Etikett: Gothem

Gothems socken är belägen på Gotlands östra sida någon mil söder om Slite.
Gårdsnamn: Botvalde, Busarve, Båtare, Bäntebingels, Fjärdinge, Fredvalds, Gajrvide Lilla, Gajrvide Stora, Hage, Hangre, Hinser, Häglajvs, Jusarve, Kaupungs, Kyrkebinge, Kyrkebjärs, Magnuse, Medebys, Nors, Nybingels, Prästgården, Spännarve, Suderbys, Suders, Svalings, Tummungs, Vaters, Viby, Västerbjärs.

Publicerat

Genom offentlig, frivillig auktion

låter sågverksägaren herr V. Cedergren, Fredvalds i Gothem, till den högstbjudande försälja på följande dagar och ställen nämligen, fredagen den 12 Juni kl. 2 e. m. ett större parti småbräder vid Häglieps ångsåg i Gothem, s. d. kl. 4 e. m, 42 kastar god björkved i en under Svalings hemman i samma socken belägen hage, kallad Bruten. Lördagen den 13 Juni kl. 11 f. m. vid Vestninge ångsåg i Lärbro ett större parti småbräder och okantade snickarebräder, något vrakplank samt 10 stackar affallsved, hvilket utbjudes i mindre utrop, och lemnas godkände köpare anstånd med betalningen till den 1 September detta år, andra betala kontant eller vid anfordran.
Hörsne den 3 Juni 1891.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Juni 1891
N:r 85

Publicerat

Gotlands norra härads brandstodsförenings

styrelse sammanträdde i måndags middag härstädes, Dervid utbetalades: förut beslutade brandskadeersättningar till: hemmansägare K. Pettersson, Rosarfve i Tingstäde med kr. 20: 58, sjökapten Herlitz, Bjers i Lärbro, kr. 24: 64, kyrkoherde Reuser i Stenkyrka, kr. 19: 45, hvarjämte ordf., på grand af särskild kompromissrätts utglag, utbetalat åt husbonden Oskar Jacobasop, Hägvalls i Vallstena, kr. 408:07.
Brandskadeersättningar beviljades åt hemmansägaren Anders Hansson, Halse gårda i Ardre, kr. 12: —, fanj. Å. Larsson, Angelbos i Lärbro, kr. 923: 63, hemmansägarne Å. Larsson, Glästäde i Lärbro, kr. 12: —, N. Pettersson, Bjers i Lärbro, kr. 14: 75, Olof Segerdahl, d:o, kr. 26: 50, A. M. Berg, Riddare i Hejnum, kr. 5: —, snickare F. Sjöström, Vidby i Gothem, kr. 1,075: —, skollärare V. Carlsson, d:o, kr. 10: —, snickare P. Barkander, Hörsne, kr. 3,630: 20, arb, K. O. Larsson, Bengts i Östergarn, kr. 62: —, husb. J. Jansson, Gloser i Gammalgarn, kr. 409: —, enkefru K. Kyllander, Vesterhejde, kr. 24: —, smeden A. Beckström, Follingbo, kr. 92: och åt arb. P. Söderberg, Tengelgårda i Lärbro, kr. 222: 50.
Alla dessa befriades från vådaeds afläggande. För betäckande af förestående beviljade ersättningar beslöts en uttaxering af 4 öre för hvarje hundra kronor försäkringsvärde.
Protokoll med yttrande öfver föreslagna tillägg och förändringar i det gällande brandstodsreglementet bade inkommit från 19 socknar, af hvilka 9 godkänt styrelsens förslag rörande å 1 och 10 socknar afslagit detsamma gamt alla, med undan: tag af 2 socknar antagit de föreslagna förändringarna i § 26. Då sålunda protokoll icke utkommit från 29 socknar och dessa, enligt reglementet skola anses ha gillat stadgeändringarna, ha dessa blifvit af öfvervägande antal socknar gillade. Men då dels flere af de inlemnade protokollen och dels under skriftväxling i tidningen rörande förändringarna i § 1 framhållits, att såg- och qvarnverk, som dritvas med ånga, äfven borde i föreningen få försäkras, då ångmaskinen är på 25 meters afstånd ifrån desamma, ansåg styrelsen att ett nytt förslag rörande ändring af hela å 1 borde åoyo till socknarnes hörande utgå.
Ett sådant förslag har också af styrelsen formnlerats och kommer ofördröjligen att delgifvas socknarne.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Juni 1891
N:r 84

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
För ärekränkning hade arbetaren Karl Ekman å Klintebys instämt landtbrukaren R. Dassow med påstående att svaranden beskylt både käranden och hans hustru för tjuf. Svaranden nekade och käranden erhöll uppskof för vidare bevisning till andra rättegångsdagen nästa sammanträde.

Afvikit ur tjensten från godsägaren Wöhler å Klintebys hade statkarlen A. P. Jonason.
Efterlyst och hämtad till gården, hade han genast åter begifvit sig bort. Han var nu instämd af hr W., som å honom yrkade ansvar enligt lag. Svaranden medgaf att han, ehuru lagstadd, gått ur tjensten, men orsaken härtill angaf han vara, att käranden icke uppfylt sitt kontrakt emot honom, utan hade han fått både dålig bostad och dålig mat. Emellertid medgaf han att återgå i tjensten, vid hvilket förhållande käranden afstod från sitt yrkande om återbärande af lönen. Utslag afkunnas nästa sammanträde.

För oloflig rapphönsjagt hade kronolänsman Lindström instämt drängen Teodor Martell Unghanse i Öja. Han nekade. Uppskof för bevisning till andra rättegångsdagen nästa sammanträde.

Om barnaföda hade pigan Kristina Eklöf instämt drängen Karl Cedergren i Sproge, som nekade för faderskapet. Fyra vittnen hördeg, men hade iogenting attt upplysa om. Uppskof till andra rättegångsdagen nästa sammanträde för vidare bevisning.

Klubbekriget i Hemse. I detta mål gkulle vid detta ting f. handlanden Johan Bokströn gå värjemålsed. Genom ombud inlemnade han en skrift, hvari han förklarade, att han af omständigheterna tförbindrats att fullgöra häradsrättens föreläggande om besök hos själasörjaren, hvarför han begärde nytt beslut härpå. Åklagaren yrkade, att svaranden måtte dömas utgifva förelagdt vite. Beslut första rättegångsdagen nästa sammanträde.

För djurplågeri var vid detta sammanträde åter töre landtbrukaren Lars Duse, Davide i Rone. Det gälde att han under hela vintern till körslor begagnat 2 hästar, hvilka varit så utmärglade att de knapt kunnat tvingas fram med piskan, samt dessutom selbrutva. Då svaranden förut nekat härför, hade åklagaren till detta sammanträde inkallat vittnen.
Stationskarlen D. A. Sjöberg hade sett att mjölk körts till Hemse mejeri från Davide med en häst som varit selbruten i lokstaden.
Bokhållare Jacques Norrby hade 24 Februari utanför handlanden Wittbergs magasin i Hemse sett en svaranden tillhörig mjölkhäst, till ytterlighet utmagrad, selbruten i venstra lokstaden, samt blödande ur sår på högra bakfoten, antagligen härledande sig från dålig skoning. Dessutom var hästen nyklippt och väderleken var mycket kall.
Samma vittnesmål afgåfvo arbetarne Johan Österberg och O. P. Isenberg.
Då åklagaren ansåg åtalet tillfullo styrkt öfverlemnade han målet med ansvarsyrkande.
Men svarandeombudet, om bestred vittnesmålen, begärde och erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af nästa sammanträde för att bevisa att sagda häst icke varit selbruten någon enda dag under hela vintern och således icke heller vid det af vittnena härofvan omtalade tillfället.

För våld var åter före Ferdinand Jakobsson, Burgsvik. Då svaranden icke ville medgifva att af hans utdelade slag misshandlade Edlund erhållit blodvite, uppsköts målet för bevisnings förebringande till andra rättegångsdagen af nästa sammanträde.

I det förskräckliga ärekränkningsmålet mellan Petter Sandström, Rofvide, Fröjel, kärande, och Petter Eneqvist, Busarfve, svarande, rörande de mindrö vackra tillmälen Eneqvist på en auktion gifvit Petter Sandström, erkände nu svaranden sin förseelse. Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.
I ett annat ärekränkningsmål, der A. F. Eklund, Tippsarfve i Hejde, hade yrkat ansvar å Nils Nilsson, Forsa, Hejde, för det denne beskylt konom för att ha stulit svaranden tillhörigt gärdselvirke, erkände likaledes svaranden hvad som lades honom till last. Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.
För att ha tagit penningar skulle Johan Johansson, Långgute i Mästerby, ha beskylt Karl Bandelins dotter Emma. Härför nekade Johansson. Han hade icke beskylt Emma Bandelin för stöld, han hade blott yttrat en misstanke, att hon möjligen kunde ha stulit de penningar, det här gälde.
Målet öfverlemnades och yrkade käranden att svaranden måtte ådömas edgång. Utslag första rättegårgsdagen af nästa sammanträde.

Ofredande af jernväg. På angifvelse af trafikschefen baron Cederström hade åklagagaren instämt busbonden Olof Hoffman, Tjengdarfve i Hemse. Denne hade vid ett tillfälle gått på banan och icke, trots upprepade signaler, gått ur vägen för tåget, som måst stanna, innan svaranden kunde förmås att afträda från spåret. Trafikschefen påvisade att genom Hoffmans beteende en olycka kunde ha ägt rum, ty lokomotivföraren hade, för att icke köra öfver svaranden, måst midt i farten slå maskinen back och insläppa ånga i cylindrarne, hvilket vore en ytterst riskabel åtgärd, ity att maskinen mycket lätt kunde taga skada och taget föröfrigt genom dethastiga stannandet riskerade att spåra ur. Då Hoffman flere gånger af betjeningen blifvit varnad för att beträda spåret, yrkade målsägaren att svaranden måtte ådömas strängt straff.
Hoffman erkände, men sade sig ha handlat af oförstånd och då ingen skada skett af hans tilltag, anhöll han om så lindrigt straff som möjligt.

Utslag. Frikända i brist på bevisning blefvo slagtaren Löfqvist, muraren Berglund m. fl. från Visby, instämda för att en afton i somras ha med stenkastning ofredat lägervakten å Visborgs slätt.
— För att olofligt ha beträdt jernvägsspåret dömdes pigan Karolina Ytterberg från Alfva att böta 5 kronor.
— I ett mål rörande våld och hemfridsbrott mellan ofvannämde P. Sandström, Fröjel, kärande och P. Eneqvist der sammastädes svarande, frikändes den senare.

Norra häradsrätten.
För olaga fiske var hemmansägaren Karl Nilsson, Stora Gervide i Gothem, instämd. Som emellertid svaranden gått föreskrifven värjemålsed, kunde kärandenas förda ansvars- och ersättningstalav icke bifallas.

För misshandel dömdes drängen Frans Othberg från Kappelshamn att böta 10 kronor.
Han hade vid en i metodistkapellet i Kappelshamn anordnad anktion vid ingången till kapellet knuffat målsäganden Gabrielsson för bröstet så att denne fallit baklänges mot kapelleta vägg.
Åt eden brast arbetaren Petter Lingstedt från Timans i Hörsne. Alltså dömdes han för det han 13 Juli 1890 å allmänna vägen genom Hörsne med ett gevär slagit målsäganden Oskar Jakobsson i hufvudet så att blodvite uppkommit, att böta 75 kronor samt att ersätta sveda och värk med 25 kronor.

Misshandel. Petter Nyberg vid Sandbryor hade den 20 Aug. 1890 efter en mellan Nyberg och angifvaren Hilda Maria Vestergren uppkommen ordväxling fattat Hilda Maria Vestergrea i ena armen och slängt henne åt sidan utan att någon skada deraf uppstått.
Svaranden Sven August Hägg från Skrubbstomt hade brustit åt honom förelagd ed i samma mål, hvadan det var lagligen styrkt, att han vid sämma tillfälle tilldelat Maria Vestergren ett slag i ansigtet, hvaraf ingen skada följt. Nyberg dömdes att böta 5 och Hägg 10 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1891
N:r 73

Publicerat

Folkskoleinspektörernasberättelser

för år 1890 har nu inkommit till domkapitlet.
Inspektören för norra inspektionsområder, kyrkoherde Odin omförmäler:
Skoldistriktens antal äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 (Akebäck och Kappelshamn) och småskolorna 24, alla fasta. Småskolornas antal ha ökats med 3 (Hejnum, Tingstäde och Rute) samt en ny klassafdelning i Visby småskola.
På landsbygden praktiseras ännu afdelningsläsning i 10 folkskolor till följd af brist på småskolor.
Utom de nämda undervisningsanstalterna ha under året 2 enskilda skolor (i Visby) och 6 fortsättningsskolor (Visby, Barlingbo, Follingbo, Gothem, Norrlanda och Sjonhem) — således 1 mindre än 1889 — och 8 repetitionsskolor varit anordnade. Af dessa sistnämda, som allt mer synas förlora sitt intresse, ha de i Källunge och Fole icke haft någon lärjunge.
Undervisniog i slöjd för gossar har meddelats inom 13 distrikt i 15 skolor, nämligen i Visby 2 samt 1 i Fole, Lokrume, Follingbo, Veskinde, Hangvar, Othem 2, Roma 1, Björke 1, Halla 1, Hörsne 1, Östergarn 1 och Guldrupe 1, således 3 flere än 1889. Derjämte har undervisning i handaslöjd för flickor meddelats i 14 skolor inom Visby, Barlingbo, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Endre, Stenkyrka, Tingstäde, Fårö, Lärbro, Othem, Boge, Roma och Dalhem.
I alla dessa undervisningsanstalter ha under 1890 varit anstälda 49 ord. folkskolelärare, 1 ord. lärarinna, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärarinnor, 2 lärarinnor i mindre folkskola, 2 småskollärare och 28 småskollärarinnor eller tillsammans 85, hvadan personalen under året ökats med 1 ord. lärare och 4 småskollärarinnor. Undervisning i slöjd har vanligen meddelats af skolornas egna lärare. Folkmängden, som förra året inom detta område nedgått till 28,376 personer, har under 1890 ytterligare minskats med 83, hvaremot antalet i skolåldern varande barn, som 1889 utgjorde 4,137 under 1890 ökades mel 27. Af dessa 4,164 barn ha i folk- och småskolorna undervisats 3,600, i allm. läroverk och specialskolor 171, i enskilda skolor 78 och i hemmen 46. Saknat undervisning ha 266 barn, deraf 211 efter slutad kurs, 24 på grund af sjukdom och 31 af annan anledning. Om 3 barn från Fårö saknas uppgifter. I medeltal har på hvarje lärare kommit i folkskolun 49, i småskolan 26 barn.
Medelprocenten för skolgången inom området har utgjort 94,45 proc. Ehurn — säger inspektören — det ännu torde vara för tidigt att draga några slutsatser, vill det dock synas som om skolgångstatistiken och dess offentliggörande skulle medföra god verkan. Ofta är det ett fåtal barn som äro mycket försumliga.
Nytt skolhus har uppförts å Kappelshamn, reparationer ha unförts i Rute och Tingstäde. Ökad undervisningsmateriel har anskaffats på flere ställen.
Utgifterna för skolväsendet utgjorde under året 96,938 kronor 87 öre, hvartill staten bidrog med 29,717 kr. 62 öre. Hvarje barn har sålunda kostat staten 8 kr. 25 öre, distrikten 18 kr. 67 öre. Men om i denna fördelning medräknas utgifterna under året för lokaler, underhåll och inventarier, så blir distriktens kostnad endast 11 kr. 68 öre för hvarje barn.
Alla områdets skolor har inspektören under året besökt, likasom de enskilda skolorna, deremot icke fortsättningsskolorna. Under året ha utfärdats 14 utförligare promemorior och skrifvelser till olika skolråd.
— För södra området meddelar inspektören, kyrkoherde J. Uddin:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolarna 2, småskolorna 27.
Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och Fridtorps skola är antalet inalles 74.
Lärarepersonalen var under år 1890 75 personer, deraf 39 ord. folkskollärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskollärare, 26 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan oeh 1 lärarinna vid Fridtorp.
Fortsättningsskolor med statsanslag ha varit anordnade i Fardhem och Hablingbo.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14, för flickor i 23 distrikt.
Nytt skolhus har Rone anskaffat i Ronehamn för 8000 kr. Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern 31 Dec. 1890 var 3,318. Af dessa ha 3,069 under året undervisats, 240 deremot icke; om 9 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn för hvarje lärare var i folkskolan 49, i småskolan 22.
Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 26:19; på hvarje person inom distriktet belöpte sig för folkskolväsendet kostnaden till kr. 2: 34.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för 1,299 kronor.
Inspektion har skett i alla distriktets skolor. s. k. kretsmöten ha hållits. Till skolråden utfärdades 26 promemorior i skolans angelägenheter.
Skolgången — säger insp. — tycka blifva bättre för hvarje år, hvadan skolgångsprocenten stadigt höjer sig. Medelprocenten i folkskolorna som år 1887 var 88,7 proc. uppgår 1890 till 94,5 proc., då ej sjukdom och naturhinder medräknas. Förhållandet är detsamma i småskolorna, der medelprocenten 1887 var 90, men år 1890 95 proc. Främsta platsen för 1890 intages af folkskolan i Sproge och småskolan på Burgsvik. Skamplatsen ha fortfarande folkskolan på Näs och småskolan i Lojsta. Dock har äfven i dessa förbättring inträdt. I Rone, Hablingbo och Silte har skolgången varit allt annat än berömlig, men det börjar ljusna äfven der. Inspektören påpekar vigten och nödvändigheten af att barnen vid frånvaro begära lof, och lägger föräldrarne på hbjertat att i detta afseende hjelpa skolan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Maj 1891
N:r 69

Publicerat

Epidemirapporterna

för senare hälften af April månad mäla om 3 fall af nervfeber, ett i hvardera af Alskogs, Boge och Gothems socknar.
Mässlingen har spridt sig till Hangvar och Hellvi socknar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Maj 1891
N:r 68

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
För bedrägeri och inbrottsstöld har i dag ransakats f. handlanden O. Enström, förut boende härstädes. Enström, som hitkom för några dagar sedan, blef på telegrafisk begäran trån Stockholm anhållen här. Anklagelsen lyder på, att Enström hösten 1889 skulle ha brutit sig in i en låst koffert, tillhörig hushållerskan Malena Nilsson, och der tillgripit två skuld sedlar, den ene å 8,500 kr., den andra å 1,500, den senare intecknad i Enströms då ägande fastighet å Klinten. Inteckningen hade han dödat, och rifvit sönder den andra reversen.
Enström nekade. Inteckningen hade han erhållit af Malena Nilsson i och för försäljning af fastigheten samt med rättighet att använda papperet som han ville. Den andra reversen hade han icke haft i sin hand, Åklagaren, som yrkade ansvar å Enström för inbrottsstöld ooh bedrägeri, erhöll uppskof till måndagen för vidare bevisnnings förebringande, Enström ålades att vid hämtnings påföljd inställa sig vid nästa rättegångstillfälle.

Norra häradsrätten.
För sjelfpantning af ett parti foder dömdes Anna Lovisa Pettersson att böta 20 och undantagsmanren Petter Pettersson att böta 80 kr.
samt att ersätta Anna Brita Pettersson med 39 kr. för fodret.

Med ed friade sig pigan Elin Gothberg, Källunge, för ett åtal rörande misshandel och djurplågeri.

Edgång ålades Olof Johansson, Magnuse i Gothem, instämd för olaga skifte.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 April 1891
N:r 58

Publicerat

Dödsfall Anna Brigitta Josefina Johansson

Tillkännagifves att vår älskade dotter Anna Brigitta Josefina Johansson efter 3 dagars sjukdom stilla och fridfullt afsomnade i Visby tisdagen 31 Mars 1891 kl. 8 e. m., i en ålder af 34 år, 2 mån. och 14 dagar, djupt sörjd och saknad af oss föräldrar och en broder samt öfriga slägtingar och många vänner.
Kyrkebinge i Gothem.
Brigitta och Daniel Johansson.
Sv. ps. 468, v. 7, 13.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 April 1891
N:r 521

Publicerat

Auktion vid Fredvalds i Gothem.

Medels offentlig auktion som förrättas vid Fredvalds i Gothem onsdagen den 15 April från kl. 10 f. m. låter sågverksägaren herr V. Cedergren derstädes i anseende till afflyttning till den högstbjudande försälja kör- och åkerbruksredskap såsom en lastvagn, 9 st. arbetsvagnar, en reskärra, en kälkrack, en ressläde, arbetskälkar, ved- och foderbäckar, 2:ne bättre vändplogar, 10 spetsplogar, klös-, myllkam och slätharfvar, sladd, kornvält, 2:ne tröskverk, en backelsemaskin, 3 parsolar, enbetssele, 5 par svänglar, sättare, gödselbräder, jerospett, grepar, spadar, skyfflar, högatflar, bästgrimmor, täcken och ryktdon m. m.
Kreatur bestående af 4 st. hästar, 6 st. kor, 3:oe tjurar, 2:oe qvigor, 5 st. morlam med ungar m. m.
Godkände köpare lemnas anstånd med betalningen till den 1 nästk. September.
Hörsne den 1 Mars 1891.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 April 1891
N:r 50

Publicerat

Landsbygden.

Södra Gotland, 28 Mars.
En riktig vårvinter, kunna vi nu med fullt skäl säga att vi erhållit; marken allestädes betäckt af snö, och i qvior och gärdesgårdar famnshöga drifvor, det är något helt annat än »blåsippor» och »grönan mark», Skottning har äfven på flera ställen måst företagas för att kunna färdas fram med åkdon.
Nog tyckes det »lite kusligt» att så här, då vårens budbärare, lärkan, staren och vipan i masstals ankommit, nödgas gå på snöskottning, men det kan ju icke hjelpas.
På tal om snöskottning rann mig just i minnet att Vamlingbo sockens södra ploglag, hvilket som föru: är bekant fått sig mera vinterväg tilldelad på gränsen mot Hamra, numera beslutit att dela sig, i 2 mindre än fyra särskilda ploglag, för att både lättare och snabbare kunna utföra detta arbete. Förberedande sammanträde i saken har at kronolänsmannen i distriktet förut hållits och i dagarne går ett slutligt sammanträde af stapel, hvarefter den uppgjorda fördelningsplanen underställes länsstyrelsens godkännande.

Från sjön kan antecknas att förste seglaren för året å vestkusten passerade norrut I torsdags. Fartyget var ett större barlastadt barkskepp. — På Burgsvik börjar man äfven ordna sig för den tillämnade sjöfarten, med iordningställande ef skutos och båtar m. m. och efter påsk lär man vara betänkt på att »gå ombord», lasta in slipsten och så i väg, såvida ej hr Bore lägger hinder i vägen. Apropå slipsten kan omtalas att de för närvarande betinga ett ganska högt pris, till stor fromma för stenhuggarne.

Burgsvik, 31 Mars.
Två utmärkta nykterhetsföredrag hafva hållits i Öja sistlidaa lördags och söndags aftnar af hr A. P. Nordqvist från Ångermanland, Till grund för sitt föredrag påskatfton lade talaren 1 Petr. 5: 8. Sinnrikt och anslående utvecklade han ämnet: »Den andliga och lekamliga nykterheten». Hela föredraget utfördes på ett hjertevinnande sätt och visade bland annat, huru onykter en hvar måste vara, som ej ställer sig under Guds ledning och låter hans heliga ord böja sig till att undfly det onda i alla dess skepnader och icke minst såsom den förderfvande dryckenskapslasten, huru såväl den högsta auktoriteten, Guds eget ord, som ock naturen, historien och det vakna samvetet anbefalla oss att vara nyktra eller afhålla oss från rusdrycker samt huru olyckliga följder uppstodo af deras brukande, af hvilka särskildt nämdes: mistandet af förståndet, åtminstone tidvis, heder, ambition, existens och slutligen all timlig och evig välfärd, hvilka så godt som uppslukades af dryckenskapens orene ande.
Påskdagons afton höll såmme talare föredrag i småskolan på Burgsvik, hvarest voro än flere åhörare samlade än föregående afton, då föredraget hölls i folkskolan vid kyrkan. Till text för föredraget hade talaren valt Ordepr. 11: 18, 19. De deri inneslutna sanningarna utlades enkelt och lättfattligt och gåfvo ferfaldiga anledningar till att blotta det ryaliga onda, som dryckenskapen för med sig. En lärorik framställning lsmnades af de vetenskapliga ucdersökningar, som gjorts rörande alkoholens menliga ja I många fall dödande inverkan på åtskilliga af menniskans invärtes delar såsom bjerna, hjerta, lungor m, m. Hurn dryckenskapen leder till en förtidig död var den röda tråd, som genowmgick föredraget, som dessutom belystes med upprörande drag från drinkarens lif. Till slut uppmanade talaren de närvarande att blifva helnyktra och ingå i södra Gotlands nykterhetsförbund. Vi behöfde en här af nykterhetsvänner för att kunna med framgång strida mot och öfvervinna den talrika hären af små som stora dryakenskapsbjeltar som finnas i vårt land.
Såsom det tycktes gjorde såväl detta som föregående aftons af innerlig fromhet och nitälskan priglade föredrag djupt intryck på de talrikt församlade. Början och slut utgjordes af bön och afsjungandet af några psalmversar ut Sv. på.
Båda aftuarna bjöd en sångkör under ledning af blåbandsföreningens ordförande i Öja på åtskilliga rätt anslående andliga sånger, som afsjöngos lifaktigt och med god sammanhållning. 8 personer inskrefvo sig i Södra Gotlands nykterhetsförbund, som bör hafva all tack för utsändandet af goda nykterbetstalare, hvarigenom nykerhetsideerna kunna spridas och tränga djupare ned bland befolkningen.

Östra Gotland, 31 Mars.
Ovanlig fruktsamhet. En husbonden P. Petersson, Rommunds i Gammalgarn, tillhörig tacka framfödde för några dagar sedan 5 st. lam, af hvilka dock två dogo strar efter födseln. Samma tacka har under en tid af 11 månader födt icke mindre än 8 ungar, hvaraf tre under förra året, som alla blefvo storväxta och i följd deraf för ägaren inkomstbringande.
En annan, samma man tillhörig, tacka har äfven nu framtödt tre ungar. Detta kan man med skäl kalla »god lamlycka».

Gothem 30 Mars.
För 1,100 kronor, icke 2,000, var den i torsdags natt vid Vidby härstädes snickaren Sjöström tillhöriga verkstaden, som då nedbrann, försäkrad, Den var värd mera och då husgeråd och verktyg voro oförsäkrade, har Sjöström mist allt hvad han äger. Man är betänkt på att föranstalta en insamling åt familjen.

Vamlingbo, 31 Mars.
Pastoratets sparbank är en inrättning som efter en trettonårig tillvaro, gifvit ett lysande resultat. Af den i dag inför deputerade afgifna revisionsberättelsen framgår att bankens ställning är följande: 856 insättares tillgodohalvande vid årets början var kr. 52,955 (och under året af ytterligare 35 irsättare tillhopa insatt ett belopp at kr. 10,402)hvarå räutan utgjort kr. 2,13; alltså delegarans behållning vid årets slut kr. 59,706 sedan de uttagna medlen kr. 5,775 fråndragite. Barkens reservfond bar vid årets slut uppgått till ett belopp af kr. 4,553 hvarifrån afgår förvaltningskostnad med kr. 189. — Vid i dag hållen kommunalstämma beviljades fall ansvarsfrihet åt styrelse och förvaltningsmän.

Försäkra kreaturen tyckes nu som regel stå på dagordningen sedan ett bolag för detta ändamål här bildats. Dock underlåter en och annan att begagna sig af detta tillfälle hvilket ja kan stå mången dyrt. Så t. ex. kom en bondhustru silstlidne påskafton ut i ladugården och fann dervid en tjur död;| hon sprang in för att hämta sin man; men då hon väl återkommit hade en ko rönt samma öde och låg der liflös, Som kreaturen ej voro försäkrade drabbades ägaren af en ganska känbar förlust.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 April 1891
N:r 49

Publicerat

Eldsvåda

ödelade i natt en manbygnad och snickareverkstad, tillhöriga snickaren F. Sjöström, Vidby i Gothem. Bygnaderna voro försäkrade för 2,000 kr., men all lösegendom samt hela verktygsnppsättningen, som blefvo Iågornas rof, voro oförsäkrade. Husfolket kunde med kvapp nöd rädda sig sjelft. Orsaken till eldens uppkomst är ännu icke utrönt.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 26 Mars 1891
N:r 47