Intressant föredrag av red. Gustaf Näsström igår kväll.
Inför en talrik publik höll redaktör Gustaf Näsström igår kväll i Stadshotellets festsal sitt beramade föredrag: Kontakt med Svensk-Amerika. Anordnare var Visby lokalförening av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, och en hel del av medlemmarna i denna sammanslutning befann sig bland åhörarna. Biskop Ysander, som bekant ordförande i föreningen, hälsade också red. Näsström varmt välkommen samt överlämnade ordet till denne. Som väntat blev föreläsningen en intressant blixtvisit i Svensk-Amerika med tal. som spirituell och charmerande ciceron — föredragshållaren är ju känd inte bara som en ypperlig skribent utan också som en talare i besittning av bl. a. ett synnerligen fängslande framställningssätt. Applåden som spontant föll efter framställningens slut gav även belägg för att dr Näsström helt vunnit sitt auditorium.
Tal:s senaste Amerikaresa företogs som bekant i fjol i sällskap med några andra svenska journalister, vilka inbjudits till en studiefärd i landet, och under denna kom man givetvis på olika platser även i kontakt med en mängd svensk-amerikaner eller ättlingar till sådana. Resan över Atlanten företogs för det mesta på 5,000 meters höjd med Clippern, ”en flygande fastighet”. Sedan man genomlidit en mängd formaliteteter i Skottland passera resenärerna först London för att därifrån törna sydväst ut mot Bristol och Irland, där Clippern ligger och väntar. Färden över Atlanten gick-snabbt och så värst länge dröjer det alltså inte förrän man landar i New Yorks flyghamn. Här tas de emot med en yverboren älskvärdhet som vi glömt bort här hemma, -skaka hand med högre svenska dignitärer och andra som ha med resan att skaffa, bl. a. representanter för SKF och den svenska nyhetsförmedlingen. Denna senare institution residerar i en av New Yorks största skyskrapor, National Building, där också en hel del andra mera officiella svensk-amerikaner bo. I denna byggnad inrymmes även Svenska Amerikalinjens kontor, Svenska handelskammaren och andra som i övrigt ha att uppehålla de svensk-amerikanska förbindelserna, berättade tal.
Skåningen Alexandersson gör uppfinning var sjätte vecka.
Amerikaresans syfte var dels anskaffande av nyheter dels att fylla en viss diplomatisk mission. En förkrossande gästfrihet mötte resenärerna överallt. Banketterna var påfrestande, man proppades full med mat och allestädes möttes man med ett glödande intresse för Sverige.
Bland de ’svensk-amerikaner gästerna träffade på sin färd märktes först och främst dr Ernst Alexandersson, en man som bakom sig har en rik och lyckosam uppfinnargärning inom det elektrotekniska gebietet. Numera gör han även militärtekniska uppfinningar — en uppfinning var sjätte vecka är det ungefärliga alexanderssonska tempot. Ernst Alexandersson, skåning till börden, är nu en hundraprocentig amerikanare. Han talar en bruten svenska men längtar hem.
Från New York bar det i väg till Jamestown, som med sina möbelfabriker påminde om exempelvis Smålands Gemla och f£. ö. är ett Småland i miniatyr. Här fick man också det intrycket att smålänningarna äro de mest genuina svenskamerikanerna, och detta inte blott kvantitativt utan även kvalitativt. De hålla mycket bra ihop och deras flit tar sig här formen i utförande av alla rekvirerade möbelstilar, kanske med undantag för de rent modernistiska.
Vidare västerut går emellertid färden. Närmaste målet är Detroit, där en gång Carl Edvard Johansson från Eskilstuna uppfann och sålde sitt berömda precisionsmåttsystem till. själve Ford. MåttJohansson lever alltjämt kvar i folkets minne därute, mera beryktad än både Sven Hedin och Greta Garbo. Han är också en av de otaliga svenskar som skaffat svenskarna ett synnerligen gott renommé i USA. I Detroit träffade man emellertid även många landsmän som inte bara arbetade på verkstäder utan också sådana som hade egna verkstäder.
Carl Milles gör jätteskulptur till kyrkogård i Washington.
En timmes resa utanför Detroit bor skulptören Carl Milles. Trots att han är en smula missförstådd i Sverige längtar han dock tillbaka till hemmet på Lidingö.
Här i Amerika arbetar han under fullkomligt ideala förhållanden i en jätteateljé och här är han också uppskattad till fullo. Fi n. är han sysselsatt med fullbordandet av en av sina hittills största skulpturgrupper avsedd för National Memorial Park i Washington, en stor kyrkogård där hans grupp är avsedd att en gång bli ett pampigt centrum. Konstnären har också flera saker färdiga för befordran till Sverige, bl. a. en gravvård över Gösta Ekman. Milles har här i sin idealiska miljö omkring sig en mängd skandinaver, arkitekter, konstväverskor m. fl.
Från Detroit anlända resenärerna till ett av de största svensk-centra i Förenta staterna, nämligen Chicago, till största delen byggd av svenskar. Svenskarna i Amerika specialisera sig gärna och här i Chicago, fläskpackarstaden, ha de framför allt blivit byggmästare, De ha förtjänat stora pengar och erhållit kommunala förtroendeposter. Det var t. ex. en svensk som tog initiativet till den stora världsutställningen och förde denna lyckligen i hamn. Chicago är även centrum för den svensk-amerikanska pressen, som förresten i och för sig är ett ganska vemodigt kapitel. I ledningen stå gråhårsmän, för vilka 1800-talet och dess förhållanden alltjämt är levande. Av de svenskamerikanska tidningarna av Svensk-Amerikanaren Tribunen relativt välredigerad och den har därjämte ett gott ekonomiskt underlag, till skillnad från många kolleger. Dess upplaga går ut i -55,000 ex., därav 2,000 i Sverige. Tidningen har gått fram över massor av småorgan som den slukat, en tendens som av allt att döma kommer att fortsätta.
Åtskilliga svenska klubbar i Chicago.
I Chicago leva många svenskar av så många sorter att de inte kunna samsas under en hatt. Härav följer att de delat upp sig i många olika sammanslutningar och klubbar. De gästande resenärerna kommo givetvis även här i kontakt med svenskamerikaner och ättlingar till dem.
Det som mest grep dem var ett tal som här hölls av författaren Carl DanielssonSandburg, som lärt sig svenska ur förldrarnas bibel, men är svenskare än någon annan därute, Han är oerhört charmerande och tal. karakteriserade honom i övrigt som ett mellanting mellan svensk rallare och amerikansk student. Han är vidare en stor lyriker och har vunnit en enorm popularitet i staterna. Bland hans arbeten märkes en monografi i fyra band över Abraham Lincoln. I sitt tal röt denne man nu ut sin mening om svensk-amerikanarna. Bl. a. förmenade han att svenskarna hemma äro bättre amerikaner än dem i Amerika.
Efter en natts resa i Pullmanvagn var man så framme i Minneapolis, där många svenska konsuler äro verksamma. Här fanns också något som tal. kallade den törnbladska villan, en paradoxal blandning av alla historiska stilar såväl beträffande arkitekturen som möblemanget. Trots massor av rum bodde familjen i köket — man trivdes bara där. Villan har nu donerats till svensk-amerikanare i Minnesota och står under överinseende av fil. lie. Albin Vidén, som dessutom leder en svensk informationsbyrå. I villan är även ett museum inrymt.
Hos svenska farmare i Minnesota.
Men det är inte blott i själva staden som det finns svenskar. I en gördel runt om bo många svenska farmare, bland dem sjuttioårige C. E. Svensson, som fortfarande går i tungt jordbruksarbete. Svensson hade tio barn, som nu tjäna sitt nya fosterland. I den familjen talar man alltjämt svenska ej bara i första utan också i andra och tredje generationerna. Ett par stenkast från denna gård sågo resenärerna f. ö. en gammal svensk kyrkogård. Inne i själva staden lever även ett vetenskapligt liv på svensk grundval. Tal. nämnde några ledande namn såsom Stomberg, prof. Gustavsson och andra.
I slutet av sin intressanta framställning skildrade dr Näsström besök i bl. a. Kansas, Salt Lake City, mormonstaden, där vattnet uppgavs vara så salt att man endast med svårighet kan få ner fötterna i detsamma. Vidare besöktes Montana där man i ett hem upplevde den svenska idyllen hos fru Agnes Persson, i vars hem den gamla kopparkaffepannan utgjorde centrum.
Över Spokane och Seattle gick resan vidare till San Fransisco med sina 8,000 svenskar, ett frejdigt folk med hurtiga tag. Flera av svenskarna ha tjänat sig bottenrika. Även Los Angeles blev föremål för ett besök. Här påträffade man en annan storsvensk och fabrik???????apelsinomslagspapper. Också Hollywwood fick mottaga visit och här träffade de svenska gästerna bl. a. Ingrid Bergman och Signe Hasso. Och efter ett besök i New Orleans företog man återfärden över den stora kontinenten.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 februari 1943
N:r 26
