Vid folkhögskolan

i Hemse har idag hållits afslutning för läsåret.
Vid afslutningen närvoro, bl. a., landshöfdingen. Under förmiddagens lopp ha lektioner, hållits i Frökontroll, skogshushållning och landtbrukslära.
Statens avslag till mindre bemedlade lärjungar i folkskolan, 460 kr., har fördelads på fölljande sätt: .August Lindgren, Fardhem, Karl Engström, Garda, Kristian Lindberg, Alfva, hvardera 60 kr.; Niklas Bergvall, Etelhem, Emil Larsson, Lokrume, Anshelm Hallbom, Silte, Johan Jakobsson, Näs, Johan Pettersson, Martebo, August Larsson, Sundre, Karl Larsson, Ejsta, Jakob Båtelsson, Ejsta, hvardera 35 kr.
Af landtmannaskolans. nio. lärjungar ha af styrelsen antagits att med anslag från hushållningssällskapet genomgå en 18 månaders praktisk jordbrukskurs i Skåne från och med innevarande år: Rikard Vedin, Westringe i Etelhem, Gunnar Bodin, Gransne i Lokrume, Johan Jakobsson, Stenstu gård i Viklau, Arvid Wittberg, Grens i Mästerby, Kristian Johansson, Gardarfve i Fardhem och Johan Broström, Broa å Fårö.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890:
Othem: födda 19, döda 11, inflyttade 74, utflyttade 105, vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,007.
Boge: födda 8, döda 6, inflyttade 22, utflyttade 19, vigda 1 par; ökning 5; folkmängd 472.
Follingbo: födda 9 (6 m. 2 qv.), döda 5 (4 m. 1 qv.), inflyttade 90 (54 m. 36 qv.), utflyttade 90 (49 m. 41 qv.), vigda 7 par; ökning 4; folkmängd 474 (237 m. 237 qv.).
Akebäck: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade & (2 m. 3 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigda 0 par; minskning 1; folkmängd 158 (78 m. 80 qv.) Gothem: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 6 4 m. 2 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.) utflyttade 37 (19 m. 18 qv.), (vigda 5 par; minskning 2; folkmängd 6386 (305 m. 331 qv.).
Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 1 (man), inflyttade 18 (7 m. 11 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.); vigda 2 par; ökning 10; folkmångd 292 (139 m, 153 qv.).
Eskelhem: födda 17, döda 11, inflyttade 39, utflyttade 51, vigda 3 par; minskning 6; folkmängd 757.
Tofta: födda 10, döda 7, inflyttade 12, utflyttade 25, vigda 3 par; minskning 10; folkmängd 734.
Sjonhem: födda 4, döda 2, inflyttade 22, utflyttade 32, vigda 2 par; minskning 8; folkmängd 304.
Viklau: född 1, död 1, inflyttade 14, utflyttade 19, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 206.
Rone: födda 21 (11 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), inflyttade 32, utflyttade 54, vigda 4 par; minskning 13; folkmängd 1,044.
Eke: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 1 (qv.), inflyttade 17, utflyttade 31, vigda 1 par; minskning 10; folkmängd 243.
När: födda 19 (9 m. 10 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv.), inflyttade 25, utflyttade 53 vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,082.
Lau: födda 9 (5 m, 4 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 15, utflyttade 24, vigda 2 par; minskving 12; folkmängd 517.
Kräklingbo: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 25 (13 m. 12 qv.), utflyttade 15 (6 m. 9 qv.), vigda 0 par; ökning 16, folkmängd 423 (202 m. 221 qv).
Ala: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 20 (9 m,. 11 qv.), vigda 0 par; minskning 6; folkmängd 296 (135 m, 161 qv.).
Anga: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 8 (3 m. 5 qv.), inflyttade 24 (8 m. 16 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.), vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 303 (148 m. 155 qv.).
Hafdhem: födda 12, döda 7, inflyttade 24, utflyttade 45, vigda 4 par; minskning 12; folkmängd 681 (324 m, 357 qv.).
Näs: födda 4, döda 3, inflyttade 19, utflyttade 20, vigda 1 par; minskning 0; folkmängd 408 (202 m. 206 qv.).
Grötlingbo: födda 11 (6 m. 5 qv.), döda 10 (2 m, 8 qv.), inflyttade 20 (9 m. 11 qv.), utflyttade 22 (7 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 630.
Fide: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m. 5 qv.) inflyttade 14 Å m. 10 qv.), utflyttade 8 (4 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 3 folkmängd 322.
Östergarn: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 24 (11 m. 13 qv.), vigda 2 par; minskning 9; folkmängd 681 (332 m. 350 qv.).
Gammalgarn: födda 10 (7 m, 3 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 13 (8 m. 3 qv.), vigda 1 par; ökning 11; folkmängd 471 (230 m. 241 qv.).
Ardre: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 27 (9 m. 18 qv.), utflyttade 40 (14 m. 26 qv.), vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 498 (224 m. 274 qv.).
Sanda: födda 17 (5 m. 12 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 38, utflyttade 47, ökning 2, folkmängd 827 (374 m. 453 qv.).
Mästerby: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 22, utflyttade 23; minsNnlg 2; folkmängd 393 (188 m. 205 qv.).
Vestergarn: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 m., inflyttade 28, utflyttade 24; ökning 2; folkmängd 339 (169 m. 170 qv.).
Endre: födda 8 (6 m, 2 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 40 (22 m. 18 qv.), utflyttade 48 (26 m, 22 qv.), vigda 1 par; minskning 7; folkmängd 348 (169 m. 179 qv.).
Hejdeby: födda 3 (1 m. 2 qv.), död 1 m., inflyttade 12 (7 m, 5 qv.), u:flyttade 28 (17 m. 11 qv.); minskning 14; folkmängd 194 (95 m. 99 qv.).

Nyklterhetstalaren Kraft,

känd från föregående besök härstädes, har anländt hit i dag och håller nykterhetsföredrag i afton och om fredag i goodtemplarlokalen vid Södra Murgatan. I morgon talar hr kraft i Viklau.

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Ett lömskt illdåd,

des bättre ytterst sällsynt på Gotland, gjorde sig en af onsdagens marknadsbesökande i fyllan och villan skyldig till.
Vid 1/2 5 tiden på e.m. marknadsdagen råkade mhlaren Fredrik Vikström från Orleifs i Viklau, bagarelärlingen Rudolf Alfveby och förre sjömannen Karl Gabrielsson, de båda sistnämda från Visby, i slagsmål på vägen mellan Söderport och byrummet. Alla voro de naturligtvis beskänkta. Under tumultet slog Vikström till Gabrielsson i nacken med en butelj med den påföljd att ett gapande sår uppkom. Alfveby gaf då i sin tur Vikström sina fiskar varma, så att han ockeå fick blodvite, näsan sönderslagen o. s. v. Under tiden kom polisen till, skilde slagskämparne åt samt afförde de båda »blesserade» till fältskärsstugan.
Bland den folkhop som härvid bildade eskort, var också drängen Jakob Petter Reinhold Vahlgren från Lill-Atlings i Atlingbo. Han hade icke varit i sällskap med de ofvannämda slagskämparne, men då dessa blifvit införda på fältskärsstugan, trängde Vahlgren sig också in och började fara ut mot polisen. Han blef då utvisad samt gick också.
Poliskonstapel Boström, samt extra nattpolisen Gustaf Pettereson, som varit i tjenstgöring blott några dagar, förde sedan Vikström till vaktkontoret för att ban der skulle få sofva ruset af sig. Just som man hade hunnit till rådstugans port, och Boström befann sig inne i förstugan, Vikström på trappan och Poettersson nedanför densamma, gör Vahblgren, som lömskt följt efter, ett språng genom folkhopen och stöter en dolk, scm ban höll upplyft, i ryggen på Pettersson, hvarpå han hastigt sproger sin väg.
Pettersson gick in på vaktkontoret. Kovifhugget hade träffat i venstra axeln och trävgt in ungefir en tum djupt. Han fördes genast till fältskären der såret hopsyddes samt sedan till sitt hem.
Vablgren, hvilken man icke visste var föröfvaren af dådet, var emellertid försvunnen och poliskonstaplarne sökte honom förgäfves. Några pojkar hade sett honom springa in i bagare Löfgrens gård, och i portgången utåt hvalfvet togs han af konsistoriepedellen Johansson samt iafördes på vaktkonstoret för ats nyktra till. Han var dock ej värre drucken än att han mycket väl vetat han gjort. Igår morgse nedforslades han till länsfängelset för att afbida ransakning. Han är född år 1866. Konitven, en vanlig slidknif, hade han gömt i fickav, men ej bättre än att bladet skurit igenom rockfodret.
— För fylleri och förargelseväckande beteende anhölls husbonden Oskar Larsson-Toftén från Raogvalds i Tofta. Han krånglade betydligt med sina hästar och kunde ej, förrän polisen trädde emellan, förmås att köra hem ordentligt.
— Strax före kl. 5 kom telefonbud från handl. Degerman att slagsmål uppstått på hans gård. Polis ditsändes och mötte just i porten f. båtsmannen Karl Ferdinand Stenbom, hvilken rusade efter en skjuts och med all gevalt ville piska upp de derpå sittande, Då han anhölls gjorde han så häftigt motstånd, att förstärkning måste eftersändas för att få honom till vaktkontoret, der han sedan blef mycket ångerköpt.
Som vanligt fans det folk som gerna ville gå polisen i vägen. Då den anhöll ofvannämde Stenbom, tillkom sålunda snickaren C. Jakobsson och försökte under skrik och svordomar hindra konstaplarne att bortföra den anhållne. Häri understöddes han, hvad hotelser och skällsord beträffar, tappert af en fjerdingsman från Lummelunda, hvilken sälunda visade, buru pass mycken uppfattoing han hade af sin plikt som en ordningens upprätthållare.
Ofvanstående var i hufvudsak det bråk torgdagen medförde. Att dessutom mindre slagsmål och ordväxlingar med örfilar förekommo säger sig sjelft, men till polisens heder må sägas, att det mesta afstyrdes af densamma med goda ord och lämpor.
— Extra poliskonstapel Gustaf Pettersson fördes i går till lasarettet, der hans sår nu vårdas. I dag har han gått uppe och befinner sig efter omständigheteraa väl, hvadan man kan hoppas, att hans tidigt bittra erfarenhet i ordningsmaktens tjenst icke skall för framtiden vålla honom något som helst men.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Folkhögskolebestyrelsen

har vid sitt senaste sammanträde fördelat statsanslaget (450 kr.) till understöd åt qvinliga elever på följande sätt: Selma Olsson Hablingbo 10 kr.; Desideria Jakobsson Kräklingbo 10; Hulda Konradsson Hablingbo 10; Emma Mattsson Hablingbo 10; Emma Nilsson Hafdhem 10; Matilda Pettersson Väte 20; Maria Johansson Tofta 20; Amalia Lagergren Hafdhem 20; Emma Östergren Vamlingbo 20; Josefina Södergren Vamlingbo 20; Maria Hansson Öja 20; Selma Hansson Bilte 20; Amanda Tomson, Eskelhem 20; Hilda Elisson Klinte 20; Amalia Jakobsson Fide 20; Manna Olsson Ardre 20; Hulda Tomasson Väte 20; Emma Osterman Fide 20; Anna Herlitz Halla 28; Laura Ahlbom Hemse 28; Vilbelmina Falk Stånga 28; Agnes Berggren Fide 28; Johanna Boberg Sanda 28.
Dessa belopp finnas att afhemta hos skolans föreståndare.
Till landtmannaskolan hade 10 anmälningar ingått. Till frielever med understöd af kr. 16: 67 i månaden så länge kursen varar, samt med stipendium af 200 kr. till 18 månaders kurs i Skåne antogos: Rikard Vedin, Etelhem, Gunnar Bodin, Lokrume, Johan Jakobsson, Viklau, Arvid Vittberg, Mästerby, Kristian Johansson, Fardhem och Johan Broström, Fårö.
Dessutom antogs Gustaf Schoug från Östergötland.
Äfvenledes beslöt styrelsen att förnya sin framställning till landstinget om anslag af 250 kronor.

Norra domsagans

rikedagsmannaval är nu kändt från alla socknar utom sju, hvilkas röster icke kunna antagas inverka på utgången. Det visar sig häraf att nuvarande ombudet Per Larsson i Fole erhållit 191, kyrkoherde Nyberg 55 och hemmansäg. O. Högberg i Stenkyrka 54 röster.
Deltagandet har varit ytterst matt. Endast omkring 19 proc. af de röstberättigade hade infunnit sig vid valurnorna. En jämförelse med de två nvärmast föregående valen utfaller sålunda att Per Larsson erhållit
röster af röstande:
Maj 1887 550 591
Sept. 1887 228 253
Aug. 1890 191 318

I de olika socknarne föllo rösterna i måndags sålunda:

1) A. Malmros, Medebys, Martebo, 1 röst.

Klintekretsens sommarmöte

hölls i Vestergarns skolhus i fredags. Lärarinnan Laura Nyman hade åskådningslektion med småskolans barn om uret och skolläraren K. Petterson en lektion i svenska språket om satsöfningar. Lektionerna föranledde en lång, liflig diskussion. Hvarje undervisare borde beflita sig om att inför barnen använda ett i möjligaste måtto fullt grammatikaliskt språk, så att riktiga böjningsformer och ändelser äfven på detta sätt måtte inplantas hos barnen. Vid åskådningsundervisning skulle man särskildt beflita sig om att väcka barnens lifliga intresse för ämnet. Detta skulle kunna ske genom att börja med det, som för dem var bekant i hemmet. D& de kunde svara på sådana frågor, blefvo de uppiggade deraf. Vid undervisning i svenska språket vore af vigt att lägga en säker grund och derpå bygga sak efter sak. Men hvarje sak måste, innan den lades till det förut inlärda, säkert särskiljar, bestämmas och inläras. Derför borde hvarje nytt moment i den språkliga undervisningen, sedan det genom exempel framstälts och af barnen klart uppfattats, sammanfattas i ett bestämdt uttalande, hvilket säkert skulle inläras för att derpå af barnen inöfvas under en tyst öfning. Med afseende på kommatering, hvilken inom litteraturen visade sig lika vacklande, som rättskrifningen hittills gjort, yppade sig olika Bsigter. Åtskilliga talare önskade tillämpa den enkla kommateringsregeln, att hvarje fullständig sats må skiljas från föregående genom komma, utan något slags undantag, för att åtminstone i någon mån barnen måtte få någon behållning i lifvet af kommateringskonsten.
Andra önskade göra de undantag, som t. ex. D. A. Sundéno gör i sin språklära. I alla fall hoppades man, att den nya läseboken skulle komma att gifva oss en norm äfven för denna del af den språkliga undervisningen.
Efter middagen behandlades diskussionsämnet: När och på hvad sätt bör svenska akademiens ordlista af senaste upplagan lämpligast läggas till grund för rättskrifningen i folkskolan? Angående när enades man om följande uttalande: Mötet anser, att det är lämpligt att från och med höstterminen 1890 lägga sv. akad. ordlista 6 uppl. till grund för rättskrifningsöfningarna i folkskolan och att lärarne böra ingå till skolråden med anhållan om tillstånd dertill.
Angåendo sättet omtalade en lärare, hvilken redan i sin skola infört den nya ordlistans stafsätt, att han dervid hufvudsakligen begagnat sig af den gamla läseboken. Han hade låtit barnen vid innanläsningen göra ändringar i stafsättet. Det hade ej dröjt synnerligt länge innan barnen sjelfva kunde göra anmärkningar vid stafsättet: Den gamla läseboken vore ej heller just för god att »klottras», då hon ja ändå skulle slopas.
Om valet mellan ordlistans dubbelformer var man ej fullt ense. Två förslag till resolution framstäldes: 1. Mötet anser, att vid valet mellan dubbelformer begagnas det ljudenligaste stafsättet, sådant det af ordlistan medgifves; 2. Mötet anser, att vid valet af dubbelformerna för närvarande Sundéns anvisningar böra följas. Vid anstäld votering segrade det senare förslaget. Man trodde, att den nya läseboken skulle för rättskrifningar i folkskolan framdeles blifva normen.
Nästa möte kommer att hållas i Viklau, der läraren håller lektion i svensk historia.