Torsburgskretsen

höll sitt sommarmöte i Ala skolhus 19 dennes.
Lektion hölls i bibelläsning i förening med morgonbön af läraren på stället.
Skoll. Carlsson, Gothem, höll lektion i satslära och skoll. Jakobsson, Östergarn, om växterna, Sedan de hållna lektionerva kritiserat, företogs diskussion om frågan: »Skall Torsburgskretsen ingå som krets i Sveriges allmänna folkskollärareförening?» Efter någon öfverläggning besvarades frågan genom omröstning med ja. Derefter höll skoll. Herlitz, Halla, ett lärorikt föredrag om skoltukten. Nästa möte bestämdes att hållas i Kräklingbo, då lektioner komma att hållas af skoll. Lindström, Gammalgarn, i aritmetik, skoll. Höggren, Ganthem, i bibl. historia och i gymnastik af läraren på stället.

Gillessammanträdena.

Vid Bäls och Lina tings sammanträde i torsdags vid Gute i Bäl voro omkring 20 ledamöter närvarande. Rörande myrodlingen lemnades af de närvarande åtskilliga upplysaingar, af hvilka framgick att endast en enda myr inom området ännu blifvit afdikad och denna blott obetydligt uppodlad. Utsågos psrsoner att inom socknarne uppsamla joråbruksstatistiska uppgifter. Gillet uttalade den övskan, att sammanträdena under nästföljande två år måtte hållas i Gothem och de två derpå följande i Hörsne. Landshöfdingen uttalade sin förhoppning om att åtminstone ett mejeri inom området måtte komma till stånd samt påpekade den billiga anläggningskostnad, som är förenad med den på senare tiden förbättrade ismetoden.
Till gillete ordförande omvaldes kapten C. T. Broander och till ledamot i fårptemieringenämden L. O. Norrby, Nors i Gothem.
— Halla tings hushållsgille sammanträdde i fredags vid Gandarfve i Dalhem, dervid omkring 40 ledamöter voro närvarande. Iogen myrodling hade bedritvits isom gillesområdet, men ifrågasatt vore utdikning af flere större myrar. At lemnade upplysningar framgick, att foderbetsodlingen blifvit någorlunda utbredd i Dalhem. Något nytt mejeri ansågs ej behöfligt, på grund af den lätta mjölkafsättningen på Visby och Barlingbo. Utsågos personer att iosamla jordbruksstatistiska uppgifter samt utdelades F. Flygarsons Handbok i Hössskötsel.
Till gillets ordförande återvaldes hr O. A. Nordström, Björkhage i Dalhem, och till ledamot i fårpremieringsnämden herr N. Jacobsson, Kyrkljufves i Vänge.
— Kräklinge ting sammanträdde i lördags i Gammalgarn. Ett femtiotal ledamöter hade kommit tillstädes. Åtskilliga upplysningar lemnades rörande myrodlingen inom området samt framhölls det utmärkta resultatet af myrmarkernas gödning med tomasfosfat och kainit. Gillet uttalade sig för daglig förbindelse dels mellan Östergarn och Roma, dels mellan Ljugarn och Etelhem och uppmanade landshöfdingen kommnunalnämderna att inkomma med anhållan härom till vederbörande. Utsågos personer för insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter.
Till gillets ordförande omvaldes hr J. Edmark, Ljungby i Ala, samt till ledamot i fårpremieringsnämden hr J. Franzén, Hugreifs i Gammalgarn.
Vid detta sammanträde voro till premieriog framförda 36 djur af hvilka prisbelönades:

Tjurar (3—10 år):
Nero, Joh, Rohndahl, Anga 3:e pris

Kor:
Linda, Enkan Norberg, Gammwelg. 3:e pris
Tekla, J. Nilsson, Östergarn 3:e pris
Ella, J. Nilsson, Östergarn 3:e pris
Netta, J. Bodin, Östergarn 3:e pris
Bertha, O. Larsson, Gammalgarn 3:e pris
Linda, O. Larsson, Gammalgarn 3:e pris
Frejda, G. Strömberg, Gammalgarn 3:e pris
Götha, L. Jacobsson, Östergarn 3:e pris
Krona, A. Dahlbom, Östergarn 3:e pris
Fibba, J. Franzén, Gammalgarn 3:e pris
Lilly, C. Schwan, Gammalgarn 3:e pris
Helgs, J. Österberg, Kräklingbo 3:e pris

Qvigor:
Olga, Th. Fravzén, Gammalgarn 3:e pris
Martha, G. Klingvall, Kräklingbo 3:e pris
Flora, G. Klingvall, Kräklingbo 3:e pris.

Till ingen åtgärd

från domkapitlets sida har föranledt den förut omnämda anmälan af kyrkoherde Berglund, att å Gammalgarns kyrkogård liket efter husbonden G. A. Strömberg jordats utan presterligt biträde. Kapitlet tillförsåg sig att pastor med anledning af tilldragelsen gifvit vederbörande kärleksfulla föreställningar.

Anmälan

har af kyrkoherde Berglund i Östergarn gjorts till domkapitlet derom, att ett lik olaga — d. v. s. utan prest — jordats i Gammalgarns kyrkogård.

Landsbygden.

Södra Gotland, 28 Mars.
En riktig vårvinter, kunna vi nu med fullt skäl säga att vi erhållit; marken allestädes betäckt af snö, och i qvior och gärdesgårdar famnshöga drifvor, det är något helt annat än »blåsippor» och »grönan mark», Skottning har äfven på flera ställen måst företagas för att kunna färdas fram med åkdon.
Nog tyckes det »lite kusligt» att så här, då vårens budbärare, lärkan, staren och vipan i masstals ankommit, nödgas gå på snöskottning, men det kan ju icke hjelpas.
På tal om snöskottning rann mig just i minnet att Vamlingbo sockens södra ploglag, hvilket som föru: är bekant fått sig mera vinterväg tilldelad på gränsen mot Hamra, numera beslutit att dela sig, i 2 mindre än fyra särskilda ploglag, för att både lättare och snabbare kunna utföra detta arbete. Förberedande sammanträde i saken har at kronolänsmannen i distriktet förut hållits och i dagarne går ett slutligt sammanträde af stapel, hvarefter den uppgjorda fördelningsplanen underställes länsstyrelsens godkännande.

Från sjön kan antecknas att förste seglaren för året å vestkusten passerade norrut I torsdags. Fartyget var ett större barlastadt barkskepp. — På Burgsvik börjar man äfven ordna sig för den tillämnade sjöfarten, med iordningställande ef skutos och båtar m. m. och efter påsk lär man vara betänkt på att »gå ombord», lasta in slipsten och så i väg, såvida ej hr Bore lägger hinder i vägen. Apropå slipsten kan omtalas att de för närvarande betinga ett ganska högt pris, till stor fromma för stenhuggarne.

Burgsvik, 31 Mars.
Två utmärkta nykterhetsföredrag hafva hållits i Öja sistlidaa lördags och söndags aftnar af hr A. P. Nordqvist från Ångermanland, Till grund för sitt föredrag påskatfton lade talaren 1 Petr. 5: 8. Sinnrikt och anslående utvecklade han ämnet: »Den andliga och lekamliga nykterheten». Hela föredraget utfördes på ett hjertevinnande sätt och visade bland annat, huru onykter en hvar måste vara, som ej ställer sig under Guds ledning och låter hans heliga ord böja sig till att undfly det onda i alla dess skepnader och icke minst såsom den förderfvande dryckenskapslasten, huru såväl den högsta auktoriteten, Guds eget ord, som ock naturen, historien och det vakna samvetet anbefalla oss att vara nyktra eller afhålla oss från rusdrycker samt huru olyckliga följder uppstodo af deras brukande, af hvilka särskildt nämdes: mistandet af förståndet, åtminstone tidvis, heder, ambition, existens och slutligen all timlig och evig välfärd, hvilka så godt som uppslukades af dryckenskapens orene ande.
Påskdagons afton höll såmme talare föredrag i småskolan på Burgsvik, hvarest voro än flere åhörare samlade än föregående afton, då föredraget hölls i folkskolan vid kyrkan. Till text för föredraget hade talaren valt Ordepr. 11: 18, 19. De deri inneslutna sanningarna utlades enkelt och lättfattligt och gåfvo ferfaldiga anledningar till att blotta det ryaliga onda, som dryckenskapen för med sig. En lärorik framställning lsmnades af de vetenskapliga ucdersökningar, som gjorts rörande alkoholens menliga ja I många fall dödande inverkan på åtskilliga af menniskans invärtes delar såsom bjerna, hjerta, lungor m, m. Hurn dryckenskapen leder till en förtidig död var den röda tråd, som genowmgick föredraget, som dessutom belystes med upprörande drag från drinkarens lif. Till slut uppmanade talaren de närvarande att blifva helnyktra och ingå i södra Gotlands nykterhetsförbund. Vi behöfde en här af nykterhetsvänner för att kunna med framgång strida mot och öfvervinna den talrika hären af små som stora dryakenskapsbjeltar som finnas i vårt land.
Såsom det tycktes gjorde såväl detta som föregående aftons af innerlig fromhet och nitälskan priglade föredrag djupt intryck på de talrikt församlade. Början och slut utgjordes af bön och afsjungandet af några psalmversar ut Sv. på.
Båda aftuarna bjöd en sångkör under ledning af blåbandsföreningens ordförande i Öja på åtskilliga rätt anslående andliga sånger, som afsjöngos lifaktigt och med god sammanhållning. 8 personer inskrefvo sig i Södra Gotlands nykterhetsförbund, som bör hafva all tack för utsändandet af goda nykterbetstalare, hvarigenom nykerhetsideerna kunna spridas och tränga djupare ned bland befolkningen.

Östra Gotland, 31 Mars.
Ovanlig fruktsamhet. En husbonden P. Petersson, Rommunds i Gammalgarn, tillhörig tacka framfödde för några dagar sedan 5 st. lam, af hvilka dock två dogo strar efter födseln. Samma tacka har under en tid af 11 månader födt icke mindre än 8 ungar, hvaraf tre under förra året, som alla blefvo storväxta och i följd deraf för ägaren inkomstbringande.
En annan, samma man tillhörig, tacka har äfven nu framtödt tre ungar. Detta kan man med skäl kalla »god lamlycka».

Gothem 30 Mars.
För 1,100 kronor, icke 2,000, var den i torsdags natt vid Vidby härstädes snickaren Sjöström tillhöriga verkstaden, som då nedbrann, försäkrad, Den var värd mera och då husgeråd och verktyg voro oförsäkrade, har Sjöström mist allt hvad han äger. Man är betänkt på att föranstalta en insamling åt familjen.

Vamlingbo, 31 Mars.
Pastoratets sparbank är en inrättning som efter en trettonårig tillvaro, gifvit ett lysande resultat. Af den i dag inför deputerade afgifna revisionsberättelsen framgår att bankens ställning är följande: 856 insättares tillgodohalvande vid årets början var kr. 52,955 (och under året af ytterligare 35 irsättare tillhopa insatt ett belopp at kr. 10,402)hvarå räutan utgjort kr. 2,13; alltså delegarans behållning vid årets slut kr. 59,706 sedan de uttagna medlen kr. 5,775 fråndragite. Barkens reservfond bar vid årets slut uppgått till ett belopp af kr. 4,553 hvarifrån afgår förvaltningskostnad med kr. 189. — Vid i dag hållen kommunalstämma beviljades fall ansvarsfrihet åt styrelse och förvaltningsmän.

Försäkra kreaturen tyckes nu som regel stå på dagordningen sedan ett bolag för detta ändamål här bildats. Dock underlåter en och annan att begagna sig af detta tillfälle hvilket ja kan stå mången dyrt. Så t. ex. kom en bondhustru silstlidne påskafton ut i ladugården och fann dervid en tjur död;| hon sprang in för att hämta sin man; men då hon väl återkommit hade en ko rönt samma öde och låg der liflös, Som kreaturen ej voro försäkrade drabbades ägaren af en ganska känbar förlust.

Från landsbygden.

Gammalgarn, 25 Mars.
Tillbud till eldsvåda yppade sig i går hos husbonden J. Jansson Gloser, i det spåntaket å manbygnaden fattade eld, men olyckan varsnades i tid, och lyckligtvis rådde lugnt väder, så att elden släcktes ihnan den fick göra större skada än att-blott en delnaf taket afbbrändes. Detta var nu tredje gången samma hus, på en tid af omkring 20 år, botades at eldsvåda första gången äfven genom takets anntändning; andra gången genom ett skorstensrör invändigt.

Vid Petsarfve i Ardre finnes en tacka som för några dagar sedan framfödde 4 lam, hvaraf dock 2 dogo. I fjor framfödds hon 3 lam, hvilka alla uppväxte och trifdes rätt väl. Denna tacka har på en tid af mindre än 2 år framfödt 11 lam.

I en grannsocken föröfvades för en liten tid sedan ett nidingadåd, i det, under det husbonden å ett ställe låg sjuk, föröfvaren, en natt, inträngde i stallet och afskar taglet å samtlige hästarnes svansar.

Hushållningssällskapet

har i dag på middagen haft ett kortvarigt sammanträde. Dervid godkände sällskapet på utskottets tillstyrkan de af föregående års premleringsnämd föreslagna tilläggen till grunderaa för nötboskaps premieringen inom länet och för hvilka vi utförligt redogjort i vårt nummer för 25 Februari, hvarjämte föredrogos revisnrernas berättelser öfver verkstäld granskning af hushållningssällskapets, dess slöjdskolas och landtegendoms samt koaung Karl Johaas fonds räkenskaper och förvaltning för år 1890. Tillstyrkt ansvarsfrihet beviljades.
— Från metnorologiska anstalten i Stockholm hade till förvaltningsutskottet ingått förfrågan huruvida de förra bösten under skördetiden äfven under eftermiddagarne meddelade väderlekstelegrammen visat sig vara till sådan nytta att sällskapet ville dermed fortfara äfven detta år. Då de ifrågavarande telegrammen, som genom denna tidnings försorg sändts till Hemse och vidare till Rone, otvifvelaktigt visat sig medföra gagn, beslöts att äfven detta år anslå 25 kr. till de samma.
— Svenska kornodlingsföreningen tillhandahåller som bekant mot vissa vilkor utsädeskorn åt jordbrukare. Vid sammaoträdet i dag upplystes, att på Gotland 31 landtmän inkommit till förvaltningsutskottet med ansökan om att erhålla sådant utsädeskorn.
— Ingeniör Varfvinge, såsom ledamot i myrodlingskomitén, anmälde att hrr Viman å Henriksdal, Franzén, Gammalgarn och Pettersson Vellarfve förklarat sig villiga att detta år företaga försök med odling af hvitbetor på fastmark.
Till ledamöter af hushållningssällskapet invaldes biskop von Schéele, kontraktsprosten Alfvegren, prosten Öfverberg, kyrkoherdarne Klint, Gutenberg, Stengård Sandblad, Gadd, Olofsson, Köhler, Gradelius, Budin, Ihre, Eneqvist, Tilén, Andersson, Ahlander, Åsberg och Jacobsson, kronolänsman Emil Eneman, samt litteratörerna A. Sandberg och A. Veström.

Landtbruksingeniören

i länet har under år 1890 haft sammanlagdt 109 förrättningsdagar. Derunder hafva, bland annat, kontrollerats och afsynats åtskilliga med statslån understödda afdikningsföretag, hvilka alla funnits utförda med omsorg.
Bland under året upprättade afdikningsförslag må nämnas:
Plan till afdikning af sank mark inom Källunge, Vallstena och Bara socknar.
Areal 456 hektar; kostnad 25,120 kr.;
förslag till torrläggning af Lunds myr i Hejde, Guldrupe och Väte socknar.
Areal 241 hektar; kostnad 10,900 kr.;
plan till utdikning af s. k. Dalbo starrar i Halls, Sjonhems och Dalhems socknar. Areal 79 hektar; kostnad 1,200 kr.;
plan till torrläggning af Gammalgarns stormyr i Gammalgarns och Östergarns socknar. Areal 170 hektar; kostnad 1,700 kr.
Desentom ha förslag upprättats till sänkning af Ekes träsk å Fårön, till fullständig torrläggning af Kejlungs myr i Lärbro socken till utdikning af sank mark tillhörande prestgården m. fl. hemman i Kräklingbo socken.
Af Gotlands 60—70 tusen tnl myr säger landtbruksingeniören i sin berät telse — tordejomkring en tiondedel vara afdikad, men på grand af bristande företagsamhet och insigter bar blott en del af den utdikade arealen tillgodogjorts som åkerjord. Om också intresset för myrodlingen är i tilltagande, vill man derför icke bringa stora offer.
Sålunda anses ett utdikningsföretag för dyrt, ja nästan ekonomiskt omöjligt, om kostnaden för detsamma uppgår till 50 kr. pr tunnland, under det att man annorstädes icke tvekar att offra det dubbla beloppet för vinnande af odlingsmark, som svårligen torde kunna mäta sig med en stor del af de gotländska myrarna.
Landtbruksingeniören omnämner vidare de till godhetsgrad olika myrar, som här finnas och uttalar som sin mening att grundare afdikning har mycket skäl för sig; då myren är af sämre beskaffenhet eller en fullständig utdikning på grund af stora kostnader vore ekonomiskt oriktig. Dock anser han att vid afdikningsplaners uppgörande fullt utdikningsdjup bör söka åstadkommas för sådana myrar, å hvilka sädesodling i en ej allt för aflägsen framtid kan förekomma. Och detta på grund deraf att gotländingeni en framtid bör skörda sin säd der deasa tiotasentals tunnland ofruktsamma myrar ligga, under det att högmarken, som under mansäldrar, två år af hvarje tre, burit sädesgrödor, genom en förståndig ängskultor med riklig öfvergödning och med iskende af qväfvesamlande leguminorer så småniogom skall lyftas ur det utmattningstillstånd den för närvarande befinner sig i.
En ytterligare anledning att förorda de odlingsbara myrarnas falla afdikning torde äfven ligga i de utmärkt vackra resultat som sistlidna års odlingsförsök på myrjord med sockerbetor hafva visat. Skola stora förhoppningar med något berättigande kunna hämtas härutaf, så är det af vigt att så afdika myrarna att en ofullständig afdikning icke lägger hinder i vägen för ernåendet af ett lyckligt resultat härntinnan.
Tänker man vidare — yttras i berättelsen — å ena sidan på de växter som företrädesvis visat sig trifvas på mossarna, och å andra sidan derpå att hundratals tunnland myrjord på skilda ställen af ön under förlidet år buro en mycket vacker gröda utaf våra ädlare och mera gifvande kulturväxter såsom raps, hvete och korn, så kan man icke ungå att finna, att de, så att säga försökskördar, som aflockats myrarna, gifva löften för framtiden, som om de uppfyllas, och dertill finnes all utsigt, skola gifva Gotland ett af de främsta rummen bland våra spanmålsexporterande provinser, men i så fall är det på myrarna som spanmålen skall skördas, Bättre, än att förflytta de outtömliga qväfvetillgångarne upp på de myllfattiga och qväfvehungriga höglandsåkrarna, för att dymedels göra dem mäktiga af sädesproduktion, är att å myrarna sjelfva skörda säden, och en mera lättskött, en billigare afdikad och en för torka mindre utsatt jord skall på samma gång vinnas.

Länsmejeristen

har under år 1890 meddelat råd och upplysningar i mejerihandtering vid Barlingbo, Östergarns och Gammalgarns, Burgsviks, Rone, Levide, Sanda och Hemse mejerier sammanlagdt 13 dagar, hvarjämte han undervisat i mejeriskötsel vid den qvioliga folkhögskolan i Hemse.
Om sin verksamhet meddelar han:
För närvarande fianas inom länet elva mejerier, af hvilka ett är s. k. herre: gårdsmejeri, de öfriga bolags- och andelsmejerier. Vid alla dessa är smörberedningen hufvudsaken och något s. k. ostmejeri, d. v. s med uteslutande osttillverkning, finnes således icke. Mjölkens skumning sker vid alla — utom vid her regårdsmejeriet, der ismetod användes medelst separatorer. För ett af andelsmejerierna (Barlingbo) har under sistlidne höst inköpts en »pastöriseringsapparat» afsedd att dermed behandla mjölken före skumningen, hvarigenom man hoppas kunna tillverka ett hållbarare smör.
Beträffande mejeriernas verksamhet under det gångna året moddelas några uppgifter för alla elfva mejeriorna tillsammans:
inmätt oskummad mjölk liter 1,737,377
tillverkadtsmör kg. 55,880
tillverkadtsmör helfet ost kg. 817
tillverkadtsmör halffet ost kg. 496
tillverkadtsmör skumost kg. 21,135
mjölken lemnats af 512 leverantöter.
Mjölktillförseln har i allmänhet varit mindre under sistlidet år än under det näst föregående. Orsakerna härtill äro väl flere såsom sämre foderår, högre pris på spanmålen, hvarför man varit mindre benägen att använda deraf till mjölkkornas utfodring, samt troligen äfven den att man ansett den inkomst, mjölken lemnat, ej fullt tillfredsställande, hvadan mången landtman, som till mejerierna kunnat aflemna mjölk, underlåtit att så göra, Öaskligt vore ju också — säger mejeristen att något bättre resultat kunde af mejerihandteringen vinnas än hvad hittills ur densamma framgått, men härför fordras just i första rummet en riklig tillförsel af, i alla afseenden, god mjölk, hvarförntom äfven en annan åtgärd torde böra vidtagas. Under våren och försommaren äro nämligen smörprisen, till följd af den då inträffande lifliga konkurrensen på verldsmarknaden, mycket tryckta, och någon grundad avledning att hoppas en förbättring härntinnan för framtiden finnes tyvärr icke. Under denna tid bör beredning af helfet ost kunna med större fördel bedrifvas. Ena olägenhet, som särskildt här på Gotland framträder under våren är, den af välkända orsaker härrörande, löksmaken hos mjölken. Smör tillverkadt af dylik mjölk är mycket illa anskrifvet å den utländska marknaden och bör derför ej dit öfversändas, emedan det nedsätter ett helt smörmärkes anseende, Äfven af sådan mjölk kunde ost tillverkar.
Svårigheter vid införandet af en ostberedning sådan den här åsyftas, komma visserligen att yppa sig, men kunna dock utan tvifvel så småningom öfvervinnas.
Det är länsmejeristens fulla öfvertygelse att någonting härutinnan måste åtgöras, åtminstone med hänsyn till de mejerier, som hafva en mindre mjölktillförsel och derigenom större ekonomiska svårigheter att bekämpa — om dessa mejeriers existens skall kunna betryggas.

Dödsfall Arvid

Tillkännagifves Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla vår innerligt älskade son Arvid född den 29 Oktober 1890. Död den 5 Februari 1891. Djupt sörjd och saknad af föräldrar, slägt och vänner.
Högstens i Gammalgarn den 13 Febr. 1891.
Laura Hansson, Olof Hansson.
född Lundborg.

Gud honom såg och till sin engel sade:
Tag honom hit så fort, så lätt du kan,
Och sakta engeln sin hand på honom lade,
Och förrn han det förnam han sig i
himlen fann.