Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Silte socken ligger vid Gotlands sydvästra kust.
Gårdsnamn: Ajpe, Annexen, Bjärges, Hallvards Stora, Hallvide, Hemdarve, Huglajvs, Hagdarve, Klemette, Linhatte, Mickels, Rikvide, Siglajvs, Smissarve, Snausarve, Stenbro.
inträffade pingstdagen i Silte af den anledning att pastors hästar på väg till kyrkan råkade i sken, hvarvid kyrkoherde Lötbberg blef skadad, så att han Icke kunde förrätta gudstjonsten. Annandagen uppehölls denna emellertid inom pastoratet genom sammanlysning i Ejsta kyrka, hvarvid kontraktsprosten Alfvegren predikade.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 Maj 1891
N:r 82
i Hemse har idag hållits afslutning för läsåret.
Vid afslutningen närvoro, bl. a., landshöfdingen. Under förmiddagens lopp ha lektioner, hållits i Frökontroll, skogshushållning och landtbrukslära.
Statens avslag till mindre bemedlade lärjungar i folkskolan, 460 kr., har fördelads på fölljande sätt: .August Lindgren, Fardhem, Karl Engström, Garda, Kristian Lindberg, Alfva, hvardera 60 kr.; Niklas Bergvall, Etelhem, Emil Larsson, Lokrume, Anshelm Hallbom, Silte, Johan Jakobsson, Näs, Johan Pettersson, Martebo, August Larsson, Sundre, Karl Larsson, Ejsta, Jakob Båtelsson, Ejsta, hvardera 35 kr.
Af landtmannaskolans. nio. lärjungar ha af styrelsen antagits att med anslag från hushållningssällskapet genomgå en 18 månaders praktisk jordbrukskurs i Skåne från och med innevarande år: Rikard Vedin, Westringe i Etelhem, Gunnar Bodin, Gransne i Lokrume, Johan Jakobsson, Stenstu gård i Viklau, Arvid Wittberg, Grens i Mästerby, Kristian Johansson, Gardarfve i Fardhem och Johan Broström, Broa å Fårö.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 April 1891
N:r 51
ha inom länet tilldelats E. Wisselgren i Hogrän ett vaccinationsbestick samt O. Hesselberg i Barlingbo, Kristina Wiberg i Lärbro, O. P. Olofsson i Silte, Olof Landaren i Alfva, N. Lindegren i Fardhem och Oskar Lindgren i Alskog hvardera 20 kr.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Februari 1891
N:r 31
Uppbäras i nora häradet:
Januari 27 kl. 10 f. m, med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 28 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes; 29 kl. 9 t.m. med Östergarn pastorat vid Ganne; 30 kl. 10 med Kräklingbo pastorat och Norrlanda socken vid Kräklinge; 31 kl. 9 med Dalhem pastorat i Dalhem sockenstuga;
Februari 2 kl. 10 f. m. med Visby norra socken och Endre pastorat å kronofogdekonvtoret; 3 kl. 10 med Barlingbo pastorat dersammastädes; 4 kl. 10 med Roma pastorat dersammastädes; 5 kl. 10 med Follingbo pastorat dersammastädes 6 kl. 10 med Fole pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 med Veskinde pastorat dersammastädes; 9 kl. 10 med Martebo pastorat dersammastäder; 10-kl. 10:med Stenkyrka socken dersammastädes; 11 kl. 10 med Hörsne pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 med Tingstäde socken vid Myrväller; 19 kl. 9 med Rute och Fleringe socknar hos bandlanden J. Nyman vid Fårösund; 20 kl. 9 med Fårö och Bunge socknar dersammastädes; 21 kl. 9 med Lärbro socken bos handl. H. Hägvall Storungs; 23 kl. 9 med Hangvar pastorat hos Osterman Snäckers; 24 kl. 10 med Helvi sockea vid Norrgårda; 25 kl. 9 med Othem pastorat i värdshuset vid Slitehamn; 264kl. 710 med Gothem socken dersammastädes; 27. kl. 9 med Källunge och Hejnum pastorat vid Gute.
Mars 20kl, 11—12 f.m. med arrendatorerne at kronans domäner, i norra kronofogdekontoret.
I södra häradet:
Januari 30 kl. 8 f.m. med Garda pastorat i Etelhema skolhus; samma dag kl. 11 med Alskog pastorat i Etelhems skolhus; 31 kl. 9 När pastorat i Närs skolhus.
Februari kl. 2 kl. 9.med Burs pastorat i Burs skolhus; 3 kl. 9 med Rone pastorat hos konsul L. Cramér; 4 kl. 9 med Hafdhems socken i Hafdhems skolhus; samma dag kl. 12 med Habblingbo socken i Hafdhems skolhus; 5 kl. 9 med Öjapastoran och Fide socken i Öja skolhus vid kyrkan; 6 kl. 9 med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 7 kl. 9 med Grötlingbo socken i Grötlingbo skolhus; samma dag kl 12 Näs socken i Grötlingboskolhus; 9 kl. 8 med Lefvide och Fardhems; pastorat; (10 kl. 9 med Ejsta pastorat och Silte socken; 11 kl. 9 med Alfva pastorat, alla å Burge gästgifvaregård i Lefvide socken; 16 kl. 8 med Klinte pastorat i skolhuset å hamnen; 17 kl. 8 med Sanda pastorat i Sanda skolkus; 18 kl. 9 med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 19 kl. 9 med Eskelhems pastorat i Eskelhems. skolhus; 23 kl. 9 med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 24 kl. 1/2 10 med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; 25 kl. 5 e. m. med Visby södra landsförsamling å häradsskrifvarekontoret.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Januari 1891
N:r 15
på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Lärbro: födda 24, döda 17, inflyttade 79, utflyttade 106, vigda 3 par; minskning 20; folkmängd 1,273.
Hellvi: födda 14, döda 9, inflyttade 27, utflyttade 40, vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 457.
Hörsne med Bara: födda 10, döda 9, inflyttade 33, utflyttade 28, vigda 10 par; ökning 6; folkmängd 372.
Klinte: födda 34, döda 32, inflyttade 128, utflyttade 109, vigda 3 par; ökning 20; folkmängd 1,199.
Fröjel: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 33; minskning 5; folkmängd 589.
Burs: födda 14, döda 13, inflyttade 38, utflyttade 55, vigda 10 par; minskning 16; folkmängd 820.
Stånga: födda 16, döda 11, inflyttade 37, utflyttade 45, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 655.
Dalhem: födda 5, döda 9, inflyttade 38, utflyttade 45, vigda 6 par; minskning 11; folkmängd 492.
Ganthem: födda 9, döda 5, inflyttade 13, utflyttade 12, vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 288.
Halla: födda 2, död 1, inflyttade 18, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 211.
Stenkyrka: födda 13, döda 20, inflyttade 0 utflyttade 28; minskning 1; folkmängd Tingstäde: födda 9, döda 6, inflyttade 44, utflyttade 48; minskning 1; folkmängd 499.
Ejsta: födda 9, döda 4, inflyttade 39, utflyttade 48, vigda 2 par; minskning 4; folkmängd 611.
Sproge: födda 6, döda 3, inflyttade 12, utflyttade 7, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 366.
Martebo: födda 8, döda 2, inflyttade 41, utflyttade 38, vigda 2 par; ökning 9; folkmängd 307.
Lummelunda: födda 9, döda 3, inflyttade 36, utflyttade 44, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 887.
Hejde: födda 12, döda 7, inflyttade 34, utflyttade 58, vigda 9 par; minskning 19; folkmängd 615.
Väte: födda 8, döda 5, inflyttade 28, utflyttade 32; vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 578.
Fårö: födda 23 (8 m. 15 qv.), döda 18 (10 m. 8 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 37 (21 m. 16 qv.), vigda 9 par; ökning 1; folkmängd 1,175 (560 m. 615 qv.).
Hangvar: födda 21 (7 m. 14 qv.), döda 22 (9 m. 13 qv.), inflyttade 53 (26 m. 27 qv.), utflyttade 55 (25 m. 30 qv.); minskning 3; folkmängd 915.
Hall: födda 2, döda 5, inflyttade 20, utflyttade 34; minskning 17; folkmängd 241.
Öja: födda 18 (8 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), ioflyttade 39 (21 m, 18 qv.), utflyttade 40 (17 m. 23 qv.), vigda 3 par; ökning 5; folkmängd 875 (402 m. 473 qv.).
Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 4 (2 m. 2 qv.), utflyttade 13 (6 m. 7 qv.); minskning 12; folkmängd 332 (155 m. 177 qv.).
Levide: födda 7 (8 m. 4 qv.), döda 7 4) m. 3 qv.), inflyttade 26 (11 m. 15 qv.), utflyttade 38 (20 m. 18 qv.), vigda 3 par; minskning 12; folkmängd 562.
Gerum: födda 1 m., döda 2 m., inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigda 2 par; minskning 13; folkmängd 169.
Hejnum: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), ioflyttade 24 (14 m. 10 qv.), ut: flyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 1.par; ökning 6: folkmängd 312 (151 m, 161 qv.).
Bäl: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (1 m, 2 qv,), inflyttade 22 (10 m. 12 qv.), utflyttade 24 (9 m. 15 qv.), vigda 1 par; ökning 0; folkmängd 203 (95 m. 108 qv.) Vall: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (14 m. 8 qv.) utflyttade 26 (17 m. 9 qv.), vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 290 (134 m. 166 qv.).
Hogrän: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), ioflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 318 (147 m. 171 qv.) Barlingbo: födda 8 (5 m, 3 qv.), döda 9 (6 m. 3 qv.), inflyttade 56 (26 m. 30 qv.), utflyttade 66 (29 m. 37 qv.), vigda 2 par; minskning 11: folkmängd 315.
Ekeby: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 1 (qv), inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 17; folkmängd 268.
Källunge: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 29 (16 m, 13 qv.), vigda 2 par; ökning 4; folkmängd 245 (123 m. 122 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 2 dag.
Vallstena: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade 15 (8 m. 7 qv.), utflyttade 27 (15 m, 12 qv.), vigda 6 par; minskning 9; folkmängd 352 (165 m. 187 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 18 d.
Veskinde: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 7 (5 m. 2 qv.), inflyttade 55 (25 m. 30 qv.), utflyttade 45 (25 m. 20 qv.); ökning 15; folkmängd 554 (250 m. 304 qv.).
Bro: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 28 (14 m. 14 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.); minskning 2; folkmängd 273 (134 m. 139 qv.).
Hablingbo: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 24 (15 m. 9 qv.), utflyttade 21 (10 m. 11 qv.), vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 647 (312 m. 335 qv.).
Silte: tödda 6 (4 m, 2 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 7 (3 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 365 (185 m. 180 qv.).
Stenkumla: födda 12, döda 5, inflyttade 37, utflyttade 61, vigda 2 par; minskning 17; folkmängd 467.
Träkumla: födda 5, död 1, inflyttade 21; utflyttade 29, vigda 1 par; minskning 4; folkmängd 221.
Vesterhejde: födda 8, döda 7, inflyttade 65, utflyttade 65, vigda 3 par; ökning 1; folkmängd 467.
Vänge: födda 13, döda 6, inflyttade 21, utflyttade 49, vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 568 (276 m. 292 qv.).
Buttle: födda 6, döda 3, ioflyttade 17, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 362 (168 m. 194 qv,).
Guldrupe: födda 4, döda 0, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda O par; ökning 11; folkmängd 283 (130 m. 153 qv.).
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1891
N:r 3
Södra häradsrätten.
Att med ed fria sig från faderskapet till ett af pigan Emma Larsson, Muntsarfve, framfödt gossebarn hade f. hemmansägaren J. R. O. Ahlin ålagte af såväl härads- som hofrätten. Till följd deraf att svaranden först 15 Aug. fått kännedom om edgången, erhöll han uppskof med densamma till första rättegångsdagen af tredje sammandet.
För barnauppfostringshjelps erhållande hade pigan Amalia Berggren instämt Johan Gabrielsson, Vestergarn. Målet förliktes på vilkor att svaranden utgaf till käranden 25 kr. om året, tills barnet ifråga uppnått 15 år.
Med ed friade sig handlanden Öskar Bokström, Hemse, från faderskapet till pigan Johanna Jakobssons år 1883 framfödda flickebarn.
För olofligt tillegnande af karameller jämte glaslådor till ett sammanlagdt värde af 16: 50 hade A. D. Ahlberg, Visby, instämt frå Matilda Berger derstädes. Tillgreppet skulle ha skett på Visborgs slätt 25 och 27 sistlidne Juni och från Ahlbergs minderåriga son Alexander. Härå svarade fru Berger, att hon enligt öfverenskommelse fått åt sig öfverlåten rätten till maltdrycks-utskänkning samt försäljning af mat, cigarrer m. m.å Visborgs slätt under mötestiden, samt och hade hon att härvidlag sjelf skydda sig mot intrång i dessa rättigheter. Ahlbergs son hade flere gånger trots hennes förbud sålt karameller till och med vid ingången till fru Bergers marketenteribygnad. Fru Berger hade då två gånger tagit karamellådorna från pojken, genom honom bedt fadren infinna sig hos henne samt slutligen genom polisens försorg tillstält Ahlberg karamellådorna.
Käranden bestred svaromålet, medgaf att han återfått karamellerna samt yrkade på svarandens personliga inställelse. Härvid fäste häradsrätten icke afseende, men uppsköt målet till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
J. A. Urlander, Kuse i Alfva, hade instämt gästgifvaren Karl J. Andersson Domer arfve i Öja, derför att han 4 Juni i år dels i fru Krokstedts gästgifvaregård i Burgsvik lömskt öfverfallit käranden med ärekränkningstillmälen, knytnäfsslag och boxningar samt dervid hotat honom till lifvet, om käranden icke på hans befallning lemnade Gotland, dels samma afton å allmän landsvägs och å Burgsviks färgeri förnyat sina hotelser, att innan käranden lemnade ön skulle svaranden se hans bjertblod, om det ock skulle kosta honom 1,000 kronor och 10 års fängelse.
Svaranden genmälde, att käranden, som bott hos hans föräldrar, sagt sig der ha fått erlägga betalning två gånger, öfver hvilket yttrande svaranden hos fru Krokstedt velat ha en förklaring af Urlander samt dervid blifvit het. Hans hotelser hade afsett endast stämning å käranden.
Käranden erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet för bevisnings förebringande.
För ärekränkning hade Anna Andersson, Botvide i Öja, instämt hustru Gustafva Andersson, Domerarfve. Käranden påstod, att svaranden sagt, det käranden köpt en skinka af en person som stulit den från svaranden samt dervid gifvit käranden ett tillmäle som ej i tryck kan återgifvas. Målet uppsköts till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
Angående barnaföda hade Josefina Vallin Hablinge, instämt drängen Johan Mattsson å Vastäde grund. Han nekade. Uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
Oguldet arrende, 82 kr., ville August Norrby, Mattsarfve i Gammalgarn, ha ut af husbonden K. Björkqvist, Lunda i Väte.
Käranden bestred krafvet. Uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
Edgång hade af såväl härads- som hofrätt ålagts husbondesonen Karl Niklas Felix Jakobsson, Gläfves i Burs, hvarigenom han skulle fria sig från faderskapet’ till ett af ogifta Karolina Maria Jakobsson, Sigdes i Burs framfödt barn. Svaranden var ock beredd att gå eden.
Emellertid hade nu ett vittne, August Johansson, hvilket ej förut kunnat anträffas, infunnit sig, och hade sådant att berätta, som gjorde att målet uppsköts till första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
För beskyllning att ha förorsakat den eldsvåda, som midsommarnatten ödelade deras ladugård hade Johan Bolin, Siffride i Öja, och T. Vestberg, instämt Hans Jacobsson, Sandqvie. Käranden återtog emellertid sitt ansvarsyrkande och förlikning ingicks mot det att svarandena ersatte käranden hans omkostnader i målet.
Angående bättre rätt till jord med derå befintlig släkatägt hade hemmansägaren Olof Bodin, Hemmor i När, instämt sin gårdsman Fritjof Jakobsson. Käranden grundade sina anspråk på den s. k. Nygårdsdyen derpå, att i köpebrefvet å hans hemmansdel var inbegripen äfven ifrågavarande släkedya. Svaranden genmälde derå, att han genom sitt köpebref, som var af äldre datum, förvärfvat sin hemmansdel med allt hvad dertill af ålder hört, d. v. s. äfven släkedyav. Målet öfverlemnades å båda sidor. Utslag afkunnar första dagen af tredje sammanträdet.
För ärekränkning hade hustra Josefina Larsson, Rikvide i Slite, instämt förra pigan Anna Kristina Olsson, Silte, enär den senare skulle ha beskylt käranden för att ha från en vind stulit ett halft pund ull.
Vittnena Båtel Tomasson och Petter Larsson, Rosarfve i Silte, hade en dag i Maj månad i år åtföljt käranden till svaranden, hvarvid denna, efter något nekande, erkänt att hon haft ofvanstående äreröriga yttrande om käranden, hvarpå Kristina Olsson, på knä bedt Josefina Larsson om förlåtelse hvilket käranden dock ej ansett nog. Utslag första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
Om utbekommande af lön hade drängen Ferdinand Jakobsson, Telleby, instämt nämdeman Johan Larsson Smiss i Alskog. Käranden påstod, att han för tjensteåret 1887—88 af svaranden betingat sig i lön 40 kronor med 5 kronors afprutning, om han, som var sjuklig, blef inkallad till värneplikt. För det andra året hade lönevilkoren varit 75 kronor utom beväringstiden, samt ett par grå vadmalsbyxor. Nu hade käranden erhållit för första året blott 85 kronor, oaktadt han ej beböft göra krigstjenst, samt för andra året icke bekommit de grå byxorna, hvarförutom han fordrade dagspenning för den tid han arbetet under beväringstiderna samma år.
Svaranden påstod att öfverenskommelsen under första året varit, i stället för respektive 40 och 85 kronor, 35 och 30 kronor, hvarjämte de grå vadmalsbyxorna lofvats käranden vilkorligt, ifall han ej blefva alltför mycket sjuk; och hvad ersättning för öfverarbete beträffar bestred svaranden densamma.
Båda parterna öfverlemnade målet och utslag afkunnas första rättegångsdagen af tredjo eammanträdet.
Om utbekommande af arronde jämte ersättning med 200 kronor för åtskillig skadegörelse hade Mattias Pettersson, Smiss i Hemse instämt Axel Brun, Lillrone i Lye. Svaranden infann sig ej, hvarför han dömdes att vöta 5 kronor, samt ålades vid 25 kronors vite att inställa sig andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
»Klubbekriget i Hemse», d. v. s. slagsmålet mellan Johan Bokström och skräddaren Nils Persson äfvensom tvärtom förevar vid detta sammanträde ånyo. I slutligt svaromål yrkade Bokström å Persson ansvar för våld samt å hans hustru för oqvädinsord. Åklagaren vidhöll gent emot Bokström hvad han förut anfört. Utslag afkunnas första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
För olaga ölförsäljning var instämd värdshnusidkaren Louis Mührer i Hemse, hvilken erkände. Utslag första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
För djurplågeri var i ett uppskjutet mål instämd ft. handlanden Johan Bokatröm. Fjerdingsman Vilhelm Vahlberg intygade, att såväl Bokström sjelf som hans dräng under sommaren 1889 flerfaldiga gåvger i arbete användt dels en, dels två hästar, selbrutna, behäftade med sår. Särskildt vid ett tillfälle hade vittnet tillsagt Bokströms dräng, som med ifrågavarande hästar harfvat i en åker i Alfva, att köra hem med hästarne enär den ena af dem var så sårig i lokstaden, att blodet rann ända ned på hofvarne. På denna häst användes bringsele. På denna tillsägelse hade drängen först svarat, att det tjenade till ingenting att köra hem, men sedan likväl gjort det. Dagen derpå hade hästarne likväl gått med skjuts till Burgsvik. — Skomakaren J. Lundqvist intygade äfven att ifrågavarande hästar varit selbrutna, och på fråga upplyste han att de vid ofvannämda tillfälle gått för harfven på en Anton Pettersson tillhörig åker.
— Såväl vid föregående tillfällen som nu aflagda vittnesmål bestred Bokström och svarade på alltsammans endast, att hästarne icke vid ifrågavarande tillfälle varit hans, utan tillhört Bröderna Bokströms administration, i hvilken han visserligen deltagit, men hästarne »hade ej hört till hans afdelning», han hade aldrig kört dem, aldrig heller gifvit drängen befallning om att köra dem. Häremot invändes från åklagaren och bestyrktes af Vahlberg, att hästarne tre gånger, deribland äfven sommaren 1889, utmätts fören Bröderna Bokströms skuld och då uppgifvits tillhöra J. Bokström. För att styrka att djuren varit J. Bokströms egendom och i hans vård erhöll åklagaren uppskof OR rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
I målet mellan hemmansägaren J. T. Levänder, Sixarfve i Näs, kärande, och Bröderna Bokström, svarande, angående den förut mycket omskrifna växeln, för hvilken kärande ville ha betalning, dömde häradsrättev, att Johan Bokström, såsom varande uuder konkurs, finge svara endast för sig sjelf. Häremot anmälde Bokström missnöje samt bestred allt hvad som från kärandesidan anförts. Käranden yrkade bifall till sina påståenden, och utslag afkunnas första rättegångsdagen af tredje sammanträdet.
I våldsmålet mellan Johan Bokström, kärande och O. Nilsson Ringome i Alfva, svarande, hvilken, bland annat, skulle ba slagit B. med en lykta, hördes vid detta tillfälle lumpsamlaren A. Böklund, för hvars hörande målsägaren erhållit ytterligare uppskof till detta sammanträde.
— Nå, vet vittnet något om den här saken?
— Ingenting alls.
— Hvad vet vittnet om, att svaranden misshandlat käranden ?
— Ingenting alls, — Har vittnet sagt till någop, att svaranden erkänt, att han slagit Bokström.
— Inte! Det får Bokström ekaffa vittnen på, om han kan.
— Ni vet således ingenting.
— Ingenting alls. Men jag vill ha 15 kronor för inställelsen.
Under dessa förhållanden nedlade Bokström målet »tillsvidare».
Angående barnaföda hade ogifta Maria Eriksson, Mästerby, instämt Petter Jonas Danielsson från Länglöte på Öland. Förlikniog ingicks parterna emellan på vilkor, att svaranden i ett för allt betalade käranden 150 kronor.
Nämdeman Ahlin frånträdde med innevarande tingssammanträde sitt uppdrag vid häradsrätten. Nytt val kommer att förrättas inför kommunalstämmans ordförande i Klinte
Fader som förgiftar sitt barn. Stenhuggaren Johan Wilhelm Erlandson, som i afsigt att skada gifvit sitt 8 nästlidne Maj födda flickebarn en så stark dosis morfin att det afled, dömdes 8 Juli jämlikt 14 kap. 9 § strafflagen till 1 år och 6 månaders straffarbete.
Svea hofrätt har på E:s besvär nedsatt strafftiden till 6 månader.
Hofrätten har tillika förordnat om B:s försättande på fri fot.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 September 1890
N:r 136
inför domhafvandena af rösterna vid senast förrättade riksdagsmannaval befanns i södra domsagan L. Norrby hafva erhållit 290 röster och Kristofer Johanson 193. Protokoll saknades från Eke och Silte.
I norra domsagan tillföllo Per Larsson 223, K..O. Högberg 57 och kyrkoherde Nyberg 55 röster. Protokoll hade icke inkommit från Tingstäde och Ganthem.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 September 1890
N:r 136
för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:
1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Augusti 1890
N:r 124
Hemsekretsens lärare och lärarinnor hade i fredags sitt vårmöte i Silte skolhus. Efter af ordf. förrättad bön höll läraren på stället först en lektion i bibelläsning (liknelserna om skatten, perlan och notev) samt omedelvart derpå en katekeslektion (om bönen). — I sammanhang med den öfver katekeslektionen följande kritiken diskäterades äfven frågan, huru en katekisation bör hållas, hvarvid slutligen skoll. Fredin, Linde höll ett föredrag om »katekisationen», innehållande i sammandrag dess historia, ändamål, innehåll, form; det metodiska förfaringssättet vid förberedandet vid förhörandet m. m.
Sedar skoll. J. Söderberg deklamerat ett skaldestycke af Leopold hölls middagsrast, hvarunder man tog i betraktande kyrkan, der uågra koraler fyrstämmigs afsjöngos.
På eftermiddagen företogs bland annat diskussion öfver tvänne frågor: 1) Om fortsättningsskolan och 2) rättskrifningen i småoch folkskolan.
Första frågan inleddes af skoll. Fredin, som i sitt anförande sökte visa behöfligheten af fortsatt undervisning efter folkskolekursens slut, a) emedan i och genom en sådan blir skolan i tillfälle att lemna den halfvuxna ung domen den ledning i moralisk och intellektuelt hänseende, af hvilken den vid den tidpunkten (14 till 15 år) är i så stort behof; b) emedan det endast genom en fortsatt undervisniug varder möjligt för skolan att mera än förut bereda sina lärjungar för det praktiska lifvet; ec) och emedan först genom en sådan fortsattt undervisning den fullmogna frukten kan komma att uppnås af det i småoch folkskolan nedlagda arbetet, och uppoffrivgarna för folkbildningen såmedels komme att inbringa för de betalande mycket större och bättre valuta, än hvad hittills varit fallet.
Under diskussionev upplystes, att endast på tå ställen fortsatt undervisning ändamålsenligt ordnats för de lärjungar, som med godkända betyg genomgått folkskolans alla klasser.
att i somliga distrikt en månad tages af folkskolans ordinära lästid och anslås till så kallad fortsatt undervisniug, hvilken dock inskränkerBsig till en repetition af det nödvändigaste, och der alla äs fer osfsedt de slutat i första, andra, tredje eller fjerde årsklassen, hafra tillträde, hvarför en sådan organiserad skola alldeles blir lika med en folkskola med 4 årsklasser, fast i miniatyr; att ännu många skoldistrikt fianas, som icke alls bereda ur skolan utgångna barn tillfälle till någon undervisning vare sig i repetitionseller fortsättningsskola.
Kretsen beslöt i denna fråga uttala följande:
Som repetitionsskolan å allmänhet der denna finnes) icke är så organiserad, att de lärjangar, som genomgått folkskolans hela lärokurs, der kunna få sina kunskaper ökade och befistade, böra lärarne intressera skolråd, föräldrar och andra folkbildningens vänner för den fortsatta undervisningens stora fördelar i praktisk riktning för att såmedelst få till stånd sådana skolor, som inledaren af frågan föreslagit — d. ä. i hufvudsaklig öfverensstämmelse med k. kung. af 11 Sept. 1877.
Nästa möte hålles i Alfva, då läraren och lärarinnan på stället skola hålla lektioner och då bland andra frågor sången i folkskolan skall diskuteras.
Sina nykterhetsföredrag inom Södra Gotlands nykterhetsförbund har hr F. O. Nygren nu afelutat. Öfverallt har han blifvit mottagen med välvllja och förtroende, för hvilket både han sjelf och förbundets styrelse bärmed uttalar sitt hjertliga tack. Något öfver 200 personer hafva under hans resa ingått i förundet, och inemot 100 voro förut medlemmar af detsamma, hvadan alltså förbundet efter sitt första års tillvaro räknar omkring 300 medlemmar. Dessutom stå omkring 200 personer i begrepp att med första ingå i törbundet, — Måtte snart alla nykterhetsvänner lära sig inse sanningen af ordspråket: »enighet ger styrka».
För hållandet af några extra nykterhetsföredrag i såväl södra som mellersta och norra Gotland qvarstannar hr Nygren på ön till 17 Juni.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85
för 1889 rörande södra inspektionsområdet har afgifvits och innehåller:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindra folkskolor 2 och småskolorna 27 (förat 26). Tillsammans med högre folkskolan i Klinte äro skolorna inalles 73.
Lärarepersonalen är följande: 38 ordioarie lärare, 5 ordin. lärarinnor, 1 e.o.
lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 26 småskolelärarionor, 1 fil. kandidat eller tillsammans 74.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem, Hemse ock Hablingbo distrikt.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14 skolor, i 4 af särskilda lärare, i de öfriga af folkskolans. Slöjdskolan i Lye har under året tillkommit. Slöjd för flickor har förekommit i 19 skolor.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid årets slut, mea i Fröjel har exam. lärarinnan Anna Gottberg under året blifvit ordinarie efter pensionerade folkskoleläraren Booberg och i Gerum har mot årets slut valts exam. läraren J. P. Weinberg.
Nya, ändamålsenliga skolhus ha under året uppförts i Klinte (med folk- och småskolelokal) i Fide (för s. k. blandad skola) samt i Fröjel (småskola). Distriktens egna skolhus äro 50, hvartill komma 2 gamla i Hemse och Silte.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec, 1889: 3,339. Af dessa ha under året undervisats i folkskolor, mindre folksk. och småsk. 2,952, i högre folkskolan (8), allm. läroverk eller specialskolor 40, i enskilda skolor och i hemmen 76 eller tillsamman 3,068.
Barn inom skolåldern, som under äret ej åtnjutit undervisning voro 248, deraf 208 efter slutad kurs, 19 på grund af sjukdom eller naturfel och 21 af annan anledning; om 23 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 23.
Utgifterna under året för skolväsendet voro 75,338 kr., hvaraf staten lemnat 26,266 kronor. Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 22: 26. Jämt fördelade på folkmängden (23,294 personer) belöpa sig bidragen från skoldistrikten till kr. 2:10 på hvarje person.
Inspektioner ha under året hållits i alla skolorna, utom fortsättnings- och slöjdskolorna. Inspektören anser att hämmande för undervisningen verkar stadgandet om gemensam undervisning i högre folkskolan.
S. k. kretsmöten ha hållits inom alla kretsar inom distriktet.
Till skolråden ha afsändts 31 skrifvelser rörande hvarjehande angelägenheter. I skrifvelser till skolråden i Garda och Etelhem anhöll inspektören om medverkan för inrättande af småskolor i båda församlingarne. Bådas skolråd och kyrkostämmor uttalade sig för saken, men anhöllo om uppskof på grund af ekonomiska bekymmer.
Undervisningsmateriel har under året inköpts för tillsammans 1,448 kronor.
För jämnare skolgång arbeta vederbörande hvar i sin stad och såsom den förut i denna tidning syaliga skolgångsstatistiken utvisade har förhållandet i detta afseende betydligt förbättrats. År 1888 funnos 22 folkskolor med skolgångsprocent under 90, år 1889 voro dessa endast 5.
Krafvet på renhållning i skolan växer synbart, säger inspektören. Insigten i nödvändigheten och nyttan af orderctligt afgångsbetyg för hvarje barn klarnar och den tid nalkas, då intet barn skall slippa från skolan utan att ha inhämtat nödig undervisning. I detta fall litar inspektoren till skolrådens insigtsfulla ledning, föräldrarnes ökade intresse och lärarakårens varma nit samt hoppas att husbönderna så småniogom skola låta sig bevekas att af drängpojkar, som erbjuda sig, fordra afgångsbetyg från skolan såsom vilkor för erhållande af tjenst.
Att få slöjdskolor i gång är i vissa konservativa att icke säga reaktionära skoldistrikt lika svårt som det var — att få in potatis på vår kära ö, säger inspektören; men har man en gång fått smak på dem, torde de blifva oumbärliga.
Om fortsättoingsskolorna gäller detta i ännu högre grad, då här är fråga om verklig utgift. Kunde de som slöjdskolorna få anordnas för blotta statsanslaget, skulle de vinna allmän tillslutning och den stora framtidsplanen sålunda vara realiserad.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64