt att antaga, att Tyskland före kriget inrättat sådana etapper under vattnet, rikligt försedda med olja och lifsmedel och lätt tillgängliga för dykare(!) Tyskarna ha gjort mycket svårare saker än detta under tiden närmast före krigsutbrottet.

I öster.
Ryska offensiven mot österrikarna hejdad.
Officielt meddelas. från Wien: De sedan flera månader med växlande lycka pågående striderna i Karpaterna fortfara. De karaktäriseras såsom företag i mindre stil i de ofta vidt skilda, ensamt liggande dalarna. De senaste dagarna ha vi efter att ha erhållit fönstärkningar försökt vinna terräng vid några floders öfre lopp genom att gå till anfall mot fienden.

Väster om Uszokpasset och i Beskiderna råder lugn.
Vid fronten norr och söder om Weichsel förekommo i onsdags artilleristrider.
Ryssarnas försök att bryta igenom de två österrikiska arméernas förbindelse vid fronthörnet, särskildt genom anfall på Gorlicehöjderna ha misslyckats.
Enligt ungerska tidningen Az Est har ryssarnas offensiv såväl mot västgaliziska armén som mot Karpaterarmén måst inställas, sedan österrikarna fått förstärkningar.
Hvad ställningarna vid Nida beträffar, skiljas de stridande af floden och dess sumpiga stränder, som äro mycket farliga och blott lämna möjlighet till öfvergång på få punkter, som skarpt bevakas. Ryssarnas försök att från Bochnia tränga fram till Warschau tillbakaslogos blodigt, hvarpå de gräfde ned sig i skyttegrafvar, där de nu ligga. På båda hållen äro ställningarna mycket starka och skyttegrafvarna ligga i flera linjer. Skulle den första linjen tagas, så bli eröfrarna beskjutna från de bakom liggande.
Tyska trupper, särskildt rhenländare, äro blandade med österrikarna på västgaliziska fronten och hjälpa betydligt till att hålla stämningen uppe genom sitt oförvägna mod.

En holländsk rapport.
Enligt meddelande till Voss. Zeit. från Amsterdam hafva ryssarna armerat ångbåtar, som göra ett godt arbete på Weichsel och hindra tyskarna att sätta sig fast på öarna i Bzuras mynning. Tyskarna hafva försökt att från luften beskjuta dessa båtar med bomber, men hittills utan resultat.
Vid Rawka utveckla tyskarna liflig vaksamhet och öfver den 30-35 meter breda floden försiggår alltjämt en duell med alla slags kanoner. Mycket stora granater hafva fallit i de ryska skyttegrafvarna, så att man där trodde att man hade de berömda 42-centimeterskanonerna framför sig. Från sina löpgrafvar skjuter tyskarna ett nytt slags skott, dem ryska officerare kalla lufttorpeder; de utgöras af bomber med tändsnören, hvilka med tillhjälp af en hittills okänd mekanism afskjutas på ett afstånd af endast några hundra meter — alltså ungefär det afstånd, som skiljer de fientliga arméerna på ömse sidor om floden. Ryssarna begagna sig af handgranater.

Österrikarna drifva tillbaka öfverlägsna ryska stridskrafter.
Tidningen Az Est meddelar: En del af de ryska trupper, som inträngt i komitatet Ung, ha genom Lyatadalen fortsatt in i komitatet Bereg. Ryssarna voro öfverlägsna till antalet men våra trupper lyckades dock efter att ha skaffat sig fördelaktiga ställningar hejda fienden och åter drifva honom, tillbaka.
Att situationen ej anses oroväckande framgår däraf att de stora fabrikerna fortsätta sin verksamhet.

Turkarnas nederlag allvarligt.
Från Petrograd telegraferas: Det fullständiga nederlag, som drabbat den turkitska hären i Kaukasus och hvarvid hela nionde armékåren togs till fåna med alla sina officerare, medan tionde armékåren drefs på flykten, kommer att bli ödesdigert för hela det turkiska fälttåget i Klaukasien. De turkiska trupperna, som natt fram till Ardagan och nu äro på flykt därifrån, ha kommit i en ytterst farlig belägenhet. Efter ryssarnas stora seger är det fara värdt att hela denna del af den turkiska Kaukasushären blir tillfångatagen.

Äfven turkarna rapportera emellertid framgångar.
Stora turkiska generalstaben meddelar: Våra från Somai och Bajirgue framryckande trupper ha besatt Urmia, som är en viktig stödjepunkt för ryssarna. Efter den oafgjorda sammanstötningen till sjöss mellan ryska flottan och två turkiska kryssare borrade ryska flottan ett italienskt handelsfartyg i sank, ehuru det hissade italiensk flagg.
Enligt ingångna underrättelser ha våra trupper i förening med allierade stammar i Aserbieidjan uppnått ytterligare resultat utöfver segern vid Miandoab. Ryssarna förlorade under sitt återtåg två kanoner och talrika fångar. Söder om Miandoab ha andra turkiska styrkor slagit fienden och gjort ett betydande byte af vapen och ammunition.
Som man finner, talas här ej alls om de svåra nederlagen i Kaukasien, utan blott om framgångar i norra Persien samt om att de två turkiska kryssarna kommo helskinnade undan sammandrabbningen med hela ryska flottan på 17 fartyg. Var det Goeben och Breslau, så är ju saken rätt förklarlig, men visar det sig vara sant att Goeben på grund af skada genom en mina f. n. måste hålla sig i hamn, så ha turkarna skäl att vara belåtna med att ha undkommit billigt.
Turkarnas till en början så segerrika framträngande på ryskt område har fått bakslag. Ej nog med att de åter förlorat Ardagan till ryssarna, de ha äfven enligt ryska kaukasiska generalstabens rapport lidit ett afgörande nederlag vid Sarikamysj.

Goeben har stött på ryska minor.
Från Konstantinopel telegraferas: Kryssaren Goeben stötte juldagen på två ryska minor i närheten af Bosporen. Fartyget blef allvarligt skadadt och fick stora hål i vattenlinjen. Den turkiska flottans aktionsduglighet har på grund af denna olycka i väsentlig grad minskats.

Den albanska oredan.
Från Valona meddelas till Giornale d’Italia, att de i staden landsatta italienska trupperna intaga gynnsamma förpostställningar. Flera personer, som utan laga former kastats i fängelse, ha frigifvits och öfverlämnats till de civila myndigheterna.
I Durazzo blir situationen ständigt allvarsammare. Dit ingångna underrättelser från Essad Pascha lyda oroande. Man fruktar för hans lif, därest han faller i de upproriskas händer.

Ryssarnas förlustsiffra.
En fransk uppgift.
Matin uppger siffran för ryssarnas förluster i döda och sårade från krigets början till 22 december till 1,650,000 man.

Ett och annat.
— En sakkunnig på området förklarar Daily Telegraph, att det befintliga världsförrådet af hvete enligt hans uppfattning öfverstiger behofvet, bortsedt från Tyskland och Österrike-Ungern, med 12 á 15 proc.
— Den berömde filmkomikern Prince, mest bekant för svenska publikan under namnet »Petter», har stupat på sin post. En fransk underlöjtnant Dagens vid ett jägarregemente, f. n. sårad och vårdad i sitt föräldrahem, skrifvar i ett bref af 12 december: »Prince har stupat. Han var i min trupp och han utmärkte sig så, att han bli korpral: Det var underligt för oss, som mer än en gång sett honom spela komisk soldat, spektaklet, åbäket, att stifta bekantskap med verklighetens Prince. En hjälte en tapper man, den modigaste af oss alla. Hur ofta såg jag honom icke med bajonetten påskrufvad störta fram som en stormvind. Jag såg honom anföra sin trupp. i skogen vid Commercy, det gick muntert, med en visa på läpparna. Leendet lämnade honom aldrig, hvarken i lifvet eller i döden. Kamraterna påstodo att han smålog ännu när de begrafde honom».

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 januari 1915
N:r 5

Rysk segerglädje.
Tiflis, 6 jan. Med anledning af den lysande segern vid Ardagan har staden varit rikt flaggprydd. Den entusiastiska befolkningen har tillställt patriotiska demonstrationer och i alla kyrkor ha hållits tedeum- och tacksägelsegudstjänster. I katedralen höll exarken högtidsgudstjänsten, som bevistades af franska och engelska konsulerna.
En mängd tåg ha afgått till Ardagan för att afhämta det stora antalet krigsfångar.

Mullvadskriget.
Paris, 7 jan. Våra rapporter tillkännagifva tillbakaslagna angrepp i Belgien och Grurieskogen samt framryckning på 100 meter 1 trakten al Reims. T Argonne ha vi återeröfrat 800 meter löpgrafvar; i le Pretroakogen ha 800 meter löpgralvar sprängts i luften af oss. Den eröfrade terrängen vid Thann har behållits.

Sjöstrid i Svarta hafvet.
Turkarna ha trollgen fått stryk.
Konstantinopel, 7 jan. Utanför Sinob (på kusten af Paflagonien) har en sammanstötning ägt rum mellan två turkiska kryssare och 17 ryska fartyg. Detaljer saknas. Fienden förmådde dock ej skada våra fartyg.

Rysk rapport, föga viktig.
Petrograd, 7 jan. I trakten af Mlawa ha vi eröfrat byn Rosjrova. På vänstra Weichsel-stranden fortsättas eldstriderna. I Galizien har ingen förändring inträdt.
Vår offensiv i Bulcovina fortsättes. Vi ha besatt flera orter.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 7 januari 1915
N:r 4

På västra krigsskådeplatsen
är klart, att den stora offensiv, som bebådats från franskt håll, i själfva verket runnit ut i sanden och endast resulterat uti en del fristående anfallsstötar på olika delar af fronten utan annan effekt, än att de allierade lidit mycket stora förluster i människomateriel.
Det vill synas, som om general Joffre endast »försöksvis» igångsatt dessa angrepp för att utröna tyskarnas motståndskraft efter den åderlåtning, som deras linjer måst vidkännas genom trupptransporterna till östra fronten. Någon afsikt att definitivt kasta tyskarna öfverända har tydligen icke ännu förefunnits. Därtill ha anfallen igångsatts alltför planlöst och utan tillräcklig energi. Fransmännen meddela också att »försenandet af vår offensiv» har sin orsak i regnet, som nästan omöjliggör alla operationer.
Kändt är, att fransmännen kvarhålla i Paris — förutom garnisonen därstädes — en armé i reserv, uppskattad till omkring 200,000 man, med tanke att på de därifrån utlöpande talrika järnbanorna hastigt kunna kasta densamma fram mot den del af fronten, där tyskarna eventuelt kunna komma att göra ett genombrytningsförsök. Denna armé är Frankrikes sista kraftresurs. Hittills har man icke vågat lägga densamma i vågskålen vid försöken att tränga tyskarna tillbaka. Risken att sedan vars helt och hållet blottad på reserver har varit alltför stor.
Troligt är, att den försiktige general Joffre alltjämt drar sig för att sätta allt på ett kort och fortfarande icke vågar riskera reservarmén. De allierade få då vänta med sin bebådade offensiv ända tills att lord Kitchener fram på våren blir färdig med sin mycket omtalade nya miljonarmé. Huruvida denna öfverhufvudtaget någonsin blir färdig, synes emellertid tvifvelaktigt.

Åter bombardemang mot belgiska kuststäder.
Ett nytt bombardemang på obefästa belgiska kustorter ägde enligt hvad Het Nieuws van den Dag meddelar rum i söndags genom engelska sjöstridskrafter. På morgonen visade sig två, engelska kanonbåtar och tre kryssare utanför kusten och kryssade där närapå hela dagen. Sent på eftermiddargen började skeppen beskjutningen, som varade tre kvarts timme och mycket kraftigt besvarades af tyskarna med kanon- och maskingevärseld. Enligt hvad den holländska tidningens korrespondent meddelar; synas inga särskilda verkningar af beskjutningen. Krigsfartygen drogo sig tillbaks vid mörkrets inbrott.
Enligt Corriere della Sera ha tyska flygare icke blott visat sig öfver Dynkirchen, där de anstälde betydande skador, utan också öfver Furnes, Coudekirchen och Rosendael. Coudekirchen och Furnes ledo särakildt af bombardemanget.

En kraftig rensning bland högre franska officerare.
Redan tidigare har inom det högre franska befälet gjorts en utmönstring af odugliga personer som genom politisk protektion lyfts upp till eller bevarats på sina poster. En af de sämsta, och som fort fick respass, var enligt hvad korrespondenten Erik Sjöstedt omtalar, förre krigsministern Andrés beryktade socialradikale kabinetts, chef, general Perein. Han, och andra, fick respass liksom i sinom tid monsieur Caillaux fick sitt till Brasilien. General de Castelnau, orleanisten och klerikalen, lyftes däremot fram på sin rätta plats och räddade Nancy. Nu gälde inga rolitiska synpunkter längre, endast en militära dugligheten. Det stod härdi emot krigsministern Messitny ibland, men också han fick åka — och på honom, lägger allanänheten gärna ansvaret för de första motgångarna. Med Millerand och Delcassé vände sig bladet: Joffre företog med järnhand en generalrensning och omstöpte på tre veckor en god del af generalskadrerna, hvarvid unga, bemärkta majorer och öfverstelöjtnanter flyttades upp och hoppade öfver ett par grader. Andra, de dugligaste generalerna, gjorde sig hastigt gällande och sattes på sina rätta chefsplatser.

Protesterna mot Storbritanniens godtycke till sjöss.
Times’ korrespondent i Washington tager den amerikanska noten till England mycket allvarligt. Han varnar Storbritannien för att skjuta upp behandlingen af ärendet och skrifver: »Engelsmännen tyckas vilja undandraga sig ansvar och i stället börja en diskussion oms själfva saken. Men detta vilja icke vi. Antingen hafva vi orätt, i så fall måste vi taga vår protest tillbaka eller också ha vi rätt, och då måste England kalla tillbaka sina »jakthundar till sjöss». England har medgitvit att vi ha berättigade skäl att klaga. Sedan detta en gång skett, fins det ingenting mer att diskutera om, Under fem hela månador hafva vi hållit till godo med de engelska ingreppen i våra rättigheter. Detta är länge nog. Nu fordra vi vår sätt och ha ingen lust att vänta till dess det behagar England att ge oss densamma. Denna sak har redan tillfogat vår handel oerhörda skador. Vi önska att andra förhållanden må inträda och detta så smart som möjligt.»
En rad italienska tidningar uttala sig i samma riktning. Milanotidningen Sera klandrar i skarpa ordalag Storbritanniens traditionella egoism. De neutrala staterna komma icke längre att underkasta sig Storbritanniens absurda fordringar.
Den romerska Tribuna skrifver: Förenta Staterna de skandinaviska staterna och Italien, son nu äro förbundna genom stillatigande öfveremskommelse, skulle i händelse af fortfarande missbruk lätt kunna föranledas till ett formligt fördrag, hvarigenom de begära att få ha sina internationella rättigheter oförkränkta och icke behöfva bero af de krigförande makternas godtycke på hafvet.
Äfven i Schweiz höjas röster, som fråga, hvart det skall ta vägen, om Englands öfversitteri får fortfara.

Engelska svarsnoten till Amerika.
Till Daily Telegraph telegraferas från Washington: Från tillförlitligt håll meddelas, att Englands svar på den amerikanska noten är tillfredställande för president Wilson. Den amerikanska noten kommer icke att formuleras på grundval af enbart diplomatiska öfverläggningar. Tvärtom kommer svaret att i vidaste utsträckning dikteras af militära och maritima hänsyn, och det blir icke fråga om att afstå från någon rättighet till skada för de allierade och till fiendens förmån. Däremot kommer den största omsorg att nedläggas för att denna rättighet skall utöfvas med största hänsynsfullhet och att de neutrala makterna så, litet som möjligt skola generas.

Striden om Warschau.
Betydelsen om Borzynovs eröfring.
Intagandet af ryassarnas befästa stödjepunkt Borzynov torde vara en händelse af vidtgående betydelse. Ställningarna, som ligga i en kuperad, skogbevuxen terräng, behärska stora landsvägen från Lowitz till Warschau. Ryssarna lära på denna punkt ha satt in några af sina bästa trupper, gardesregementena och de sibiriska linjeregementena, af hvilka några kämpade med i det mandschuriska kriget, men tyskarnas tunga artilleri och deras personliga tapperhet afgjode saken.
Enligt Der Tags militäre medarbetare ligger Borzynov 6 kilometer östligt om Rawkas inflöde i Bzura samt 12 kilometer sydligt om Sokatsjeff. Denna plats behärskade alltså öfvergången af båda floderna, och då den nu är i tyskarnas händer, finnes det hopp att därifrån genombryta de ryska linjerna.
Emellertid anses det icke omöjligt, att Hindenburg skall finna ryssarnas krafter här så, pass stora, att han anser det klokare att lägga största tyngden i sitt anfall längta söderut, i centrala Polen, hvarigenom han också skulle kunna bereda österrikarna en väl behöfrg hjälp, eftersom de säkerligen för tillfället äro rätt hårdt pressade.
Operationerna i Galizien kunna dock ingalunda sägas ha definitivt utfallit till ryssarnas förmån. Territorialt ha ryssarna icke kommit långt. Söder om Przemysl tyckas de visserligen nått fram till Karpaterna. Invid Weichseln åter stå de alltjämt kvar bakom Dunajecfloden, dit de kastades tillbaka från att förut ha haft sina ställningar 6 mil länga västerut. Vid Gorlice kämpa österrikarna fortfarande med framgång.

Segern vid Gorlice räddade Österrikarna.
Wiener Montagejournal skrifver: Höjderna vid Gorlice hafva haft att utstå särskildt häftiga angrapp, emedan de utgöra föreningspunkten mellan de i Karpaterna och de i Galizien opererande trupperna. Hade det lyckats ryssarna att här bryta sig igenom, så skulle det ha betydt en mycket oangenäm motgång för våra trupper, hvilkon under vissa omständigheter kunde hafva inneburit än större vådor. Höjderna vid Gorlice behärska terrängen ända till Przeanys; för fästningens undsättande är denna seger af mycket stor betydelse.

Ryska framgångarna i Karpaterna.
Från Petrograd telegraferas:
Vår framryckning i nordöstra Ungern utföres med 8 armékårer och i ilmarsch. Befolkningen flyr i massor, i trots af regeringens skarpa uppmaningar att ej hängifva sig åt panik. Stora förstärkningar till de ungerska trupperna ha afsändts, och hela den österrikisk-ungerska pressen yrkar på att regeringen må göra en kraftansträngning för att hejda invasionen.
I söndags forcerade vi flera af Karpater-passen.

Ryssarna förmäla bestämdt att de vunnit en stor seger öfver turkarna.
Kaukasiska arméns på tisdagens afton uppsatta kommuniké lyder: Det nederlag vi tillfogat turkiska armén i trakten af Sarikamysj är fullständigt. Nionde turkska kåren, blef helt och hållet tillintetgjord. Vi togo tillfånga dels befälhafvaren öfver denna kår, Iskhan pascha; dels befälhafvarna öfver 17, 28 och 29 divisionerna och två af dessa befälhavares närmaste män jämte deras staber, inalles över 100 officerare, samt ett stort antal soldater. De turkiska förlusterna i dödade och sårade äro enorma. Vi togo många kanoner och mitraljöser samt ammunition och lifsförnödenheter i mängd.
Våra segrande trupper förfölja återstoden af tionde kåren, som
sökte sin räddning i flykten.
Under intagandet af Ardagan gjorde ett af våra sibiriska kavalleriregementen ett anlopp mot fienden och nedhögg med sablarna två turkiska infanterikompanier,
under det att en skvadron af samma regemente bemäktigade sig 8 infanteriregementets i Konstantinopel fana.
På öfriga fronter har ingen förändringar inträda.

Franska flottan utrymmer toviken.
Från Rom telegraferas att franske flottchefen sett sig nödsakad att utrymma Otrantoviken, där hans fartyg voro utsatta för angrepp från österrikiska undervattensbåtar. Det planerade angreppet på Cattaro har därför uppskjutits till våren.

Röfvarhistorier?
Serbisk framryckning från Donau in i Ungern?
Daily Mails korrespondent i Venedig rapporterar att situationen i Ungern är mycket allvarsam. Befolkningen har gripits af panik vid underrättelsen om att icke blott ryssarna rycka fram på södra sidan af Karpaterna, utan också att serberna närma sig söderifrån. Telegram från Budapest bekräfta att serbiska trupper under skydd af mörkret gått öfver Donau och ryckt in i Ungern. Det uppges också att det råder meningsskillaktighet mellan ärkehertig Eugen och de ledande politikerna i Budapest hvilka önska att Österrike-Ungerns alla trupper skola koncentreras till försvar mot ryssarna och att manskall afstå från hvare tanke på offensiv åt något håll.
Central News’ korrespondent i Paris meddelar att Petit Parisien offentliggör en intervju med den rumäniska deputeranden Diameandy, som för närvarande, vistas i Rom i ett officielt uppdrag. Denne yttrade därvid, att Rumäniens deltagande i kriget endast tillsvidare uppskjutits. De militära och diplomatiska förberedelserna pågå, och det är Rumäniens afsikt att med en half miljon man falla in i Österrike-Ungern.

Strider i Durazzo.
Till Agence Havas telegraferas från Durazzo 4 jan.: De upproriska sände i går Essad pascha ett bref, som var undertecknadt af muhammedanska kemitén och hvari de upproriska fordra, att franska och serbiska sändebuden skola utlämnas till dem. Vid midnatt började de upproriska sitt angrepp. Essad pascha begaf sig själf ut i löpgrafvarna. Samtidigt vände han sig med anledning af den hotande faran till italienska beskickningen, som strax satte sig i förbindelse med de i hamnen liggande italienska krigsfartygen Sardegna och Misurata. Kl. half 3 aflossades från krigsfartygen ett par kanonskott för att göra slut på gevärselden. Italienska, franska och serbiska beskickringarnas personal ha tillsammans med italienska koloniens medlemmar begifvit sig ombord på de två krigsfartygen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 7 januari 1915
N:r 4