Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
(Länsfängelset).

För bedrägeri har i dag drängen Magnus Alexander Sjögren från Fleringe, hvilken olofligt tillegnat sig drängen J. P. Othbergs sparbanksbok och på densamma uttagit 75 kronor som han förskingrat, af rådbusrätten dömts till: 4 månaders straffarbete och 1 års vanfräjd.
Händelsen utgör en sorglig illustration till satsen att »ondt sällskap förderfvar goda sedar». Sjögren, som vid sin hitkomst tillstaden var en ärlig och arbetsam ung man, råkade på hösten i slang med en eller ett par förolyckade existenser i staden, som säkerligen genom sitt onda inflytande fört honom inom fängelsets murar.

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt.
Flere rapphönsköperskor. Allmänna åklagaren hade till i dag instämt hustrurna Emma Vestberg, Karolina Hesselsten och Emma Kristina Pettersson för det de, under Januari månad skulle ba innehaft och till annan person, den förstnämda till uppköperskan Majen Engström, den andra till enkefru Laurin, försålt partier af dödade rapphöns. De båda erkände, icke så hustru Pettersson. Hon förklarade saken så, att hon af en för henne okänd landtbo mottagit ett paket af okändt innehåll att befordra till fru Jenny Johansson, hvilket uppdrag hon och fullgjort. Stadsfiskalen erhöll uppskof för att styrka hennes vetskap om innehållet.
De som erkände dömdes att böta 15 kronor hvardera.

På väg till hamnen för att hämta några lådor, hade korgmakare N. Böös åkt på sin medhafda kälke utför en backe. Härför dömdes han att böta 3 kronor.

En sparbanksbok tillhörig drängen Johan Petter Othberg, anstäld hos källarmästare Smedman, hade arbetaren Magnus Alexander Sjögren från Fleringe olofligt och utan Othbergs vetskap tagit ur dennes koffert, hvarefter han, som väl kände Othbergs födelseår m, m. i D. B. V:s sparbank å densamma utfått en del af de insatta penningarpe eller 75 kr. Derefter hade han lagt tillbaka sparbanksboken.
Detta skedde 26 sistlidne November. Othberg hade icke märkt tilltaget förrän helt nyligen, då han skulle anvävda sparbanksboken och angaf då som misstänkt Sjögren, enär denne ofta ensam vistats i Othbergs rum och dertill väl kände hans förhållanden.
Här inför kronolänsman Smedberg förnekade Sjögren stölden, men har sedan vidgått den inför stadsfiskalen, på grund hvaraf han idag stod till ansvar inför rådhusrätten, Han vidhöll nu, att han uttagit penningarne, som han förskingrat.
Sjögren är född 1863 i Fleringe och kom efter att under flere år ha innehaft tjenst på olika ställen i Hejoum, Hörsne och Dalhem i våras hit till Visby, der han under sommaren var anstäld som dräng i paviljongen.
Derefter försörjde han sig med tillfälligt arbete, tills han i December återvände till hemmet.
För prestbetygs inhändigande uppsköts målet. Sjögren hålles under tiden häktad.

Från landsbygden.

Klinte arbetareförenings sjuk och begrafningskassas delägare bade söndagen 25 sistlidne Januari sitt första ordinarie sammanträde för i år. Af revisorsberättelsen upplystes, att under det gångna året uttaxerats sjukhjelp för 114 veckor och 3 dödsfall krovor 833. Utbetald sjukhjelp till 45 medlemmar kr. 570. Begrafningsbjelp kr 150. Kassabehållning vid årets slut utgjorde kronor 1189: 92. Under året ha genom afflyttning från orten 20 delägare utgått ur föreningen, och var vid årets slut medlemsantalet 115.

Fleringe, 2 Februari.
»Den gamle gotländske sångareveteranen» är död, så ljuder budskapet; den gamle frejdade sångaren, klockaren och f. d. sergeanten Detlof Veström har samlats till sina fäder; så klagas härute vid våra kuster. Hvarför klagar man då? Jo, derför att han saknas; ty det är sällsamt att få höra en stämma så ren och klar, med sådant omfång och dock så fyllig; en gåfva som han till det sista fick bibehålla. Han var ock vida känd för sin sång, och under den gamla exercisens tid var han städse norra bataljonens »kapallmästare» och det var ej rådligt för andra bataljonen att vid »korum» börja psalmen innan Veström begynt, ty i så fall hade de fått pausera en strof för att få sällskap med honom, och vänta måste de ofta, ty brådtom hade han aldrig; nej, han var en pörsonifikation af lugn och sans. Flere gånger har han ock af kyrkoherdarne kallats till åtskilliga kyrkor för att låta sin stämma ljuda och allra sist förliden höst besökte han en större grannförsamling.
Den öfver 80-årige gubben föll på sin post, utan att någon fick säga honom ett »tack för god vakt», Efter att hafva tjenstgjort söndagen 25 Jan, på vanligt sätt, träffades han följande dag af ett slaganfall, som beröfvade honom hans röst för alltid och förlamade högra sidan jämte synen på ena ögat. Så kämpade lifvet och döden nära en vecka och — döden vann söndagen 1 Februari.

Dödsfall Detlof Veström

Att Gud i sitt allvisa råd hemkallat vår kära fader, kantorn och klockaren i Fleringe och f. d, sergeanten Detlof Veström som efter sex dagars lidande stilla afled söndagen den 1:sta dennes kl. 1 e. m. i en ålder af 80 år, 8 mån. och 6 dagar sörjd af barn och barnabarn, slägt och vänner, varder på detta sätt tillkännagifvet.
Den aflidnes barn.
Sv. ps. 360.

Kronoutskylderna

Uppbäras i nora häradet:
Januari 27 kl. 10 f. m, med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 28 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes; 29 kl. 9 t.m. med Östergarn pastorat vid Ganne; 30 kl. 10 med Kräklingbo pastorat och Norrlanda socken vid Kräklinge; 31 kl. 9 med Dalhem pastorat i Dalhem sockenstuga;
Februari 2 kl. 10 f. m. med Visby norra socken och Endre pastorat å kronofogdekonvtoret; 3 kl. 10 med Barlingbo pastorat dersammastädes; 4 kl. 10 med Roma pastorat dersammastädes; 5 kl. 10 med Follingbo pastorat dersammastädes 6 kl. 10 med Fole pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 med Veskinde pastorat dersammastädes; 9 kl. 10 med Martebo pastorat dersammastäder; 10-kl. 10:med Stenkyrka socken dersammastädes; 11 kl. 10 med Hörsne pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 med Tingstäde socken vid Myrväller; 19 kl. 9 med Rute och Fleringe socknar hos bandlanden J. Nyman vid Fårösund; 20 kl. 9 med Fårö och Bunge socknar dersammastädes; 21 kl. 9 med Lärbro socken bos handl. H. Hägvall Storungs; 23 kl. 9 med Hangvar pastorat hos Osterman Snäckers; 24 kl. 10 med Helvi sockea vid Norrgårda; 25 kl. 9 med Othem pastorat i värdshuset vid Slitehamn; 264kl. 710 med Gothem socken dersammastädes; 27. kl. 9 med Källunge och Hejnum pastorat vid Gute.
Mars 20kl, 11—12 f.m. med arrendatorerne at kronans domäner, i norra kronofogdekontoret.

I södra häradet:
Januari 30 kl. 8 f.m. med Garda pastorat i Etelhema skolhus; samma dag kl. 11 med Alskog pastorat i Etelhems skolhus; 31 kl. 9 När pastorat i Närs skolhus.
Februari kl. 2 kl. 9.med Burs pastorat i Burs skolhus; 3 kl. 9 med Rone pastorat hos konsul L. Cramér; 4 kl. 9 med Hafdhems socken i Hafdhems skolhus; samma dag kl. 12 med Habblingbo socken i Hafdhems skolhus; 5 kl. 9 med Öjapastoran och Fide socken i Öja skolhus vid kyrkan; 6 kl. 9 med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 7 kl. 9 med Grötlingbo socken i Grötlingbo skolhus; samma dag kl 12 Näs socken i Grötlingboskolhus; 9 kl. 8 med Lefvide och Fardhems; pastorat; (10 kl. 9 med Ejsta pastorat och Silte socken; 11 kl. 9 med Alfva pastorat, alla å Burge gästgifvaregård i Lefvide socken; 16 kl. 8 med Klinte pastorat i skolhuset å hamnen; 17 kl. 8 med Sanda pastorat i Sanda skolkus; 18 kl. 9 med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 19 kl. 9 med Eskelhems pastorat i Eskelhems. skolhus; 23 kl. 9 med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 24 kl. 1/2 10 med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; 25 kl. 5 e. m. med Visby södra landsförsamling å häradsskrifvarekontoret.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Fort.)
Fole: födda 9, döda 3, inflyttade 51, utige 50; vigda 3 par; ökning 7; folkmängd 471.
Lokrume: födda 6, döda 7, inflyttade 25, utflyttade 44, vigda 2 par; Rute: födda 12 (9 m. 3 qv.), döda 13 (6 m. 7 qv.), inflyttade 40 (19 m, 21 qv.) utflyttade 36 (16 m. 20 qv.), vigda 4 par; minskning 3; folkmängd 593.
Fleringes: födda 7 (5 m. 2 qv.), döda 4 (3 m. 1 qv.), inflyttade 15 (6 m. 9 qv.), utflyttade 36 (14 m. 22 qv.), vigda 1 par; minskning 18; folkmängd 353.
Bunge; födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 10, (5 m. 5 qv.) inflyttade 32 (13 m. 19 qv.), utflytsade 42 (21 m. 21 qv.); minskning 8; folkmängd 552.

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

HAVERIAUKTION.

Torsdagen den 23 innevarande Oktober låta vederbörande medelst offentlig auktion, som förrättas vid Bläse i Fleringe och börjas kl. 11 f.m., till den högstbjudande försälja skeppsvrak ochinventarier efter derstädes förolyckade skonerten ”Habil”, kapten C. Andersson; såväl rigg som inventarier såsom tågvirke, segel, ankaren, kettingar samt kajutsaker äro af särdeles god beskaffenhet.
Betalningen erlägges kontant.
Othem i Oktober 1890.
Efter anmodan,
Johan Smedberg.

Auktion vid Bläse i Fleringe.

Torsdagen den 23 innevarande Oktober låta vederbörande medelst offentlig auktion, som förrättas vid Bläse i Fleringe och börjas kl. 11 f.m., till den högstbjudande försälja skeppsvrak och inventarier efter derstädes förolyckade skonerten Habil, kapten C. Andersson, varande samtliga inventarierna, såsom stående och löpande gods, tågvirke, segel, ankaren, kettipgar sam kajatsaker, af särdeles god beskaffenhet.
Betalningen erlägges kontant.
Efter anmodan,
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.