Den efterlyste hemmansäg. Jakob Niklas Qviberg i Stånga har häktats härstädes vid återkomsten från Stockholm, dit han afrest.
Södra häradsrätten.
(Höstetingets 4:de sammanträde vid Skogs i Levide 27—28 Nov. 1893).
Ansvar för olaga skuldfordran yrkade possessionaten O. V. Ålander, Hesselby i Linde, å K. Bergenström och not. B. O. Rudebeck i Stockholm; de skulle nämligen ha utkräft betalning för skuld, som de vetat redan gulden vara.
Käranden berättade, att i början af år 1833 hade bolaget Stockholms norra mejeri beslutit upptaga ett förlagslån å högst 15,000 kr. och utfärdat en förbindelse i enlighet härmed, å hvilken förbindelse Ålander tillsammans med flere andra personer tecknat sitt namn som borgen, Bergenström, då verkställande direktör i bolaget, försköt på denna handling 9,970 kronor, af hvilken summa han dock återtog 270 kronor, så att gälden blef 9,700 kr.
I Oktober 1883 stämde Bergenström borgesmännen, ej bolaget, till Stockholms rådhusrätt, med yrkande att uttå de 9,700 kr.
Samtlige borgesmän, utom Ålander, nekade betala, på den grund att B. ej visat, det han verkligen till bolaget förskotterat summan. Å. ensam medgaf riktigheten af krafvet och dömdes skyldig att betala, Sedermera utfärdade emellertid Bergenström en handling, deri han förband sig att ej utkräfva beloppet af Ålander, förrän de andra borgesmännen blifvit sökta och visat sig ej hafva tillgångar. I Januari 1889 meddelade Rudebeck, som under tiden kommit i besittning af Bergenströms rätt, Ålander, att han lyckats utfå af bolaget och borgesmännen hela samman med undantag af 2,062 kr. 13 öre, och stämde nu Ålander för detta belopp. Sedan hofrättens dom fallit betalade Å. till Rudebeck beloppet emot qvitto, hvilket nu företeddes inför rätten. — Trots detta har nu Bergenström lagsökt Å. för hela beloppet 9,700 kronor jämte ränta från 1883. Ålander fick utmätningen upphäfd och skyndade att anställa efterforskningar. Han fann då att bolaget i December 1885 utstält växlar till Rudebeck å tillsammans 6,000 kr., af hvilka växlar 26 Aug. 1886, vid bolagets konkurs, fannos enligt staten oguldna blott 2,000 kr. Dessutom hade till Bergenström i skilda poster under 1885 inbetalts för samma skuld tillsammans 6,293:37, hvilket styrktes genom utdrag ur bolagets böcker för nämda år. Sedermera hade Rudebeck af åtminstone en borgesman uppburit 500 kr. På grund af allt detta yrkade nu kär, att svarandena måtte fällas till ansvar för att de kräft det de vetat vara betaldt.
Svarandeva bestredo i inlemnad skrift åtalet och yrkade ansvar å käranden för falskt åtal.
Käranden anhöll om uppskof för att få tillfälle att som vittnen höra vid Stockholms rådhusrätt åtskilliga personer, som skulle kunna lemna upplysningar i saken.
Rätten afkunnar beslut vid tingets slut.
För utbekommande af födoräd instämde Jakon Larsson, Mårtens i Garda, sakförare A. C. Stenmark i Visby. Svaranden uteblef och dömdes att derför böta 5 kr. Målet upp sköts till andra dagen af vårtingets första sammanträde, då svaranden vid 25 kr:s vite skall vara tillstädes.
Hästköp. K. J. A. Vestberg, Kruse i Alfva, instämde Olof Niklas Kolmodin, Bjers, yrkande att utbekomma 157 kr., för hvilken summa han på en auktion 1892 köpt en häst. Svaranden ville betala blott 50 kronor, emedan hästen vid försäljandet uppgafs vara 16 år, ehurn ban i sjelfva verket var 26. — Målet uppsköts till vårtingets första smtr., andra dagen.
Olaga handel med elåfarliga oljor. Kronolänsman Svallingson åtalade handlanden Karl Hellgren i Eskelhem, för att han utan vederbörlig anmälan idkat handel med eldfarliga oljor i sin flial inom Tofta socken.
Hellgren erkände genom ombud sin förseelse. Utslag faller vid tingets slut.
För olaga utskänkning af maltdrycker 8:e gången yrkade kronolänsman Svallingson dt å hustru Josefina Österberg, Klintehamn.
Svaranden nekade, hvarför åklagaren erhöll uppskof för bevisnings förebringande till vårtingets 1:a sammanträde.
För utfående af barnaföda instämde Matilda Norrbom hemmansäg. Joban Mårtensson, Lingvide i Burs.
Svaranden nekade. Uppskof till vårtingets första sammanträde, för bevisnings anskafande.
Lovisa Viberg, Klintehamp, hade att stå till svars emedan hon 29 Sept. skulle ha sålt mealtdrycker till förtäring på stället äfven åt icke spisande gäster. Svaranden nekade, Hon hade »gjort så nära som möjligt som kommissarien befalt, alltid baft mat på bordet».
Fjerdingsman Cedergren vittnade att han den omstämda dagen i sällskap med en hemsebo besökt Vibergs lokal, der de begärt 2 halfva öl och druckit dem utan att samtidigt intaga mat, — Svaranden nekade fortfarande, uppskof för vidare bevisniog till vårtiogets första sammanträde.
I stenkastningsmålet mot Emil Larsson, Norrqvie i Grötlingbo, förekom ingenting nytt. Målsägaren underlät att inkomma med läkarebetyg öfver de lidna skadorna. Saken uppsköts för afgörande till vårtingets 1 smtr.
Vilhelmina Söderström, Stenstu i Grötlingbo, och Karolina Hammarlund, Lunds i samma socken, voro i dag närvarande och erkände att de olofligen sålt kokadt kafte på torgdagen i Grötlingbo. De fäldes till 5 kr, böter hvardera.
I fotogénmålet mot firman A. Petersson & K:i i Oskarshamn uteblef svarandena äfven denna gång. Uppskof till vårtingets första emtr, då sv. skola vid 25 kr. vite infinna sig.
Ansvar för brott mot arrendekontrakt yrkade kronolänsman Svallingson å arrendatorn, af Vestergarnsholm, K. O. H. Karlsson, Svaranden ekulle under detta och förlidet år ha afyttrat bergningsrätten till 25 lass foder utan att i st. tillföra egendomen kreatursspillning till motsvarande värde; dessutom hade han försålt flere lass spillning.
Svaranden medgaf att han låtit sina arbetare få nämda foder, hvilket han ansåg sig enligt kontraktet ha rättighet till. Han hade delvis redan fått spillning tillbaka, resten erhålles när det omstämda höet hunnit blifva förvandladt till gödsel.
Hvad anginge den bortförda gödseln, så uppgaf svar., att det i stället för gödsel varit gödselblandad aska efter branden, som han köpt af brandstodsstyrelsen. För öfrigt hade den likväl kommit gården till godo i form af vederlag uti god kreatursspillning. Slutligen nämde hans arrandekontrakt ingenting om förbud att från gården bortföra gödsel.
Målet uppsköts på åklagarens begäran till andra dagen af vårtingets sammanträde.
I tvisten ang. skogshygge emellan Lars Munthe, Gardrungs i Stenkumla, och Nils Johansson, Homa i samma socken, hördes denna gång två vittnen, som uppskattade det afverkade till minst 100 kronors värde. Utslag i målet faller vid tingets slut.
Myrutdikningstvisten mellan kapten A. Ytterberg å ena sidan samt k. m:t och kronan, doktor O. Öfverberg i Stenkumla, rådman Tiberg i Visby, Hushållningssällskapet m. fl. intressenter i utdikningen af Handkse myr å andra sidan, har afgjorts af häradsrätten, Målet återförvisades till landtbruksingeniören och godemännen för förnyad handläggning.
Norra häradsrätten.
(Fjerde sammanträdet, 27 och 28 Nov.)
Ärekränkning. Målet mellan hemmansägaren Oskar Jakobsson, Haga i Gothem, och husbondesonen Olof Persson vid Båtare i samma socken, förevar åter. Kär:s ombud yrkade ansvar enligt 16 kap. 8 § straffi, för det svar. om kär. fortspridt rykte, att kär. stulit. Svar:s ombud bestred åtalet. Utslag vid slutsammanträdet.
Olofligt tillgrepp. Uti målet emellan hemmansägarne Lars Nordström vid Råby i Hejdeby, kär., och Oskar Nyström vid Hellviga i Fole, svar., angående ansvar för olofligt bortagande af en gärdesgård från af kär. å exekutiv auktion inköpta 1/4 mantel L:a Helvigs hördes såsom vittnen drävgarne J. Olsson och J. Karlqvist samt arbetaren J. Forsgren, af hvilka Olsson och Karlqvist sett svar. efter fastighetens utmätning köra gärdselvirke tilll densamma ifrån en svar. tillhörig annan fastighet vid St.:a Hellvigs samt Forsgren sett svar. några dagar före exekutiva auktionen upprycka den af nämda stängselvirke uppsatta gärdesgården samt låta den varligga å marken. Målet öfverlemnades.
Utelag å sluttinget.
Olofligt fiske, Målet emellan Mikael Ekström, kär., samt Kristoffer Godman och dennes son Mikael öfverlemnades till rätten, Utslag å sluttinget.
Djurplågerl. Uti målet emellan kronolänsmannen J. Smedberg, åklag., och Mikael Ekström å Fårö, svar., ang. ansvar för djurplågeri hördes såsom vittnen 5 från Fårö inkallade personer, hvilka samtliga intygade, att en svar. tillhörig häst blifvit, ehuru selbruten, begagnad i arbete af kär:s folk, hvarjämte vittnet Johan Eriksson särskildt omvittnade att äfven en annan af svar:s hästar än den af åklagaren afsedda vid samma tid varit selbruten men ändock användts i arbete, — Målet öfverlemnades. — Utslag å sluttinget.
Olofligt tillgrepp. Målet emellan t. f. kronolänsman A. Jakobsson, åklagare, och drängen J. A. Ringvall, angående ansvar för tillgrepp af silfverur, värdt 35 kr., förevar nu ånyo. Såsom vittnen hördes drängen Olof Bolin, arbetaren Karl Liljegren och husbonden J. Johansson, Den tilltalade hade för dem flere gänger erkänt, att han stulit klockan och äfven omtalat, hvar han gömt den, men tillika yttrat, att hellre än han lemnade igen klockan, sloge han den i en sten. — Målet öfverlemnades. — Utslag å sluttinget.
Barnuppfostringsbidrag. Uti målet emellan – Johanna Hallin och husbondesonen J. H. Henriksson från Norrbys i Ganthem hördes såsom vittne Anders Fred. Bolina från Båtels, hvilken emellertid ej hade något att berätta. — Målet öfverlemnades. — Utslag vid sluttinget.
Afvikande ur tjenst. Målet emellan O. V. Ålander å Rosendal, kär., och statdrängen C. F. Eriksson, svar., öfverlemnades nu till rätten. Ansvar yrkades för vägran att utföra anbefaldt arbete, för trots emot husbondens befallning, för oqvädiogsord, för vägran att efter tillsägelsen aflägsna sig från kär:s bostad samt för hot emot husbonde. — Utslag å sluttinget.
Falsk angifvelse. Målet emellan skolläraren Alfred Erik Östman i Norrlanda, kär., och hemmansägaren Olof Johansson, Butrefs i samma socken, ang. ansvar för falsk angifvelse, öfverlemnades nu utan någon vidare bandläggning till afgörande af rätten. — Utslag å sluttinget.
Skadeersättning, Uti målet emellan arrendatorn af Lummelunds qvarn, E. G. Olsson, kär., samt Martebo myrs utdikningsbolag, svar. angående ersättning för skada, vållad genom vattenuppdämning, hördes såsom vittnen af kär, hemmansägaren Oskar Svensson från Kams i Lummelunda och af svar. schaktmästaren Herman Larsson för att få utrönt under hvilka tider uppdämning ägt rum m. m, Vittnet Larsson ansåg emellertid att utdikningearbetet skulle kufinat hafva bedrifvits lika bra med mindre vattenuppdämning, men att arbetet bedrifvits med hufvudsaklig hävsyn till att få det fort och billigt verkstäldt.
Kär. erhöll uppskof för afgifvande af slutpåståeade. — Uppskotf till vårtingets första sammanträdet.
Misshandel. Till detta sammanträde hade Emma Nordström i Rute instämt f. båtsmannen Oskar Engström i samma socken med yrkande om ansvar för misshandel, Svar, bestred. Uppskof, för bevisning, till vårtingeta första sammanträde.
»Herrar Olsson & Gustafsson, Fårö.» Grossbandlaren J. Gillqvist i Stockholm hade till tinget instämt handl. O. A. Gustafsson å Fårö samt hemmansägaren Kristoffer Olsson vid Gåsemora derstädes med yrkande dels om betalving för varor, dels ock ansvar för bedrägeri, enär Gustafsson vid reqvisition af varorna uppgifvit ofvannämda firmabeteckning, hvilken i verkligheten ej finnes. Svar. Olsson bestred att han hade några affärer med kär. samt anhöll att bli skild från målet. Gustafsson hade enligt egen uppgif! alltid reqvirerat i sitt eget namn. Upikot till vårtingets 3:e sammanträde.
Fyllerl och oljud m. m. Med yrkande om ansvar för fylleri, oljud, slagsmål, förargelseväckande beteende och ofredande af åtskilliga personer hade t. f. kronolänsman Arvid Jakobsson till tinget instämt arbetaren Johan Kolmodin från Vallstena. Sv. erkände genom ombud, att han vid omstämda tillfället varit berusad; af hvad öfrigt förefallit hade han ej minne af något annat, än att han erhållit ordentligt med stryk, hvaraf han haft tydliga känningar ännu dagen efteråt; bestred dock att han ofredat någon.
Med frånträdande af åtalet i sistnämda hänseende öfverlemnade åklagaren målet.
Utslag å sluttinget.
Förskingring, skadegörelse och olofilgt tillgrepp. Med yrkande om ansvar för nämda brott hade Vilhem von Corswant å Stafva i Barlingbo instämt statkarlen Adolf Filip Caesar. Svar. hade emottagit af kär. en del nycklar, hvilka han vid sin afflyttning ej återlemnat och ej heller kunnat tillrättkskaffa; hade dessutom sönderhuggit en kär. tillhörig säng samt olofligen tillgripit en spatserkäpp. Svar. erkände, att han till ved huggit sönder två bräder i en gammal sängbotten, men bestred målet i öfrigt.
Uppskof för bevisning till vårtinget.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 November 1893
N:r 186
