Södra Gotland, 10 Maj 1894.
Bot för sot. I en socken här på söder hade i söndags kväll några ynglingar med sällskap samlats för att fira en födelsedagsfest. Ett stycke in på småtimmarne, då glädjen nått sin höjd, stördes de församlade i sina nöjen af ett par bösskott, aflossade utanför fönstren. Man skyndade genast samtidigt åt husets båda utgångar för att på detta vis öfverrumpla satluterna, hvilket misslyckades, emedan man ej tagit slyngelaktigheten hos den utanför varande med i beräkningen, Knappast hade de främt varande hastigt ryckt upp dörrarne förr än de, då de stuckit näsan ut, träffades rätt i hufvadet af tre stycken nedfallna bräder, som voro uppstälda mot dörrarne så, att När de öppnades skulle falla på öppnaren, För att då locka de innevarande i den fälla han utlagt afsköt han bösskotten. Af de slagnes skrik, blefvo de andre alldeles förbluffade, så att de ej kommo sig för att eftersätta föröfvarne af illdåden utan fick denne obehindradt aflägsna sig. Vid efterseende befunnos ock grindarne vid trädgården vara bortburna och två vagnar vid ladugården uppoch nedvända. Man anade genast hvem gerningsmannen var och hade sina skäl att tro, att han ännu en gång på natten skulle till platsen för sina illgerningar. Ett par handfasta ynglingar erbjödo sig då, att väl dolda utspeja och om möjligt fasttaga honom. Detta förslag vann allmänt bifall, hvarför man åter ingick i byggnaden, där glädjen och glammet snart var i full gång igen. En och en half timma förgingo utan att man hörde något från spejarne, då dörren plötsligt knuffades upp och desse begge kommo in släpande en bekant yngling, eller den, som misstänkts, mellan sig, hvilken af alla krafter stretade emot ehuru förgäfves. Denne hade smygande kommit från trädgården för att utanför fönstren lyssna till sorlet innanför, men då hade spejarne likt katten efter råttan, med tysta fjät rusat på honom.
Sedan han släpsats ett hvarf kring rummet under allmänt löjs och begabberi, tillfrågades han om han ville upplysa hvem som föröfvat ofoget utanför, annars så — —, hvartill han uppskrämd svarade »de var mi de». Motivet till den dåliga handlingen, förklarade han vara harm öfver att ej blifva bjuden med. Efter denna förklaring leddes han ut igen och nu blef han bjuder, men på — stryk, hvilket haglade öfver honom så, att han blef alldeles mörbultad. För att ytterligare märka honom litet, hade en fyndig pojke skaffat en tjärpyts, af hvars innehåll han nu fick ansigtet och delvis håret med smordt.
Vamlingbo, 9 Maj.
Ett par olyckshändelser å djur med dödlig utgång ha under veckan timat härstädes.
I går då en hemmansägare vid Lingsarfve hade en sin tjur att betäcka en ko, råkade denna falla omkull å rygg med den olyckliga påföljd att han ej vidare kunde uppstiga. Nämden i det bolag der djuret var försäkradt tillkallades och förordnade, att då de ansågo honom obotlig den skulle nedslagtas, hvilket ock samma dag skedde.
En landtbrukare från Sibbjens skulle i dag, då han var sysselsatt med arbete ute å åkern, tjudra en häst då denna skulle intaga sin middagsföda af det gröna. Ovan vid dylikt fängsel började hästen bråka och rycka, dervid han gick omkull och afbröt högra låret.
Då djuret ansågs obotligt måste det nedslagtas, Hästen var för omkring en månad inköpt från, en bonde här i socknen. Förre ägaren hade djuret försäkradt men den nye, hade uraktlåtit att till försäkringsnämden göra anmälan om att hästen ombytt ägare.
Återstår nu att se, om bolaget lemnar begärd skadeersättning.
Ovanligt tidigt. Ett fullt utslaget kornax har en byggmästare härstädesi dagarne observerat och tillvartagit i sin trädgård. Kornståndst är troligen uppspradt efter utsäde, som legat i jorden sedan sistlidne höst och noder den tidiga våren grott.
Billig afkomma. Ej mindre än tjugo lam har en bonde i Hamra fått af sina sju tackor. Alla äro friska och krya.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Maj 1894
N:r 72