Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
För ärekränkning hade arbetaren Karl Ekman å Klintebys instämt landtbrukaren R. Dassow med påstående att svaranden beskylt både käranden och hans hustru för tjuf. Svaranden nekade och käranden erhöll uppskof för vidare bevisning till andra rättegångsdagen nästa sammanträde.

Afvikit ur tjensten från godsägaren Wöhler å Klintebys hade statkarlen A. P. Jonason.
Efterlyst och hämtad till gården, hade han genast åter begifvit sig bort. Han var nu instämd af hr W., som å honom yrkade ansvar enligt lag. Svaranden medgaf att han, ehuru lagstadd, gått ur tjensten, men orsaken härtill angaf han vara, att käranden icke uppfylt sitt kontrakt emot honom, utan hade han fått både dålig bostad och dålig mat. Emellertid medgaf han att återgå i tjensten, vid hvilket förhållande käranden afstod från sitt yrkande om återbärande af lönen. Utslag afkunnas nästa sammanträde.

För oloflig rapphönsjagt hade kronolänsman Lindström instämt drängen Teodor Martell Unghanse i Öja. Han nekade. Uppskof för bevisning till andra rättegångsdagen nästa sammanträde.

Om barnaföda hade pigan Kristina Eklöf instämt drängen Karl Cedergren i Sproge, som nekade för faderskapet. Fyra vittnen hördeg, men hade iogenting attt upplysa om. Uppskof till andra rättegångsdagen nästa sammanträde för vidare bevisning.

Klubbekriget i Hemse. I detta mål gkulle vid detta ting f. handlanden Johan Bokströn gå värjemålsed. Genom ombud inlemnade han en skrift, hvari han förklarade, att han af omständigheterna tförbindrats att fullgöra häradsrättens föreläggande om besök hos själasörjaren, hvarför han begärde nytt beslut härpå. Åklagaren yrkade, att svaranden måtte dömas utgifva förelagdt vite. Beslut första rättegångsdagen nästa sammanträde.

För djurplågeri var vid detta sammanträde åter töre landtbrukaren Lars Duse, Davide i Rone. Det gälde att han under hela vintern till körslor begagnat 2 hästar, hvilka varit så utmärglade att de knapt kunnat tvingas fram med piskan, samt dessutom selbrutva. Då svaranden förut nekat härför, hade åklagaren till detta sammanträde inkallat vittnen.
Stationskarlen D. A. Sjöberg hade sett att mjölk körts till Hemse mejeri från Davide med en häst som varit selbruten i lokstaden.
Bokhållare Jacques Norrby hade 24 Februari utanför handlanden Wittbergs magasin i Hemse sett en svaranden tillhörig mjölkhäst, till ytterlighet utmagrad, selbruten i venstra lokstaden, samt blödande ur sår på högra bakfoten, antagligen härledande sig från dålig skoning. Dessutom var hästen nyklippt och väderleken var mycket kall.
Samma vittnesmål afgåfvo arbetarne Johan Österberg och O. P. Isenberg.
Då åklagaren ansåg åtalet tillfullo styrkt öfverlemnade han målet med ansvarsyrkande.
Men svarandeombudet, om bestred vittnesmålen, begärde och erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af nästa sammanträde för att bevisa att sagda häst icke varit selbruten någon enda dag under hela vintern och således icke heller vid det af vittnena härofvan omtalade tillfället.

För våld var åter före Ferdinand Jakobsson, Burgsvik. Då svaranden icke ville medgifva att af hans utdelade slag misshandlade Edlund erhållit blodvite, uppsköts målet för bevisnings förebringande till andra rättegångsdagen af nästa sammanträde.

I det förskräckliga ärekränkningsmålet mellan Petter Sandström, Rofvide, Fröjel, kärande, och Petter Eneqvist, Busarfve, svarande, rörande de mindrö vackra tillmälen Eneqvist på en auktion gifvit Petter Sandström, erkände nu svaranden sin förseelse. Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.
I ett annat ärekränkningsmål, der A. F. Eklund, Tippsarfve i Hejde, hade yrkat ansvar å Nils Nilsson, Forsa, Hejde, för det denne beskylt konom för att ha stulit svaranden tillhörigt gärdselvirke, erkände likaledes svaranden hvad som lades honom till last. Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.
För att ha tagit penningar skulle Johan Johansson, Långgute i Mästerby, ha beskylt Karl Bandelins dotter Emma. Härför nekade Johansson. Han hade icke beskylt Emma Bandelin för stöld, han hade blott yttrat en misstanke, att hon möjligen kunde ha stulit de penningar, det här gälde.
Målet öfverlemnades och yrkade käranden att svaranden måtte ådömas edgång. Utslag första rättegårgsdagen af nästa sammanträde.

Ofredande af jernväg. På angifvelse af trafikschefen baron Cederström hade åklagagaren instämt busbonden Olof Hoffman, Tjengdarfve i Hemse. Denne hade vid ett tillfälle gått på banan och icke, trots upprepade signaler, gått ur vägen för tåget, som måst stanna, innan svaranden kunde förmås att afträda från spåret. Trafikschefen påvisade att genom Hoffmans beteende en olycka kunde ha ägt rum, ty lokomotivföraren hade, för att icke köra öfver svaranden, måst midt i farten slå maskinen back och insläppa ånga i cylindrarne, hvilket vore en ytterst riskabel åtgärd, ity att maskinen mycket lätt kunde taga skada och taget föröfrigt genom dethastiga stannandet riskerade att spåra ur. Då Hoffman flere gånger af betjeningen blifvit varnad för att beträda spåret, yrkade målsägaren att svaranden måtte ådömas strängt straff.
Hoffman erkände, men sade sig ha handlat af oförstånd och då ingen skada skett af hans tilltag, anhöll han om så lindrigt straff som möjligt.

Utslag. Frikända i brist på bevisning blefvo slagtaren Löfqvist, muraren Berglund m. fl. från Visby, instämda för att en afton i somras ha med stenkastning ofredat lägervakten å Visborgs slätt.
— För att olofligt ha beträdt jernvägsspåret dömdes pigan Karolina Ytterberg från Alfva att böta 5 kronor.
— I ett mål rörande våld och hemfridsbrott mellan ofvannämde P. Sandström, Fröjel, kärande och P. Eneqvist der sammastädes svarande, frikändes den senare.

Norra häradsrätten.
För olaga fiske var hemmansägaren Karl Nilsson, Stora Gervide i Gothem, instämd. Som emellertid svaranden gått föreskrifven värjemålsed, kunde kärandenas förda ansvars- och ersättningstalav icke bifallas.

För misshandel dömdes drängen Frans Othberg från Kappelshamn att böta 10 kronor.
Han hade vid en i metodistkapellet i Kappelshamn anordnad anktion vid ingången till kapellet knuffat målsäganden Gabrielsson för bröstet så att denne fallit baklänges mot kapelleta vägg.
Åt eden brast arbetaren Petter Lingstedt från Timans i Hörsne. Alltså dömdes han för det han 13 Juli 1890 å allmänna vägen genom Hörsne med ett gevär slagit målsäganden Oskar Jakobsson i hufvudet så att blodvite uppkommit, att böta 75 kronor samt att ersätta sveda och värk med 25 kronor.

Misshandel. Petter Nyberg vid Sandbryor hade den 20 Aug. 1890 efter en mellan Nyberg och angifvaren Hilda Maria Vestergren uppkommen ordväxling fattat Hilda Maria Vestergrea i ena armen och slängt henne åt sidan utan att någon skada deraf uppstått.
Svaranden Sven August Hägg från Skrubbstomt hade brustit åt honom förelagd ed i samma mål, hvadan det var lagligen styrkt, att han vid sämma tillfälle tilldelat Maria Vestergren ett slag i ansigtet, hvaraf ingen skada följt. Nyberg dömdes att böta 5 och Hägg 10 kronor.

Skogseld

utbröt i måndags e. m. vid 1/2 5 tiden å ägor tillhörande Lilla Norrgårda och Snoder i Sproge. Elden varsnades snart af några i närheten varande arbetare, hvilka genast skyndade till för att söka begränsa densamma så godt de kunde, Genom ringning i kyrkklockorna och bud, som kringsändes, kom snart nog folk tillstädes, icke blott från Sproge, utan äfven mangrant från Ejsta. Med tlibjelp af medförda sprutor och tack vare den rikliga och lätt åtkomliga vattentillgånger dämpades eldens kraft efter några timmars arbete. Det fortfor dock att brinna utefter marken under större delen af natten. Omkring 10 tunland skog härjades af elden.
Anledning till skogselden antager man vara den, att Lilla Norrgårdas ägare Per Mattson, som för några dagar sedan bränt barr ocs grenar efter fälda träd, möjligen icke sett till att alden varit släckt, ehuru ingenting märktes genast. Tydligen har elden legat och pyrt flere dagar, innan den sidtligen kom till utbrott.
Vakt hölls under hela natten till tisdagen äfven som i går, men det tycktes då som om branden skulle varit fullkomligt släckt.

Gotländingarne

komma att vid de stora idrottstäflingarne i Stockholm nästa vecka uppträda två gånger. Första gången blir sjelfva pingstdagen, då omedelbart efter gymnastikuppvisningarnas slut pärk kommer att spelas af två lag på Svea gardes kaserngård. Äfven tisdagen 19 Maj äger en uppvisning rum. Den 18 Maj, annandagen, äger stångstörtningen rum. Tre skottar komma att, utom våra gotländingar, deltaga i denna täflan.
På grund deraf, att bollspelsöfningarne blifvit till tiden något ändrade än hvad från början var meningen, måste de gotländske idrottemännen afresa härifrån redan lördagen 16 Maj i stället för på söndagen och man har bedt osar meddela, att såväl bollspelarne som stångstörtarne böra samlas på gamla artillerigården i Visby lördagen 16 Maj kl. 1/2 7 e. m.
De personer från landsbygden, hvilka komma att deltaga i bollspelet i Stockholm äro: Aug. Pettersson, Follingbo; Karl Jakobsson, Buttle; E. Danielsson, Veskinde; viktor Bolin och O. Göransson, Sproge; Niklas Pettersson, Mästerby; Oskar Jakobsson, Väte; O. Hägg och J. Hägg, Hejde; O. Nilsson, Roma; Axel Eklund, Fole och Karl Karlsson, Fröjel samt skollärare Bendelin, Veskinde.
Dessutom är en möjlighet att ett 10tal Alskogsbor komma att medfölja för att spela frampärk.

Auktion vid Stymnäs i Sproge.

Sedan landtbrukaren Karl Kolmodin vid Stymnäs i Sproge socken utarrenderat ain fasta egendom, låter han genom offentlig auktion, som å stället förrättas lördagen den 25 dennes från kl. 10 f. m., till den högstbjudande försälja större delen sf sitt Iösörebo, bestående af: en större pokal, ett dussin mat- och ett dussin téskedar samt en förläggaresked, allt af kontrolleradt silfver, en servis af nysilfver; en kittel samt kaffe- och fotpannor af koppar, 2 par ljusstakar och en ljuskrona; en bättre resårsoffa, en schiffonier, en toalettspegel, en imperialsäng-, divan-, mat- och spelbord, två dussin stolar och två kommodåer, allt poleradt, två sängställen och två skänkar, målade; sju större och sju mindre, vackra sängdyaor med gåsfjäderfyllning, stopptäcken, ett hvitt bättre sängtäcke och en fin hvit sängfilt, flera borddukar, servietter, lakan och handdukar, glas och porslin, en del träkärl. — Ett par oxar, ett par körstora stutar, en tjur, en ko, 2 tjurkalfvar, 16 st. moderfår med ungar, de flesta tvillingar, samt en större sugga; en lastvagn, en res- och en arbetsvagn, en skakvind, en lasthäck, ett par selar med mossingbeslag samt ett par nya qvarnstenar m. m. — Vederhäftige inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 instundande Oktober.
Brogårds i Fardhem den 8 April 1891.
Efter anmodan
AND:S MAGN:S ENEMAN.

Auktion vid Stymnäs i Sproge.

Sedan landtbrukaren Karl Kolmodin vid Stymnäs i Sproge socken utarrenderat sin fasta egendom, låter han genom offevtlig auktion, som å stället förrättas lördagen den 25 dennes från kl. 10 f. m., till den högstbjudande försälja större delen ef sitt lösörebo, bestående af: en större pokal, ett dussin mat- och ett dussin téskedar samt en förläggaresked, allt af kontrolleradt filfver, en servis af nysilfver; en kittel samt kaffe- och fotpannor af koppar, 2 par ljusstakar och en Jjuakrona; en bättre resårsoffa, en schiffonier, en toalettspegel, en imperialsäng-, divan-, mat- och spelbord, två dussin stolar och två kommoder, allt poleradt, två sängställen och två skänkar, målade; sju större och sju mindre, vackra sängdynor med gåsfjäderfyllning, stopptäcken, ett hvitt bättre sängtäcke och en fin hvit säng filt, flera borddukar, servietter, lakan och handdukar, glas och porslin, en del träkärl. — Ett par oxar, ett par körstora stutar, en tjur, en ko, 2 tjurkalfvar, 16 st. moderfår med ungar, de flesta tvillivgar, samt en större sugga; en lastvagn, en reg- och en arbetsvagn, en skakvind, en lasthäck, ett par selar med messiogbeslag samt ett par nya qvarnstenar m. m. — Vederhäftige ivropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 instundande Oktober.
Brogårds i Fardhem den 8 April 1891,
Efter anmodan,
AND:S MAGN:S ENEMAN.

Till lärjungar

vid den qvinliga kurs vid länets folkhögskola, som börjar tisdagen 14 dennes, äro af styrelsen antagna: A. A. A. Levander fr. Almungs i Hafdhem; L. M. B. Pettersson fr. Petsarfve i Eke; V. F. O. Häglund fr. Ges bjenne i Burs; S. M. D. Nilsson, Härdarfve i Eke; H. M. E. Jakobsson, Tomsarfve i Eksta; A. M. T. Hederstedt, Sigers i Eksta; E. K. Jakobsson, Alskute i Levide; I. A. Pettersson, Stenstu i Hejde; H. M. Vallin, Myre i Mästerby; A. K. O. Jakobsson, Sallmunds i Hamra; E. O. Lingström, Kjärrmans i Kräklingbo; A. O. J. Bolin, Gandarfve i Alfva; M. K. V. Johansson, Sander i Sproge K. O. H. Bolin, Butvier i Sproge; E. A. A. Jakobsson, Rangsarfve i Alfva; L. A. K. Krusell, Bonsarfve i Vamlingbo; J. K. M. Olofsson, Qvarna i Vamlingbo; I. K. F. Stenberg, Stenstu i Fröjel; H. K. A. Larsson, Mickels i Hablingbo; M. E. Lareson, L:a Atlings i Atlingbo; T. M. K. Oskarsson, St. Burge i Hablingbo; A. V. M. Eriksson, Båtels i Mästerby; H. B. K. Andersson, Ansarfve i Fröjel; J. K. Pettersson, Alfveskogs i Eke; E. Lagergren, Hexarfve i Buttle; K. K. A. Mårtensson, Gervalds i Vamlingbo; E. J. M. Åckander, St. Hafvor i Hablingbo; J. D. Martell, Mallgårds i Stånga; S. J. M. Hultgren, Vidunge i Dalhem; samt A. M. Jonasson, Binge i Dalhem.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Lärbro: födda 24, döda 17, inflyttade 79, utflyttade 106, vigda 3 par; minskning 20; folkmängd 1,273.
Hellvi: födda 14, döda 9, inflyttade 27, utflyttade 40, vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 457.
Hörsne med Bara: födda 10, döda 9, inflyttade 33, utflyttade 28, vigda 10 par; ökning 6; folkmängd 372.
Klinte: födda 34, döda 32, inflyttade 128, utflyttade 109, vigda 3 par; ökning 20; folkmängd 1,199.
Fröjel: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 33; minskning 5; folkmängd 589.
Burs: födda 14, döda 13, inflyttade 38, utflyttade 55, vigda 10 par; minskning 16; folkmängd 820.
Stånga: födda 16, döda 11, inflyttade 37, utflyttade 45, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 655.
Dalhem: födda 5, döda 9, inflyttade 38, utflyttade 45, vigda 6 par; minskning 11; folkmängd 492.
Ganthem: födda 9, döda 5, inflyttade 13, utflyttade 12, vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 288.
Halla: födda 2, död 1, inflyttade 18, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 211.
Stenkyrka: födda 13, döda 20, inflyttade 0 utflyttade 28; minskning 1; folkmängd Tingstäde: födda 9, döda 6, inflyttade 44, utflyttade 48; minskning 1; folkmängd 499.
Ejsta: födda 9, döda 4, inflyttade 39, utflyttade 48, vigda 2 par; minskning 4; folkmängd 611.
Sproge: födda 6, döda 3, inflyttade 12, utflyttade 7, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 366.
Martebo: födda 8, döda 2, inflyttade 41, utflyttade 38, vigda 2 par; ökning 9; folkmängd 307.
Lummelunda: födda 9, döda 3, inflyttade 36, utflyttade 44, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 887.
Hejde: födda 12, döda 7, inflyttade 34, utflyttade 58, vigda 9 par; minskning 19; folkmängd 615.
Väte: födda 8, döda 5, inflyttade 28, utflyttade 32; vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 578.
Fårö: födda 23 (8 m. 15 qv.), döda 18 (10 m. 8 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 37 (21 m. 16 qv.), vigda 9 par; ökning 1; folkmängd 1,175 (560 m. 615 qv.).
Hangvar: födda 21 (7 m. 14 qv.), döda 22 (9 m. 13 qv.), inflyttade 53 (26 m. 27 qv.), utflyttade 55 (25 m. 30 qv.); minskning 3; folkmängd 915.
Hall: födda 2, döda 5, inflyttade 20, utflyttade 34; minskning 17; folkmängd 241.
Öja: födda 18 (8 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), ioflyttade 39 (21 m, 18 qv.), utflyttade 40 (17 m. 23 qv.), vigda 3 par; ökning 5; folkmängd 875 (402 m. 473 qv.).
Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 4 (2 m. 2 qv.), utflyttade 13 (6 m. 7 qv.); minskning 12; folkmängd 332 (155 m. 177 qv.).
Levide: födda 7 (8 m. 4 qv.), döda 7 4) m. 3 qv.), inflyttade 26 (11 m. 15 qv.), utflyttade 38 (20 m. 18 qv.), vigda 3 par; minskning 12; folkmängd 562.
Gerum: födda 1 m., döda 2 m., inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigda 2 par; minskning 13; folkmängd 169.
Hejnum: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), ioflyttade 24 (14 m. 10 qv.), ut: flyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 1.par; ökning 6: folkmängd 312 (151 m, 161 qv.).
Bäl: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (1 m, 2 qv,), inflyttade 22 (10 m. 12 qv.), utflyttade 24 (9 m. 15 qv.), vigda 1 par; ökning 0; folkmängd 203 (95 m. 108 qv.) Vall: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (14 m. 8 qv.) utflyttade 26 (17 m. 9 qv.), vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 290 (134 m. 166 qv.).
Hogrän: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), ioflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 318 (147 m. 171 qv.) Barlingbo: födda 8 (5 m, 3 qv.), döda 9 (6 m. 3 qv.), inflyttade 56 (26 m. 30 qv.), utflyttade 66 (29 m. 37 qv.), vigda 2 par; minskning 11: folkmängd 315.
Ekeby: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 1 (qv), inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 17; folkmängd 268.
Källunge: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 29 (16 m, 13 qv.), vigda 2 par; ökning 4; folkmängd 245 (123 m. 122 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 2 dag.
Vallstena: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade 15 (8 m. 7 qv.), utflyttade 27 (15 m, 12 qv.), vigda 6 par; minskning 9; folkmängd 352 (165 m. 187 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 18 d.
Veskinde: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 7 (5 m. 2 qv.), inflyttade 55 (25 m. 30 qv.), utflyttade 45 (25 m. 20 qv.); ökning 15; folkmängd 554 (250 m. 304 qv.).
Bro: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 28 (14 m. 14 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.); minskning 2; folkmängd 273 (134 m. 139 qv.).
Hablingbo: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 24 (15 m. 9 qv.), utflyttade 21 (10 m. 11 qv.), vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 647 (312 m. 335 qv.).
Silte: tödda 6 (4 m, 2 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 7 (3 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 365 (185 m. 180 qv.).
Stenkumla: födda 12, döda 5, inflyttade 37, utflyttade 61, vigda 2 par; minskning 17; folkmängd 467.
Träkumla: födda 5, död 1, inflyttade 21; utflyttade 29, vigda 1 par; minskning 4; folkmängd 221.
Vesterhejde: födda 8, döda 7, inflyttade 65, utflyttade 65, vigda 3 par; ökning 1; folkmängd 467.
Vänge: födda 13, döda 6, inflyttade 21, utflyttade 49, vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 568 (276 m. 292 qv.).
Buttle: födda 6, döda 3, ioflyttade 17, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 362 (168 m. 194 qv,).
Guldrupe: födda 4, döda 0, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda O par; ökning 11; folkmängd 283 (130 m. 153 qv.).

Till ordförande

i Sproge sockens kommunalvämd och fattigvårdstyrelse hafva utsetts hemmansägarne J. Hansson, Snoder, och J. Mattson, Kruse.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Idrottstäflingarne på Visborgs slätt.

För omkring tre månader sedan väcktes af en ledamot inom idrottsföreningen i Visby förslag om anordnandet af allmänna bollspelstäflingar för den gotländska befolkningen innevarande sommar. Förslaget vann bifall och någon tid senare var i denna tidning synligt ett upprop till samtliga gotländska bollklubbar och idrottsmän till gemensamt sammanträde för dryftande af saken. Detta möte hölls i D. B. V:s paviljong den 13 sistlidne Juni, och då sympatierna voro allmänna för en idrottsfest, tillattes en af 5 personer bestående komité, som fick i uppdrag att ordna saken.
Det resultat, som deras arbete gaf, det var de stora täflingarne i går ute på Visborgs slätt, i hvilka mer än 500 gotländske män med lif och lust deltogo.
När regnet öste ned och åskan mullrade under natten till söndagen var det säkert ingen, som tänkte att gårdagen skulle visa en sådan verkligen strålande uppsyn. Det var hög och ren himmel med leende sol, man kunde ej önska sig bättre i detta hänseende, Men särskildt ur täflingarnes synpunkt kunde med fog anmärkas att det blåste väl mycket. Dock aftog vinden märkbart under dagens lopp.
Ute på täflingsplatsen såg det redan från tidigt på morgonen riktigt festligt ut. Flaggor svajade från trettio stänger rundt den inhägnade arenan, som mätte 3 tusen fot i omkrets. TIaskrankningen var gjord med jerntråd och utom densamma var en ny sådan på två sidor för be: talande åskådare.
Vid ingången till banan hade sekretariatet sitt tält, der det arbetades från tidigt på morgonen, hvarjämte äfven vid arbetet på banan lades sista hand.
Ty redan tidigt började folkmassorna strömma ut till slätten. Vid tio-tiden på morgonen inkom lusttåg från landsbygden med 1,030 passagerare; hade icke morgonens ruskväder afskräckt mången från resan, är troligt att antalet varit ännu större. Och från öfriga delar af ön kom dep ena fullpackade skjutsen efter den andra.
Det begynte, som sagdt, att blifva lifligt ute på slätten. De täflande infunno sig efter hand och anmälde sig. Det surrade som en bisvärm i sekreteraretältet, men så småningom rangerade sig allt, alla voro antecknade. Då sågo listorna ut så: till bakpärk anmälda 30 grupper om 7 personer, eller 210; till frampärk 8 grupper, eller 56; till varpa 65 grupper om 3 personer eller 195; i stångstörtning 6 personer, i språng 15;ikapplöpning 16 och i hankdragniog 10. Alltså inalles till täflingarne anmälda 508 personer, hvarjämte senare tillkommo ännu åtskilliga deltagare i »frispelen.»
När alla anmälningar väl voro gjorda, aftroppade pärkspelarne &t ett håll under anförande af handl.| Schenholm, varpkastarne åt ett annat under befäl af kassör Hellgren, Pärkarne, som spelades af tre lag hvarje gång, hade sin plats på fältets vestra sida’ uppåt landsvägen, varporna kastades på en plats längre nedåt sjelfva lägret. Alla spel voro stälda så, att de båda sidorna hade lika fördel eller olägenhet af vinden.
Det stora faggomgärdade fältet erbjöd nu under flere timmar från kl. 2 en mycket liflig, om ickejust så omväxlande tafla. Randt om väldiga folkmassor, hvilka helt säkert då de voro som störst, kunde skattas till mellan 3 och 4 tusen personer, och inom denna mörka spetsgård de spelandes rörliga gestalter, de flygande bollarne, de kraftigt slungade varporna, uppmuntringsropen de spelande emellan, med ett ord, det var friskt lif derute på slätten under dessa timmar.
Prisbedömningen vid en täflivg sådan som denna var in galunda en lätt sak, då det ju i år gälde, i olikhet mot hvad förut varit fallet, att utröna hvilket parti som var det bästa af alla.
Komiterade hade derför uppgjort nedan stående grunder för bedömandet af pärken:
1:o Hvarje prisdomare bedömer i anvisad ordning ensam de täflande grupperna och gifver hvarje grupp efter duglighet en poäng sålunda:
0—3 dåligt spel
4—6 godt spel
7—8 mycket godt spel
9 utmärkt spel
10 högst berömligt spel
2:o Hvarje siffra antecknas i prisdomarens enskilda protokoll, hvilket, sedan alla grupper äro bedömda, inlemnas till sekreteraren, som sammanräknar poängsiffrorna;
3:o De: fyra grupper, som erhållit högsta poängen, täfla sedan med en pärk och slutligen de två vinnande af dem om prisen.
För bedömandet af varpa hade såsom regel uppstälts, att afståndet från målet till den bästa stenen inom hvarje grupp mättes i centimeter, hvarefter gruppens hela centimetertal hopräknades. Afståndet var 25 steg.

Prisdomare voro:
i bakpärk:
handl. R. Snöbohm, Klinte,
bankbokb,. A. Pettersson, Visby,
handl. C. Degerman, Visby,
fabrikör J. Ödin, Visby,
bokb. J. Eklund, Visby,
handl. J. L. Kahlquist, Visby.

i frampärk:
konsul Lars Cramér, Ronehamn,
lektor M. Klintberg, Visby,
fanj. N. Hägg, Bjerges,
kommissarie E. Svallingson, Klinte,
handl, C; Smitterborg,
handl. G. Cramér, Ronehamn.

i varpa:
doktor O. Klintberg, Visby,
skoll. J. P. Nordin, Veskinde,
handl. Robert Löfving, Visby,
handl. Josef Johansson, Visby,
garfvare T. Ödin, Visby,
fabrikör J. Stenström, Visby,
löjtnant B. Sillén, Visby,
stadskassör Kr. Ekelund, Visby,
handl. R. Vallér, Visby,
bokh. Cedergren, Visby,
styckjunkare O. Johansson, Visby,
landtbr. L. J. Eklund, Dalhem.

För bedömande Vv bäste. pärkkarlen:
Kapten J. Facht, Fröjel,
handl, J. N. Myrsten, Slite,
kamrer J. Ihre, Visby.
i öfriga täflingar :
löjtnant E. Sillén,
löjtnant E. Nyberg,
löjtnant E. Fahnebjelm,
direktör A. Lindström,
L. P. Hansén Dalhem,
handl. C. Smitterberg,
löjtnant L. Sellergren,
löjtnant J. Elert.

Anordnare af dessa senare täflingar var kapten E. Vestöö.
Klockan blef sex, innan de stora täfliogarne i pärk och varpa hunnit afslutas.
Då vid denna tid de olika prisdomarenas protokoll sammanförts, visade sig resultatet sålunda:

I pärken liksom vid varpan, afgjorde lottdragningen i fråga om motspelare.
Enligt förut nämda bedömningsgrunder skulle, sedan ofvanstående resultat blifvit kändt, de fyra bästa grupperna täfla i två lag. Dessa grupper voro: i bakpärk Ljugarn med 52 poäng, Visby bollspelare och Halla med 46 samt Sproge med 44 poäng; i frampärk: Rone med 53, Hablingbo med 47, Alskog med 46 och Alfva med 39 poäng.
Vid lottningen spelade sedan emothvar andra: Visby bollspelare och Sproge, Ljugarn och Halla, Rone och Alskog, Hablingbo och Alfva.
De vinnande blefvo: i bakpärken Visby bollspelare och Ljugarn, i frampärken Rone och Hablingbo, men prisdomarne ansågo i sista fallet dei andra spelet tappande Alskogsborna så mycket bättre än Hablingarne, att de fingo täfla med Roneborna om prisen.
I sista täflipgen blefvo Visby bollspelare och Roneborna i hvar sin pärk segrare, hvadan de alltså erhöllo de båda första prisen samt Ljugänningarne och Alskogiterna andra prisen.
I varpan blef resultatet följande:

Här blefvo sålunda de vinnande: K. Jacobsson Gerum, O. Hansson, Veskinde, Tomas Johansson, Visby och A. Classon Visby.
Från täflingen bortgingo utan känd anledning sju grupper, hvadan däe täflande allts&k blefvo 58.
Det började, som sagdt, lida mot aftonen, de stora spelen voro slut, och nu började

frispelen,
hvilka för åskådarne, som icke förmådde att följa det invecklade bollspelet, helt säkert utgjorde en ganska angenäm of terrätt ofvanpå det mera bastanta som förut bjudits.
Ingen bör dock tro att dessa våra min) dre gotländska lekar icke äro bastanta nog. Nej, att de fordra styrka, det visade nogsamt stångstörtningen. Ty det var sannerligen intet Iekverk att bryta upp den väldiga stången och sedan slunga den ifrån sig. Eller hankdragningen.
Äfven den fordrar kraftiga armar och näfvar- För sprången beköfves dessutom vighet och man såg i går ganska vackra prof på, icke en tränad, sportmässig sådan, utan naturlig vighet, sådan som man ibland träffar hos allmogen.
Skulle man i sammanhang med dessa afslutningsspel vilja fälla ett omdöme om gårdagens täflingar, så torde de kunna få anses på det hela taget mycket jämna och båda godt för framtiden.
Att täflingarna ådragit sig allmän uppmärksamhet äfven utom Gotlands gränser, framgår deraf, att Stockholmstidningarne Nya Dagligt Allehanda, Aftonbladet, Vårt Land, Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter hitsändt representanter.
Med »Tjelvar», något försenad af blåsten, följde dessutom en del sportvänner.
På ångaren hade hvarenda sofplats varit upptagen.
Prisutdelningen.
Kirckan var inemot half 8. En liten tribun restes vid täflingsplatsens ena sida och kläddes med flaggor. På ett bord bredvid stodo konungens pokal jämte vandringspokalen och en extra tredje. Då protokollen hunnit justeras, besteg landshöfdingen tribunen och höll till menigheten, som samlats i en stor ring deromkring ungefär följande tal:
Gotlands folk har alltid högt skattat manlig idrott och särskildt sina fäderneärfda folklekar. Dessa lekar, öfvade med fröjd men ock med allvar, lifva sinnet och stärka kroppen.
Om dem gäller i fallt mått den romerska häfdatecknarens ord om de forntida germanernas idrottsöfaingar: »De äro barnens lek och ynglingarnes täflan och dermed fortfara äfven de gamle».
Ja, utan sådan idrott skulle förvisse Gotlands ynglingar icke hafva blifvit hvad de nu allmänt äro: hågade och duglige att till fosterlandets försvar bära vapen redan vid 18 år och att dermed fortfara in i en långt senare ålder än befolkningen i rikets öfriga delar.
Sveriges konung, med öppen blick för allt som är godt osh stort och tosterländskt, bar ock tagit Gotlands idrott under sitt särskilda hägn och med frikostig hand till höjande af dagens fest skänkt åt främste segraren vid täflingarna denna kungliga pokal. Derför tacka vi honom med vårt
Lefve Konungen !
Ett fyrfaldigt hurra besvarade detta tal, hvarpå landshöfdingen öfverlemnade pokalen till den bäste pärkkarlen i puttpärk, handl. Lars Cramér å Ronehamn, hvilken prisdomarne enhälligt efter täflan mellan honom och hemmansägaren J. Johansson, Utalskog i Alskog, tilldömt densamma.
Ännu en silfverpokal, ett extra pris inköpt af idrottskomitérade, tilldelades den bäste pärkkarlen i bakpärk, teologie kandidat A. G. Hauffman.
I öfrigt fick prislistan följande utseende:

Bakpärk:
Första pris: 50 kronor, Gotlandsgillets i Stockholm jämte Visby bollklubba vandringspokal (med årtalet 1795): Visby bollspelare.
Andra pris: 25 kronor: Ljugarns pärkspelare.

Fram- (puttpärk):
Första pris: konsul E. Liljewalchs pris å 100 kronor: Rone pärkspelare.
Andra pris: Gotlandsgillets i Stockholm å 25 kronor: Alskogs pärkspelare.
Extra pris: Stetaniegillets å 20 kronor: Hablingbo pärkspelare.
Extra pris: 10 kronor (skänkta af Ronebor): K. Pettersson, Ekebornas puttkarl.

Varpa:
1:a pris: 40 kr.: C. Jakobsson, Gerum, för 217 centim.
2:a pris: 20 kr.: O. Hansson, Veskinde, för 294 em.
3:e pris: 10 kr.: T. Johansson, Visby, 315 cm.
4:e pris: 5 kr.: A. Klasson, Visby, 321 cm.

Stångstörtning:
1:a pris: 10 kr.: O. Persson, Follingbo,
2:a pris: 5 kr.: V. Pettersson, Follingbo.

Höjdsprång:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockholm.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Längdsprång:
1:a pris: 10 kr.: E. Fahlatodt, 2,43 meter.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, 2,42 meter.

Höjdsprång med staf:
1:a pris: 10 kr.: R Mätaby
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Hankdragning:
1:a pris: 7 kr.: Andersson, Eke. O. Persson. V. Pettersson.

Kappspringning 150 meter:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockh. f. 17 2/5 sek.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel 17 4/5 sek.

Pristagarne helsades af åskådarne med handklappningar, och när allt var slut höjdes ett lefve och fyrfaldigt hurra för Gotland och dess framtid.
Och så voro dagens stora täflingar slut. De aflöpte godt och lugnt. Icke en enda oregerlig person kunde märkas bland dessa tuseaden.

*) De genom lottdragning bestämda mot hvarandra spelende grupperna äro här sammanförda.