Lösöreköp

afslöts 11 April mellan Nils Jönsson, Autsarfve, Löjsta, säljare, och kommister M. A. Lindfors, Löjsta, köpare. Köpesumman 2,243: 50 kr.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Atlingbo: födda 7, döda 3, inflyttade 17, utflyttade 21, vigda 0 par; ökning 0; folkmängd 215 (100 m. 115 qv.) Vamlingbo: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.), inflyttade 14 (8 m. 6 qv.), utflyttade 25 (11 m. 14 qv.), vigde 3 par; minskning 9; folkmängd 746 (364 m, 382 qv.).
Sundre: födda 4 (2 m.2qv.), döda 3 (qv.), inflyttade 10 (5 m. 5 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 1 par; ökning 2; folkmängd 222 (102 m. 120 qv.).
Fardhem: födda 8 (6 m. 2 qv.), döda 5 (4 m, 1 qv.), inflyttade 21, utflyttade 23, vigda 1 par; ökning 1; folkmängd 353.
Linde: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 24, utflyttade 42, vigde 1 par; minskning 18; folkmängd 271.
Lojsta: födda 7 (8 m. 4. qv.) döda 1 (qv.), inflyttade 5, utflyttade 14, vigda 0 par; minskniog 3; folkmängd 287.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Riksdagsmannaval

för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:

1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.

Till kyrkoherde

i Garda och Etelhems församlingar valde pastoratsborna igår med 2,757 röster innehafvaren af andra förslagsrummet v. pastorn i Barlingbo och Ekeby A. Sundblad. Tredje förslagsrummets innehafvare komminister A. M. Lindfors i Lojsta erhöll 78 röster af 1 röstande och första försiagsrummets innehafvare kyrkoherden i Vamlingbo P. R. Kullin erhöll ingen röst. Några röster på den sistnämde nedlades dock.
Valförrättare var kontraktsprosten Alfvegren i Ejsta. Deltagandet i valet ganska lifligt från Gardabornas sida. Från Etelhem hade knapt hälften af de röstberättigade infunnit sig.
Pastor Sundblad uppvaktades på eftermiddagen af, dels deputerade från Garda och Etelhems församlingar dels af åtskilliga Visbybor, hvilka på middagen afreste härifrån med extratåg till Etelhem och efter valets slut till Barlingbo samt återvände dels till Etelhem dels till staden på aftonen.

Rättegångs- och polissaker.

Skärpt straff för mordbrännerska. — På yrkande af länsmannen M. E. Svallingsson dömde, som bekant, Gotlands södra häradsrätt husmannen Niklas Petterssons hustru Lara Ulrika till 8 månaders straffarbete och ständig vanfräjd, för det hon 26 Aug. förlidet år anlagt mordbrand i sin mågs, hemmansägaren A. Nilsson Fettings gård.
Hofrätten har nu höjt straffarbetet för hustru Pettersson till 2 år.

Södra häradsrätten. För ärekränkning hade förre husbonden Frans Johansson, Ringome i Mästerby, instämt husbonden Karl Johansson, Sandäskes. Enär Frans Jobansson brustit åt den honom förelagda eden, hvarigenom han skulle värja sig för att icke ha kallat käranden en tjuf, men det finge anses, att yttrandet fälts allenast af obetänksamhet, dömdes svaranden att böta 25 kronor. Kärandens yrkande om att Karl Johansson skulle förpliktas införa utslaget i tidningarne liksom om skadeersättning, bifölls icke, Beträffande Frans Johanssons ansvarsyrkande mot Karl Johansson att denne skulle undanhållit honom åtskilliga hans lösören, kunde heller icke såsom obestyrkt och mot svarandens bestridande bifallas.

För hemfridsbrott och våld hade kronolänsman Eneman å tjenstens vägnar, efter anmälan af bandlanden Anton Jakobsson i Fardhem instämt arbetaren Johan Larsson, å Ejmunds grund i Gerum.
Häradsrätten ålade svaranden att med ed fria sig från anklagelsen att natten mellan 24 och 25 Nov. 1888 ha inne i målsägarens. bostad tilldelat honom ett slag för bröstet.

För våld hade kronolänsman Svallingsson instämt arbetaren Johan Olof Karlsson.
Häradsrätten fann svaranden lagligen öfvertygad att ha 7 Oktober 1889 i Per August Petterssons bostad i Klintehamn sparkat Pettersson å hufvudet och andra delar af kroppen och dömde svaranden att härför böta 50 kronor.

Olaga jagt. Hemmansägaren Lindvall i Fardhem hade stämt arbetaren Hallgren angående ansvar för oloflig jagt. Hallgren hade nämligen skjutit en hare på kärandens ägor och för öfrigt »midt för hans näsa», enär vid tillfället just Lindvall kommit tillstädes och bedt att tå köpa haren för 75 öre, hvilket ej af svaranden beviljats. Som Hallgren tyckte det endast varit en tillfällighet, enär han trodde sig äga lof, eftersom några hemmansägare ingått s. k. »jagtförbund» och ett par af dessa lemnat honom sitt tillstånd, upplyste käranden gevom kommissarien Eneman att väl »50 harar skjutits, ty svaranden vore kanske häradets bästa skytt». Dömdes emellertid till 10 kr. böter.

Rätt till jord. Arb. Rohnström, Löjsta, mot hemmansägaren A. P. Lundberg, Hemse angående bättre rätt till jord å Löjsta hed. Lundberg, som företräddes af sin son, inlemnade en skrifvelse, hvarefter rätten bestämde häradssyn å stältet.

Hästköp. Med ed befriade sig T. Berggren från att ha sålt en häst, som veterligen vore med fel behäftad.

Krångel med en vagn. Kommissarien A. M. Eneman yrkade ansvar och ersättning eller ock att återbekomma en vagn, som arrendator J. A. Gustafson tsgit ur en lada å Smiss i Hemse, Vagnen hade der lemnats i M. Pettorsons vård och ej i Gustafsons, Dock hada denne honom i sin ägo, och då kärandens drängar ville återhämta den, lät det sig ej göra, emedan den var inlåst. Svaranden bestred att den var inlåst utan att han ej för tillfället var bemma och hang hustru kunde ej utlemna den. Svaranden begärde 50 kr, för det han haft vård om vagnen i två år. Utslag nästa sammanträde.

Skadestånd fordrade M. P. Cederlund af L. Hansson, Otes i Sundre. Tvänne vittnen försedda med urklipta märken, som framvisadea inför rätten, nämligen »uddrist, glugga och nygg», som 10 får burit, hvilka 7 Febr. anträffats på itrågavarande åker, intygade att rågfältet såg »uppätet ut och ingen skörd synnerligen att vänta». För företeende af »märkebok» uppsköts målet till femte sammanträdet.

N. Larsson, Autsarfve mot L. J. Jacobson angående fordran. Svaranden hade eburu sökt 3 gånger på två dagar ej kunnat med stämning anträffas, hvadan den uppspikats på hans dörr. Nämdeman Jacobson upplyste att personen i fråga alltid vore svår att stämma, emedan han troligen hbölle sig undan. Almänna åklagaren yrkade ansvar. Ålades att vid 25 kr. vite komma tillstädes nästa sammanträde.

För störande af andligt föredrag, som pastor Youngberg hållit i Klinte kyrka, var af kommissarien Svallingson Aug. Viberg instämd. Kyrkorådsprotokoll utvisade ock att svaranden, jämte 2 andra personer, fört oljud, kallat pastor Youngberg en »satans prest» och mere dylikt, som åstadkommit föredragets afbrytande. Som svaranden erkände, afkuvnas utslag nästa sammanträde.

Våld. Handl. Johan Bokström, Hemse, hade instämt K. Jabobson derstädes under yrkande om ansvar för våld. Svaranden skulle nämligen framför Melius bod hafva öfverfallit käranden med hugg och slag på rygg och axlar och det mest synliga märket deraf var en >»svnullen läpp». Svaranden, som nekade, ålades att vid 25 kr, vite inställa sig på nästa sammanträde, då vidare bevis skulle företes.

Klubbekrig. Skräddaren N. Person hade hos kronolänsman Lindström till åtal anmält handl. J. Bokström, Hemse, förstörd hemfrid och hr Bokström hade tagit gevstämning för orätt använd sockerklubba, hvilken han kallade köttklubba och som skulle efter hans utsago väga 4 skålpund. Käranden hade emellertid i vittnens närvaro vägt klubban, som vägde 52 ort. Den 10 Febr. kl. 10 f.m. hade B. inkommit i Persons bostad och bjudits att stiga in, hvarpå följt ett grymt »vet hut» från hr B. Derpå bade uppstått krakel, hvarvid dörrarne slagits igen. Vittnet, skräddargesällen O. Nilsson, hade sett hr B. bearbeta hr P. med ea käpp på rygg, bröst och axlar hvarvid P. fått fatt i en klubba till sjelfförsvar. Persons hustru hade äfven hjelpt till att hålla ångan uppe och särskildt nämt ordet »skojare». Derpå hade reträtten tagits genom bakre dörren, der inga trappsteg funnog, och då hr B. gaf sig derutföre hade han fått ett par slag af klubbav. »Jag har ävnu ärr här i hufvodet som jag får be att visa».
— »Men är ej det sen förra gången ?» — »Nej!» — »Ett Iäkarebetyg hade varit bättra», — »Jag kan ingenting se». Orsaken angafs varit den att Person ansågs af Bokström konkursmässig, hvarför denne från väggen plockat ned sina kläder, som der voro under arbete, hvilket ej af P. tillåtits. Svaranden sade sig vara alldeles nedsölad i blod, men vittnet hade endast sett litet blod på läppen. Målet uppsköts på svarandens begäran till nästa sammanträde, då parterna vid 25 kr. vite skola ivställa sig.

Ölförsäljning. Kommissaren J. A, Lindström hade instämt handl. Osk. Bokström ang.
ansvar för olaga ölförsäljning. Som svaranden genom sin broder handl. J. Bokström erkände meddelar rätten utslag i eaken på nästa sammanträde.
— För samma förseelse var äfven värdshusidkaren Mirer instämd, Egentligen för att ha sålt på olaglig tid. Somsvaranden nekade uppsköts målet.

Djurplågeri. Länsman Lindström hade instämt O. Ronqvist för bsgagnandet af selbruten häst. Som svaranden ej var närvarande, uppsköts målet.
— Äfven handl. J. Bokström var för samma förseelse instämd. B. skulle under förra sommaren ägt en häst med ett stort aga sår i lokstaden. Svaranden nekade och målet uppsköts för vidare bevisning.

Hemmansägaren J. Jacobson, Butjerfve i Alfva, hade på torgdagen i Februari låtit sina oxar stå och svälta och frysa hela dagen, under det han själf förde vagabondlit på ölstustugorna. Som ombudet visserligen erkände men fullmakten ej var klar uppsköts målet.
Samme person var ock anklagad för mindre hyggligt (bugg och slag) uppförande vid samma tillfälle mot fjerdingsman Wahlberg. Utslag faller på första rättegångsdagen nästa sammanträde.

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1890:
Burs: födda 15, döda 10, inflyttade 40, utflyttade 53, vigda 4 par; minskning 8; folkmängd 836,
Stånga: födda 11, döda 9, inflyttade 41, utflyttade 43, vigda 3 par; minskning 0; folkmängd 658.
Fardhem: födda 3, döda 10, inflyttade 27, utflyttade 21; minskning 1; folkmängd 852,
Linde: födda 6, döda 3, inflyttade 80, utflyttade 54; minskning 21; folkmängd 289.
Lojsta: födda 7, döda 5, inflyttade 21, utflyttade 13; ökning 10; folkmängd 290.

På förslag

till lediga kyrkoherdebeställningen i Garda pastorat har domkapitlet uppfört i första rummet kyrkoherde P. R. Kullin i Vamlingbo, i andra rummet v. pastor A. Sandblad i Barlingbo och i tredje rummet komminister M. A. Lindfors i Lojsta.