Roma sockerbruk.

Ja, så kommer Roma sockerbruk att taga sig ut, när dess väldiga byggnadskomplex en gång mot slutet af nästa sommar står der färdig.
Det är, som sagdt, ingen liten bygnad denna; som på vår teckning synes till höger. Men säkerligen ha dock få gjort sig reda för dess verkliga storlek. Dess hela längd är emellertid jämt 100 meter d. v. s. fabriken är icke mindre än tre gånger så lång som hela Visby domkyrka.
Vår teckning visar endast fabrikens framsida. Bakom denna sträcka ligger dock ännu en länga, sammanbunden med den framför liggande genom den fyrkantiga, med flaggstång prydda bygnad, hvars med lanternin försedda tak skjuter upp ofvan de andra. Detta är ett vattentorn.
Fabrikens längst till höger belägna del med de tre gånger nio fönstren i rad kommer att upptagas af sockermagasin och vidare af ett s. k. »fyllhus», afsedt för kristallisationsapparater, och till sist en stor sal, hvari fabrikens centrifuger få sin plats.
Den smalare del, som ligger närmast härintill, den med de fyra fönstren under hvarandra, skall i sin öfre del innesluta en del maskiner i sammanhang medden egentliga maskinhallen. Dess undre del står i förbindelse med fyllhuset.
Midtelpartiet ända till den längst till venster å bygnadskomplexen liggande något lägre delen, är afsedt till maskinhall.
Här är, så att säga, fabrikens hjerta beläget, här skola uppställas en mängd af dessa maskiner, för hvilka kostnaden springer upp till flere hundra tusen kronor.
Här är ock, — det högst uppspringande partiet — det s. k. presstornet, der vattnet pressas ut ur betorna.
I venstra flygeln blifva inrättningar för betornas tvättning, hvarförutom i dess öfre våning förläggas laboratorium och kontorslokaler.
Fabrikens bakre delar, som ej kunvat blifva synliga på vår teckning, komma, förutom vattentornet, att innehålla kalkugn — vid sokerberedningen användes nämligen s. k. kalkmjölk till afsöndring af orenligheter ur sockermassan — vidare benkolsugnshus, med glödagnar för benkolet, och slutligen ångpannelms. Äfven benkolet användes till sockrets rening.
Den maskinkraft, fabriken kommer att använda, är icke så stor som man skulle kunna förmoda vid det förhållande att kolåtgången beräknas till ej mindre än 3,000 ton för första kampanjen. Tre ångmaskiner, 2 på 50 hästkrafter hvardera och en på 15 hästkrafter är hvad som behöfves, men åtgången på ånga är mycket stor vid de många kokningsprocesserna, och så må betänkas att under betkampanjen fortgår arbetet oafbrutet dygnet om: Kolåtgången anslås i allmänhet till 15 procent af betafverkningens vigt, hvilken sålunda med 3,000 ton kol skulle vara för första kampanjen beräknad till omkring 20 tusen ton eller 20 millioner kilogram. Kolåtgången ökas dock något i procent vid jämförelsevis mindre beta fverkning.
Det kommer att bli lif och rörelse i Roma, när fabriken kommer i gång. Man behöfver för att mata tillverkningen icke mindre än 30 vagnslaster betor pr dag. Hvilken trafik på vår jernväg! Fabriken lär tarfva ensamt för sig 75 godsvagnar Arbetet med fabriksbygnaden pågår med all möjlig fart. Redan nu har man hunnit upp till första balklaget på en del af. hufvudbygnaden och nästa Mars månad beräknas det hela vara under tak.Längst. till venster på vår teckning synas i två särskilda fält ännu ett par bygnader. Deras yttre anger tydligt nog deras ändamål af bostäder. Den öfre skall innehålla restaurationslokal för fabrikens tjenstemän, klubbrum och bostäder för så många som möjligt af dem.
Den synnerligen vackra villan i nedersta fältet är afsedd till bostad åt fabrikens disponent, ingeniör P. Forsman. Ritningarna till båda dessa bygnader äro uppgjorda af arkitekten Sven Rosman.
Det är mänga och stora förhoppningar, som knyta sig till Roma sockerfabrik. En gång färdig, skall den blifva hemmet för Gotlands största industri och en industri, som skall bringa välsignelse rundt om i de tusen hemmen i våra bygder. Men om dessa förhoppningar skola i den utsträckning, man så gerna önskar, blifva förverkligade, det beror nu till allra största delen på dessa tnsen hem, der man afskilt några tegar till odlandet af det råmaterial, utan hvilket fabriken blott blir en storartad bygnad. Det är landtmännen, som nu skola görat. Vi tro oss ej säga för mycket, då vi uttala, att viljan finnes hos dem alla Och denna, stödd och ledd af de goda, sakkunniga råd och upplysningar, som stå till buds, skall säkerligen — det önska vi — visa sig nog stark att draga lasset till bys, så att resultatet af Roma sockerfabriks verksamhet måtte blifva för alla parterna tillfredsställande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 December 1893
N:r 196

Från landsbygden.

När, 10 Dec.
Olyckshändelse. Es dräng var häromdagen uppe på husloftet att hemta foder åt kreaturen, dervid han råkade falla ned iden derunder befintliga ladau, Han kom vid fallet midt öfver den i ladan stående hackelsemaskinen med den påföljd att han skadade sig rätt svårt.
Han är dock något bättre nu.

Strömmingfisket fortfar ännu är ute, oaktadt den långt framskridna tiden, I fredags natt hade trenne båtar satt vid Kapellets fiskläge. Deras fångst blef dock icke jämförelsevis stor, växlande mellan en half och fyra valar på man. Denna natt torde vara den sista för året, enär båtarna dragas upp på landbacken och doningarna forslas hem, Apropå fiske kan nämnas att laxfisket vari dåligt. Torskfiske med krok har endast ett par gånger varit något gifvande. Strömmingfisket var under våren och sommaren klent, under hösten deremot rikligt.

Södra Gotland, 18 Dec.
Ovanlig fridstörare. Under pågåsnde stormväder i förra veckan stördes ett bondfolk härstädes i sin bostad plötsligt derigenom att en fönsterruta klingande flög i skärfvor ut på golfvet. Uppskrämda dera, troende sig vara utsatta för ett gement nidingsdåd af någon illasinnad person, skyndade man sig »man ur huse» beväpnade och till ledning försedda med lyktor och bloss att söka våldsverkaren, Men ingen person eller spår af någon syntes i närheten, hvadan man ej kunde uträtta något till fridstörarens finnande. Till sist varsnades ett litet mörkt föremål, som upptogs och vid närmare efterseende befans vara en död rapphöna. Troligen hade fågeln, förvirrad af det hiftiga stormvädret, sökt skydd msd ledning af ljusskenet, men dervid törnat emot fönsterrutan, med påföljd ntt han nedfallit död och sålunda vållat uppståndelsen inom ofvanskrifna hus.

En obehaglig förnimmelse af stormen sistlidne lördagsnatt fick en hemmansägare från Vamlingbo erfara. Då han i söndags morgon utkom fann han till sin häpnad taket afvräkt från en uthusbygnad.
Man hade glömt tillsluta en glugg och genom denna hade stormen trängt in och för att då finna utgång atkastat teglen å taket. I fallet hade teglen krossats hvadan ägaren drabbas af förlust.

En gammal sägen är, att drifvor, som komma i advent, skola blifva qvarliggande till våren. Detta är hvad vi skola få se i vår, ty drifvor fingo vi advent och dem, som ej äro små. Hur pass godt de göra på de ofrusna sädesåkrarne torde ej vara qvistigt att afgöra.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 December 1893
N:r 194

Från sjön.

— Å norska barkskeppet Ranovolo, som på resa från Jamaica till Havre ankom till den senare platsen 28 Nov., inträffade, då fartyget var ungefär midt på Atlanten, att styrmannen plötsligt insjuknade och afled. Kort derefter insjuknade äfven kaptenen och andre styrmannen, så att båda blefvo ur stånd att gå upp på däck. Till följd deraf dref barkskepp t omkring utsn navigatör och utan någon bestämd kurs i 14 dagar, då man händelsevis fick ett annat norskt barkskeppet i sigte, med hvilket man meddelade sig. Man fick en navigatör i utbyte mot en skicklig matros, och fartyget ankom till sin destina tionsort utan ytterligare motgångar.
— »Kathinka», Bonde, barlastad, destinerad till bemorten Fredrikstad, strandade i fredags afton söder om Ursholms fyrar.
— »Rex», Tholvsen, barlastad, destinerad till hemorten Sandefjord, strandade i lördags afton utanför Hafstensund. Fartygen äro vrak, men besättningarna räddade.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 December 1893
N:r 194

En bro

å allmänna vägen vid Dyple i Tofta omlägges 19 dennes, då vägen blir ofarbar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 December 1893
N:r 194

Klintehamn

ankom hit från Vestervik. först vid 11-tiden i går alfton, hindrad ett par timmar härutanför af tjocka. På natten afgick ångaren till Burgsvik för att inlasta spanmål.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 December 1893
N:r 194

Ännu en gång kälkbackåkningen i Bremergränd.

Som bekant hade stadsfallmäktiges majoritet beslutat ett tillägg till § 10 i stadens ordningsstadga, hvarigenom kälkbackåkning i Bremergränd på vissa angifna tider skulle vara tillåten för läroverkets ungdom. Besvär anfördes häröfver af handl. Aug. Johansson och pastor P. Palmqvist, men har länsstyrelsen funnit besvären icke böra föranleda upphäfvande af beslutet, och har detta länsstyrelssns utslag icke blifvit öfverklagadt.
Vid pröfningen af det utaf magistraten förordade ti!läggsförslaget, har länsstyrelsen emellertid, med hänsya till skedd ändring af lästiderna vid läroverket, funnit förslaget ej oförändradt kunna bifallas, utan har hos stadsfullmäktige hemstält att det ifrågavarande tillägget måtte få den lydelse, att kälkbackåkningen i Bremergränd må vara tillåten för högre allmänna läroverkets ungdom, dock endast å läsdagar en timme efter morgonens, närmast före — förmiddagens lästimmar och en half timme omedelbart före eftermiddagsundervisniogens början samt å den kortare ledigheten mellan eljest sammanhängande lästimmar. Efter det hr Jeurling anmärkt att det nu framlagda förslagets lydelse i formelt afseende vore svårtydlig, vardt detsamma öfverlemnadt till den komité, som förut haft frågan om hand.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 December 1893
N:r 194

Telefonärende.

Hos k. m:t har fabrikör P. A. Hellgren anhållit om tillstånd att öfver området för allmän väg samt öfver kronans mark framdraga en telefonledning mellan Visby och Lärbro, hvilken ledning skulle komma att beröra åtskilliga kronans egendomar, och har domänstyrelsen tillstyrkt saken, med vilkor beträffanda kronoparken Skogsholm, att sökanden skall vara skyldig att uppsätta telefoostolparns å platser, som af revirförvaltaren godkännas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 December 1893
N:r 194

En delegerad

att bevaka stadens intressen i jernvägsbolagets efter konsul Björkander, som afsagt sig uppdraget, skulle stadsfullmäktige igår välja. Emellertid väckte i sammanhang härmed hr Höjer motien om, att valet måtte uppskjutas, i syfte att få detsamma så ändradt att det skedde för en tid af endast 3 år och icke, såsom nu, på obestämd tid. Fallmäktige uppsköto på denna grund också valet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 December 1893
N:r 194

Frågan om Visby hamns förbättring

bragtes igår ånyo på tal inom stadsfullmäktige af
Hr Jeurling, hvilken bad att få erinra om att denna fråga hör till dem, som icke borde få falla. Önskningarne i detta afssende vore allför berättigade. Industri och handel kräfde det. Nu hade hvad som i fjor hägrade endast sågom en förhoppning, sockerfabriken, blifvit en verklighet. Ensamt den industrien komme att på hamnen ställa ökade kraf. Någon omöjlighet med hänsyn till hamnbottnens naturliga beskaffenhet att fördjupa densamma hade tal. för sin del icke anstt förefinnas. Han hoppades, att de underhandlingar, som ander årets lopp af hamndirektionen förts, äfven hos hamndirektionens medlemmar stadfäst summa uppfattning. Att hamnen mad sin inkomst har råd till en förbättring bohöfde icke vidare bevisas.
Man hade inväadt att den nu här uppblomstrande industrien kanske snart vore grusad och hvartill behöfdes då hamnens fördjupning. Det vore ju möjligt, men föga sannolikt, då alla tre våra yngsta industrigrenar cement-, malt- och sockerfabriken vore för vår ort naturliga industrier såsom härifrån hämtande sin råvara, Daitta hade åter icke varit fallet med mekaniska verkstaden och tändsticksfabriken.
Såge man t. ex. på vår största importartikel stenkol, så vore det gifvet, att införseln i hög grad försvårades och fördyrades, då den såsom nu måste delas på en mängd smärre fartyg i stället för att koncentreras på ett tåtal stora.
Den tystnad hamndirektionen för ögonblicket iakttoge i frågan ville tal. derför tolka som ett bevis att den utredning frågan af hamndirektionen underkastats ännu icke vore afslutad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 December 1893
N:r 194