Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
förföljes fortfarande af en stor otur med motvind. Det börjar nu nästan bli regel, att båten icke hinner hit så tidigt, att posten kan befordras med jernvägens morgontåg. Och detta ehuru ångaren går från Stockholm så tidigt som kl. 12 på middagen.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Januari 1894
N:r 15
För en förberedande behandling af denna fråga kommer ett möte att hållas i Tingstäde i midten af nästa månad. De som fatta frågans stora betydelse för landtbrukets höjande torde hvar och en inom sin socken bereda meningarne, att man må komma ett godt stycke på väg redan vid första sammanträdet.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Januari 1894
N:r 15
sammanträdde i lördags afton. Dervid föredrogs revisionsberättelsen, som gaf vid handen, att inkomsterna utgjort jämt 500 kr., hvaraf utbetalts 56 veckors sjukhjelp med 392 kr. och i begrafningshjelp 100 kr. Kassans tillgångar utgjorde vid 1893 års slut 513 kr. 55 öre.
Ansvarsfrihet beviljades. Styrelsen återvaldes med acklamation och består af: ordförande smedsmästare K. A. Sandberg, bankbokh. Ant. Pettersson, landskontorist J. A. Lindqvister, kopparslag. Aug. Hallgren och agenten Karl Ferm.
Revisorer blefvo fotografen A. Lagergren och kakelugnsmak. G. Cedergren och suppleant verkmäst. A. Runeberg.
Sjukbesökarne återvaldes, likaså ersättarne, med undantag af att guldsmeden Aug. Johansson ingick i stället för aflidne smeden Bäckström.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Januari 1894
N:r 15
ha vi haft de senaste dygnen. I lördags afton, då Polhem afgick, blåste nästan orkan sunnvanfrån, men ångaren begaf sig dock iväg och passerade Dalarö kl. 6,50 i går morgse samt uppkom till Stockholm strax före kl. 12 middagen.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Januari 1894
N:r 15
i underofficers klassen vid Gotlands infanteri har öfverflyttats distinktionskorpralen i reg:tet 128 Vessman med turberäkning efter n:r 34 Sandström, men med bibehållande af sin grad som distinktionskorpral.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Januari 1894
N:r 15
K. m:t har förordnat, att den 2 Dec. 1892 utfärdade nya staten för regementet skall äga tillämplighet för all personal, som efter 1894 års ingång vinner anställning vid reg:tet i officers-, underofficers- eller civilmilitärbefattning och att innehafvare af dessa, utan förändring af beställningens benämning, skola fr. o. m. 1 Jan. 1894 tillträda de med dylik beställning enligt den nya staten förenade aflöningsförmåner.
I sammanhang härmed har k. m:t medgifvit, att lön åt en på den före 1886 års lönereglering vid Gotlands nationalbeväring gällande gamla staten kvarstående kapten må få utgå med 2 tusen kr. samt att aflöningen till de två korpraler hvilka berättigats att, så länge de kvarstå i tjensten komma i åtnjutande af aflöning såsom volontärer, jämväl må få utgå.
I fråga om den dagaflöning och portien, gom enligt nya staten skall utgå mellan vapenöfningarna, skola bestämmelgerna i k. brefvet 17 Dec. 1886 fortfarande gälla, så att endast dez, som har skyldighet att tjerstgöra såsom inskrifningsområdes-, bataljonsområdes- och kompaniområdesbefälbafvare eller i sådan befälhafvares expedition, skall vara berättigad att åtnjuta dylik aflöning; militärbefälhafvaren dock obetaget att, utan hinder deraf att i staten dagaflöning för tjenstgöring mellan vapenöfningarna finnes uppförd för de båda majorerna, men ej för öfverstelöjtnanten samt för kaptenerna af andra, men ej för första klssg, till bataljonsområdesbefälbafvare förordna jämväl öfverstelöjtvanten och, till kompaniområdesbefälhafvare jämväl kapteover af andra klass.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Januari 1894
N:r 15
som hafva fordringar i Fardhem pastorats sparbank, kallas härmed att sig i Linde skolhus infinna fredagen den 16 nästkommande Februari kl. 3 e. m, för att utbyta sina gamla motböcker mot nya. De, som sagde dag äro hindrade, kallas att för samma ändamål infinna sig följande fredag den 23 Februari kl. 5—7 e.m. Vid båda tilllällena hålles äfven sparbanken öppen för insättning och uttagning af penningar samt för inbetalning af lån.
Linde i Januari 1894.
STYRELSEN.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1894
N:r 14
Haf tack, hr redaktör, för att ni så varmt intresserar eder för en fråga, hvarpå hela norra Gotlands framtida utveckling i så rikt mått beror. Ins. instämmer till fullo i hvad som yttrades i förra fredagsnumret af Gotlands Allehanda rörande betydelsen af en jernvägaförbindelse mellan Visby och de norra socknarne och önskar lifligt, att allt, som för den frågans lyckliga lösning kan göras, måtte snarast möjligt blifva gjordt.
Ing, vill denna gång blott bemöta ett yttrande, som han anser tanklöst. Jag har hört påstås, att befolkningen norrut vore så fattig, att den icke skall förmå deltaga i kostnaden för en jernväg. Detta är bara prat.
Se dig med eftertänksamt öga omkring, Ligga icke tusentals tunnland af den yppersta jordmån för fäfot och ge snart sagdt ingen inkomst? Hvad ger Gotlands största och rikaste myrtrakt annat än ett magert starrfoder till de huagriga djuren? Huru stor vinst lemna de stora skogssträckorna, när deras trä. massa skall med dragare fraktas flera mil?
Detta allt tyder på tillgångar och tillgångar är detsamma som rikedom, blott de kunna tillvaratagas, och endast en jernväg kan göra detta möjligt.
Vi ha råd attbygga dyrbara skolpalatser för att värdigt uppfostra sonen för Amerika. Vi ha råd vid bäradsrätten utbetala stora summor i tvister om bagateller. Ja, vi ha råd till så mycket, som icke ger oss något igen, men vi förklara oss utfattiga, när ortens lifsfrågor komma på tal.
Vi ha råd uppsätta präktiga ladugårdar, men vi ha icke råd gifva djuren mera föda än att behålla dem vid lif. Deras afkestning bry vi oss föga om.
Vi ha råd plöja och bearbeta våra åkrar och lägga utsädet ner, men vi ha icke råd skaffa växten mera näring än den nödtorftigaste.
Vankelmod och misströstan höfves icke denna ort, ty den är rikare än de flesta, Det gäller blott att icke öda ut sin kraft för onyttiga ändamål, uten med enig och stark hand drifva ett vinstgifvande företag till fullbordan.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1894
N:r 14
Från Vestervik med Polhem 26 Jan.: hrr Groth, Qvarfodt, 2 däckspassagerare.
Från Stockholm med Polhem 1 Febr.: kapten Ekström, hr Johansson; frök:na Vestring, Nyman, 8 däckspassagerare.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1894
N:r 14
— Skonerten »Milford» strandade 3 Dec. på ett ref utanför Salt Cresak. Besättningen firade fartygets enda räddningsbåt och sökte dermed komma i land på den klippiga kusten, men förgäfves, Det var ingen annan råd än att vända tillbaka till fartyget. Då båten åter hissades upp efter fartygssidan, kom en stor bölja och slog den i stycken sånt kastado folket ut efter däcket. En stund senare sprang fartyget läck, och det blef nu klart för alla ombord, att skutan höll på att brista.
På morgonen började man rådgöra om bästa sättet att komma i länd. Detta land utgjordes af ett litet lågt skär. Norrmannen Larsen erbjöd sig att Simma dit med en tross. Hafvet var visserligen fullt af hajar, men den oförekräckte mannen hoppade i och kom oskadd till skäret. Här fastgjorde han ena ändan af trossen, och räddningsarbetet började.
Alla kommo välbehållna i land öch hade en del proviant och vatten med sig, men detta var högst obetydligt. Do stackars sjömännen sötto nu på det öde skäret i fyra dagar utan skydd för vind och vågor eller solens brännande strålar. Böljskummet, som ständigt slog öfver skäret, var dem en lisa om dagen, men en fasa om natten.
På eftermiddagen 7 Dec. lade sig stormen, och infödingarne från närmaste fastland kommo då i sina kanoter de skeppsbrutne till hjelp och tog dem i land.
Bland besättningen befunno sig tra skandinavier Laurits Larsen, Johan Svensen och Axel Dahl.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1894
N:r 14