Utflyttningsbidrag.

Enligt kungl. brefvet 26 sistlidne Februari har kungl. maj;t, utöfver af allmänna medel redan uppburna bidrag, beviljat vederbörande delegare i Lye sockens skifteslag ytterligare ett lika belopp eller 1,350 kronor att tillgodokomma alla delegarne i skifteslaget efter enahanda grund, enligt hvilken de deltagit i utflyttningskostnaderna; och kan beloppet få i Landtränteriet härstädes lyftas af: Joh. Olssons Medebys enka 75 kr. Per Persson Bosarfye 112 kr. 50 öre, Lars: Larsson Rotarfve 112 kr. 50 öre, Karl Johansson Rotarfve 75 kr., Niklas Malmström Lyrungs 75 kr., Petter Lydahl Mannegårda 187 kr. 50 öre, Edv. Andersson Dahls 150 kr., Göran Larsson Dahls 150 kr., Olof Nilsson Bjerges 187 kr. 50 öre, Karl Johan Engström Sigulds 150 kr. och Daniel Jacobsson Smitt 75 kr.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Mars 1877
Nr: 26

Gåfvor till Gotlands Fornsal.

Bokhållaren LEON. DRYSÉN: 1 ÖR. silfvermynt, SIG. REX. at(15)96. FÅRÖ FÖRSAMLING: ”Brunte” (eller Klingvall), påk af benved, med snidadt gubbhufvud, 1 aln 193 tum lång, hvarmed den handfaste och orädde P. P:n Klingvall, kyrkoherde på Fårö från 1745 till 1764, berättas det, brukade ”skrifta” sina (den tiden) stundom våldsamma sockenboar. Husb:n P. O:N ST. MÄLLINGS i Ejsta: Lykta af järnbleck, genombruten o. 123 tum hög, omkr. 1796 skänkt till P. O:ns farfar, Olof Joh:s. St. Mällings, af en majormekanikus Polhem, hvilken räknade sig slägt med Mällingsfolket och då besökte dem. Rif-järn af järnbleck, 93 tum långt, skävkt Mällingsbonden af samme Polhem. Skylt (?) at furu, 114 tum lång, med inskrift: ÅR 1763 12, FÖDDES PA WILKESBACKA VID FAHLUN (på en järnbleck-skolla): I. M. POLHEIMER, likaledes skänkt af P. ”Kyt-fat” af eke, svarfvadt, 73 tum högt och af 153 tums tvärmått. Sked-fodral af björke, 113 tum långt (för gästbudsfolk, att ha’ skedarna uti, då man gick i gille). Kyrkohb. L. K. WIEDE uti W. Husby i Östergötland: Permebref af MDXLVI (= 1546); Permebref af 1579; Permebref af 1601; och Permebref at 1641; alla rörande Gotland. Kronolänsman A. M. ENEMAN: Permebref af d. 20 Dec. 1577. Rese-handl. KARL JÖNSSON: Dryckeskanna af masur, snidad, 34 tum hög (från Fårö); Kallskålssärl af lergods, orneradt, 43 tum högt (dito); Betsel af stål och messing (dito); och Grynqvarn, en urholkad stock af furu, 1 aln 93 tum hög (dito). F.d. busbin LARS HANELL Hägsarfve i Ekeby: Hofealender för åbr 1739 (mellanbladad och med anteckn.). Bönedags-Text från 1778 (i rödt och blått prent). Stadsarbetaren LARS NIKL. STENQVIST: 2:ne Hjorthorns-spitsar (den störste 113 tum lång). Fru KATH. NORRBY, f. Kryssell: ett par Koppar, äkta, ornerade, som tillhört hennes mormor, f. Berg. Mams. AN. JUL. APIARIE [sterbhus]: Märkduk, A. I. A. 1813. Lod-betsman, 93 tum långt. Mams. DORUTHEA HOLM: Handduk af lärft, med hålsömmnade fransar, 3 aln. 6 tum lång och 12 tum bred. Fru AMALIA HERLITZ, f. Backman: Papperssedel å Sch. 12 B:co., af d. 19 Mars 1849. Handl. ELIAS ABELSSON: Vinglas, slipadt, in fogel och Slo nur eines liebe ich. ONÄMD: K. Karl II:s porträtt uti kroppsstorlek, i olja, måladt af Elias Torpadius [utan ram] 3 aln. 8 tum höst och 2 aln. 8 tum bredt. ARDRE FÖRSAMLING [enligt stämmobeslut]: Altartafla med 11 snidade bilder, 3 aln. 15 tum lång och 1 aln 15 tum hög. Ljusstake af järn, 14 tum hög; och 2:ne Hängläs [af järn]. Snickarelärlingen ELIAS LÖFGREN: Silfvermynt, k. CHRISTIAN IV:s.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Mars 1877
Nr: 26

Till lediga ordinarie folkskollärarebefattningen

och den dermed förenade klockaresysslan inom Tofta församling kunna kompetente sökande anmäla sig inom 60 dagar efter denna kungörelses införande första gängen i Post- och Inrikes Tidningar. Skollärarelönen är — utom husrum, vedbrand, kofoder samt planteringsland med en mängd af församlingen inlösta växande träd, som af den blifvande läraren utan särskild ersättning får öfvertagas — 600 kronor. Klockarelönen utgör 5 tunnor (31,5 kab.-fot) råg, hvarjemte genom öfverenskommelse med blifvande innehafvaren af Tofta Annex möjligen kan erhållas fördelen af några tunnl. jord. — Ansökningar böra insändas till ordföranden i Tofta skolråd under adr. Eskelhem.
Tofta, 28 Mars 1877.
SKOLRÅDET.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Mars 1877
Nr: 26

Dödsfall Nikolaus Gustaf

Att vår yngste ömt älskade son Nikolaus Gustaf, stilla afled i Gefle, 7 Mars 1877, kl. 3 e. m., i en ålder af 9 mån. och 3 dagar; djupt sörjd af oss, 2:ne syskon; varder endast på detta sätt slägt och bekanta tillkännagilvet.
Anna Hammarberg, Walfrid Hammarberg.
f. Hedström.

Sv. Ps. nr 493 v:na 1, 4.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Mars 1877
Nr: 26

Dödsfall Petter Hesselström

Att Herren Gud behagat hädankalla f. d. borgaren i Visby, skomakaremästaren Petter Hesselström, som etter en kort sjukdom fridfullt afsomnade vid Fårösund Fredagen 23 Mars 1877, kl. 7 e. m., efter en lefnåd af 66 år, 5 mån. och 7 dagar; sörjd och saknad af dotter och dotterdotter; varder endast på detta sätt den aflidnes slägt och vänner tillkännagifvet.
Dav. Ps. 90: 10, 11, 12. Ps. 483; 7, 8.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Mars 1877
Nr: 26

Till djurplågeriets historia.

Med anledning af till undertecknad ingångna anmälanden från Rute och Fleringe socknar, angående af en egendomsegare i hvardera af dessa socknar under en längre tid föröfvad svårare misshandling af husdjur, i det att, såsom den ene af dessa fullt trovärdiga personer anmäler, ”djuren af svält äro så medtagna att de måste hållas uppe med tillhjelp af linor” samt hvad djurplågeriet i Fleringe beträffar, hästarneå den åsyftade egendomen befinna sig i ytterligt utmärgladt skick, — så kan icke undertecknad, som är lifligt öfvertygad om dessas uppgifters fullkomliga sanningsenlighet, underlåta att, efter moget öfvervägande och i egenskap af såväl länsveterinär som sekreterare i Gotlands Djurskyddsförening, på det allvarligaste ombedja vederbörande (polismakten eller kommnnalstyrelserna) bebjerta djurens nödstälda belägenhet och skyndsamlingen befordra dessa känslolöse djuregare till laga näpst.
Som till undertecknad nästan dagligen inkomma anmälningar om föröfvad misshandling af husdjur, och jag omöjligen kan medhinna att sjelf på något méra verksamt sätt ingripa för stäfjandet af detta här tyvärr tämligen vanligt förekommande ovärdiga behandlingssätt af de värnlösa «djuren, -har jag icke sett någon annan utvåg än att på detta sätt offentligen uttala min mening om önskvärdheten af att rättskänslan äfven i detta fall måtte komma att mera lifligt göra sig gällande.
Visby 26 Mars 1877.
ERNST SCHOUG.

Postförbindelsen.

Efter att i söndags morgse hafva vid Kårebholm hemtat post, anlände Sofia vid middagstidan samma dag utanför Vestergarn, hvarifrån posten afsändes till Visby, dit den ankom vid 5:tiden; den post, sow då fanns å postkontoret, afsändes med skjutsen och aftgick Sofia vid midnatt. Hvart hon, i dessa irrfärdernas tider, styrt kosan, vet, då detta skritves (kl. 4 tisdags afton), hvarken kommissionären eller postkontoret; att hon icke heller denna resa kunnat angöra Oskarshamn, framgår af följande från Oskarsbamn till redaktionen i måndags ingåpvgna telegram: ”Sofia uteblef sistlidne onsdag och torsdag, ehuru ej ishinder förefunnos. Drifis nu synlig i sundet.” Om den i telegrammet uttalade anmärkningen om uteblifvandet vilja vi ej uttala något omdöme. Vi hafva dock ingen anledning misstro uppgiften.
— I dag erfara vi, att Sofia, som hitkom kl. 3 i morgse, äfven denna gång angjort Kåreholm, derifrån hon afgick igår afton.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1877
Nr: 24 & 25

Till undergående af mogenhetspröfning

innevarande termin vid Visby elementarläroverk hafva, inom den utsatta tiden följande lärjungar, alla å klassiska linien, anmält sig: J. J. A.-Appellöf, J. B. R. Booberg, J. I. Carsson, J. T. Enequist, S. Jakobsson, I. H. Klingvall, G. A. Köhler, E. O. Nycander och G. E. Wahlström.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1877
Nr: 24 & 25

Ur skarpskytte- och jägaregillets

årsberättelse anföra vi:
Under föregående år räknade gillet 3 hedersledamöter, 24 ständige och 103 öfrige ledmöter.
Med hänsyn till den på senare åren allmänt försporda minskningen af morkullorna har gillet under det förflutna året till kungl. maj:t ingått med underdånig anhållan, att morkullan måtte på Gotland fridlysas under samma tid, som de öfrige beckasinarterna eller från 15 Mars till 11 Juli då gillet ansett att det, i synnerhet på senare tider, under fortplantningstiden mera allmänt bedrifna dragskyttet varit den väsendtligaste orsaken till den starka minskningen af denna fogelart.
Hvad tillgången å villebråd angår, kan derom beklagligtvis ej anföras annat, än att den under det förflutna året varit ytterst ringa i alla afseenden, och det kan t. o. m. utan öfverdrift sägas, att någon egentlig jagt icke kunnat bedrifvas af den enkla men giltiga orsak, att jagtbanans tillgångar i det närmaste varit uttömda.
Inom få eller kanske ingen af Sveriges provinser torde skjutfärdigheten och jagtlusten vara så allmän, som på Gotland, der snart sagdt inom hvarje socken jägarnes, eller rättare jägaredilettanternas, antal torde öfverstiga villebrådets; der jagtvården nästan uteslutande inskränker sig till ett mer eller inindre noggrannt iakttagande af jagtlagens föreskrifter med afseende på den för jagten å olika djurarter tillåtna tiden, men der för öfrigt jagträtten intet eller obetydligt respekteras — förhållanden, som omöjligen äro förenade med vildbanans bestånd. I denna allmänna lust och fallenhet för jagt och deraf härflytande obenägenhet hos jordegaren i allmänhet att afstå från sin jagträtt, hvarigenom arrenden med uteslutande jagträtt för arrendatorn skulle kunna åstadkommas; i en hos vår allmoge ofta framträdande misstänksamhet och fördom mot dessa arrenden, att de näml. endast skulle hafva för ändamål att bereda arrendatorn tillfälle att utan hänsyn till villebrådsstammens bestånd blott draga den största möjliga fördel af de arrenderade jagtmarkerna; i en emellanåt fullkomlig likgiltighet för jagtväsendet, såsom varande en sak af ingen eller ringa betydelse i ekonomiskt afseende — i alla dessa förbållanden ligger det väsendtligaste hindret för åstadkommande af en verklig jagtvård, som i hvarje kulturland, och följaktligen äfven i vår provins, är ett oundgängligt vilkor för tillvaron af en, för jagtens fördelaktiga bedrifvande, tillräcklig villebrådsstam.
Då Gotlands Skapskytte- och Jägaregille har till en af sina hufvuduppgifter att i sin mån verka för jagtens skydd och vård inom provinsen, måste detsamma hos befolkningen söka väcka och till full klarhet framhålla öfvertygelsen om, att jordegaren eller innehafvaren af jagträtten, så väl genom uraktlåtenhet i afseende på vården af sitt villebråd, som än mer genom ett för starkt skattande af detsamma för framtiden tillskyndar sig en vida större förlust och afsaknad än den, som för ögonblicket skulle drabba honom genom att till en annan öfverlåta en rättighet, af hvilken han för närvarande har så ringa fördel, att den icke ens synes värd att vårda och skydda, eller genom att afstå från en redan ringa och obetydlig inkomst, som han eljest i sin kortsynta egennytta fallkomligen tillintetgör för frantiden.”

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1877
Nr: 24 & 25