Passagerarelista.

Från Stockholm med Tjelvar 8 Juni: Härdadshötd, Dömle, d:r Rudebeck, löjtnant Bolin, direktör Ringvall, d:r Bergholtz, serg:na Fornell, Dahlman, Olsson, Pettersson, Johansson, Åkesson, hrr Bachér, Berg, Blaag, Soltan, Örtengren, Wesslin, Hagelin, Örtengren; fru:na Dömle, Ljungholm, Örtengren; fröken Levin; 3 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85

Handel och Sjöfart.

Inklarerade fartyg: Till Visby 2 Juni skonert Falk, Högqvist, Fårösund, ved; 4 Juni slup Magnus, Larsson, Böda, foruved; slup Mathilda, Nilsson, Timmernabben, björkved; — till Burgsvik 16 Maj jakt Teodor, Tofftén, Grumpevik, slipsten; 19 Maj jakt Syd, Olsson, Vestervik, förpassade våror; 22 Maj: slup Jenny, Larsson, Karlshamn, d:o; slup Laxen, Höglund, Karlskrona, barlast; 28 Maj: Slup Valfrid, Hansson, Södertelje, förp. varor; 24 Maj: jakt Sex Syskon, Österberg, Ryssland, barlast; jakt Berta, Ölander, Klintehamn d:o; — Till Slite 25 Maj: galeag- Elida, Falk, Halmstad, barlast; jakt Alvine, Samuelsson, Öland, d:o; 31 Maj: jakt Laurine Marie, Fårösund, tegel; jakt Matilda, Lundberg, Halmstad barlast.

Utklarerade fartyg: Från Visby 4 Juni: slup Odessa, Källström, Kappelshamn; barlast; — Från Burgsvik 16 Maj: jakt Joseflna, Logström, Lidköping; 17 Maj: slup Hoppet, Danielsson, Högby via Borgholm; 20 Maj: Skonert Starkodder, Slitberg, Ryssland; Maj: jakt Syd, Olsson, Vestervik; 25 Maj: jakt Berta, Ölander, Böda; 26 Maj: slup Laxen, Höglund, Ronneby; jakt Sex Syskon, Österberg, Finland; slup Valfrid, Hansson, Södertelje; jakt Jenny, Larsson, Åhug, alla med slipsten; — Från Slite 24 Maj: skon, Karl Erik, Carlsson, Wismar, kalk och trä; jakt Karolina Lyders, Jakobsson, Norrköping, kalk; 30 Maj: skon. Axel, Löfqvist, Söderhamn, d:o.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Ordförande var vid dagen sammanträde rådman Torpadie och som bisittare fungerade länsbokhållare Bachér och kapten Valgrén.

För fylleri och oljud dömdes mjölnare Hans Nilsson, Högan, att böta 25 kronor.

Smedsarb. K. Bäckström och H. J. Petersson voro instämda för fylleri och förargelseväckande beteende. Uppskof för bevisning.

Ett potatismål. Hemmansägare Tomasgon, Skäggstäde, hade anmält hemmansägare Petter Granström för det denne skulle ha från honom stulit 8 säckar potates, hvilken G.
hemfört från en i Visby hamn liggande skuta, der T. kopt dem. Svaranden påstod sig ock ba köpt potatis och bade han af misstag fått Thomassons säckar. För vidare utredning uppsköts målet.

Södra häradsrätten.
(6:te sammanträdet).
Följande utslag ha i dag afkunnats:

Ersättningsyrkande. Handl. Frans Lysholm i Hemse mot hemmansäg. Olof Isenberg Arges i Hemse, om ersättning för skörd från ett stycke jord. Både kärandens och genkärandens yrkanden ogillades emedan rätten icke kunde utreda hvem som hade nyttjanderätt till jorden.

Födorådsförmåner. Maria Pettersson, Kodings i Hemse mot Emil Johansson dersammastädes; svaranden ålades utgifva 104 kr. jämte ränta och rättegångskostnader.

Krafmålet mellan handl. J. F. Fagerberg Dahla och hemmansäg. Lars Larsson, Enges i Burs; svar. dömdes betala 53 kr. 40 öre jämte rättegångskostnador.

Falskt rykte. Smeden A. F. Larson i När mot Brita Nilsson Maldes i samma socken (om utspridande af falskt rykte.) käromålet ogillades och svar. tillerkändes 15 kr.
i rättegångskostnader.

Olaga maltdryckningsutskänkning. Gästgifvaren L. P. Jacobsson i Etelhem dömdes att för första resan böta 25 kr. samt att erlägga försutet vite för uteblifvande med 5 kr.

Födorådskrånglet emellan Maria Nilsson, Hesselby i Linde och hennes son Arvid Klasson, Lingvide i Hafdhem; svar. ålades utgifva 50 kr. kontant samt hvad som för ömigt af naturaförmåner ännu ej blifvit utgifvet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85

Blir man »dysterkvist» på Gotska Sandön?

Efter Dagens Nyheter meddelade vi häromdagen en skildring från Sandön af en bland den för någon tid sedan dit afgångna geologiska expeditionens deltagare. Mot hans beskrifning af ön och lifvet der har en insändare i lördagens D. N. tagit till orda och skrifver:
Det sällskap »vetenskapsidkare» som nyligen besökte ön och för hvilken artikelförfattaren torde vilja betraktas såsom representant, måtte ha varit öfvermåttan sorgset stämdt, eftersom det funnit förhållandena på ön så dystra.
Riktigast torde emellertid vara att betrakta personer och förhållanden med en mera objektiv blick, och hade författaren gjort så, skulle han till sin förundran funnit att, oaktadt befolkningen på Gotska Sandön lefver ett stilla och enformigt lif, den der gräsliga sorgmodigheten, som enligt författarens uppgift leder till hemska mordgerningar, existerar hvarken hos invånarne eller naturen på Gotska Sandön utan endast i författarens fantasi. Ett mord har verkligen en gång blifvit der begånget, men det föröfvades af ett extra fyrbiträde som vistats der endast ett par år och nog ägde de mordiska tendenserna från sitt föregående, något växlingsrika lif, Det var sålunda ej en följd af några »årtiondens» bedröfliga vistelse på ön. Det fridfulla, friska och helsosamma samt i ekonomiskt hänseende på visst sätt gynnande lif lotsverkets personal på Gotska Sandön kan föra är förvisso icke, lika litet som den intressanta och långt ifrån dystra naturen, egnadt att sätta sådana griller i hufvudet på folk, som den unge »vatenskapsidkaren» inbillat sig ha upptäckt. Jag tror knappt att den intelligenta och ganska lefnadesfriska befolkningen på Gotska Sandön skall finna sig särdeles smickrad af artikelförfattarans egendomliga uppfattning af dem och deras ö.
Den första artikelns författare, som tidningen uppgifver vara en erkänd vetenskapsman, svarar härtill:
Insändaren som tydälgen anser sig äga en ej ringa auktoritet, har författat ett meddelande, hvilket torde kunaa sammanfattas i följande två punkter. Naturen på Gotska Sandöa är »långt ifrån dyster», Invånarne äro, som i uppsatsen påpekades, lyckliga och förnöjsamma samt bruka ej af »sorgmodighet» taga lifvet af hvar andra. Det första af dessa påståenden visar att insändaren antingen aldrig besökt Sandön eller också att han alldeles icke är vittnesgill vis å vis bedömande af natur. Skogens hela beskaffenhet, sparsamheten i djurverldan, den noästan fullständiga frånvaron af småfoglar, växttäckets enformighet dynernas hela utseende, de på stränderna massvis hopade spillrorna från skeppsbrott etc., allt är just egnadt att göra naturen allvarlig och trist på samma gång som den blir storartad och gripande, Vi kunna ej annat än högligen beklaga att insändaren, om han sett Sandön, ej förstått detta, ty derigenom har just det intressantaste, mäktigaste draget i Sandöns natur alldeles gått förbi honom.
Det är just i denna beskaffenhet i naturen vi ha sökt en förklaring till »den kärlek till torfvan, som man bebor», på hvilken i uppsatsen ett par exempel anförts. Synnerligen stor psykologisk skarpblick behöfs dock ej för att inge att på vissa lynnen en sådan omgifning på längden verkar ogynsamt, och i all synnerhet måste det anses mycket olämpligt af vederbörande att på en post som extra fyrvakt på Sandön placera en person, hvilken, enligt den i detta afseende helt visst synnerligen väl underrättade insändaren, »nog ägde de mordiska tendenserna från sitt föregående, något växlingsrika lif»!

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85

Från landsbygden.

Södra Gotland, 2 Juni.
Eldsvådetillbud. Sinnena hade något lugnat sig efter det eldsvådetillbud, som förut omnvämts, då på samma dags kväll vid 10—11-tiden man åter varskoddes om att elden var lös åt trakten af Hamra. Sedan en myckenhet folk från olika trakter skyndat ditåt som det stora eldhafvet syntes, och den stora sprutan med besättning åter var nära olyckstället för branden, fick man kunskap om att en hemmansägare från Lilla Sindartve i nattensstillhet tändt eld på ett 20-tal häckar halm, som han utforslat på en åker, så att denna gång var olyckstillbudet ej af allvarsem natur. Nog hade det varit mera klokt att tända detta »fyrverkeri» vid dagsljus, så att ej en hel massa folk hade behöft springa och köra aprilnarri nära nog en hel natt för att släcka detsamma, troende det var en verklig eldsvåda.

Att många åkörare sofva i kyrkan under pågående gudstjenst är af gammal praxis kändt, men att det gått så långt, att predikanten måst sluta med predikan och påminna sina åhörare att ej sofva allesammans, är nog enastående i sitt slag på landsbygden; men det har likväl händt i dessa dagar någonstädes på södra Gotland.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85

Från sjön.

— Engelska ångfartyget Aboraca, lastad med råg, har 31 Maj strandat vid Storkallegrundet, söder om Rönskär på finska kusten. Bergnings- och dykeriaktiebolaget Neptuns åvgfartyg Hero har med en större pråm afgått från Holmsund till strandningsstället, dit äfven samma bolags ångfartyg Belos afgått för att assistera.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85

Epidemirapporterna

för senare hälften af Maj månad omförmäla 2 fall af skarlakansfeber och 1 fall af difteri I Visby stad. Af sistnämda sjukdom har äfven 1 fall inträffat i Slite distrikt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85

Badhusbolaget

öppnar sitt badhus i morgon. För mindre bemedlade lemnas billigare bad, såsom af annonsen i dagens nummer synes.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juni 1894
N:r 85

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy