Etikett: Akebäck

Akebäcks kyrka är en kyrkobyggnad, invigd 1149, i Visby stift, Gotland som tillhör Akebäcks församling i Roma pastorat.

Publicerat

Endre och Dede tings hushållsgille

har i dag sammanträdt i Barlingbo stationshus, hvarvid premiering af nötboskap försiggått. Dervid utdelades pris till nedannämde landtbrukare för ut stälda djur:

För tjurar af 3—6 års ålder:
Johan Larsson, Endregårda, 2:a pris.
V. Klingvall, Vellarfve, 3:e pris.

För tjurar af 1—3 år:
F. Hellström, Norrbys, 3:e pris.

För kor:
J. Hammarström, Mattsarfve, 2:a pris.
J. Andersson, Prestg. Barl., 2:a pris.
J. Endrell, Akebäck, 2:a pris.
Olof Smedberg, Ekeby, 2:a pris.
O. Hellgren, Barlingbo, 3:e pris.
J. Andersson, Prestgården, 3:e pris.
J. Hammarström, Mattsarfva 3:e pris.
J. O. Pettersson, Ekeby, 3:e pris.
J. Endårell, Akebäck, 3:e pris.
O. Smedberg, Ekeby, 3:e pris.
F. Gardell, Hanes i Endre 23:e (2 pris)
V. Klingvall, Vellarfve 3:e pris.
K. Bäckström, Mattsarfve 3:e pris.
O. Hellgren, Busarfve 3:e pris.
O. Christersson, Ekeby 3:e pris.
Första pris utgöres af 15 kr., andra pris 10 kr. och tredje pris 5 kr. jämte godkänningsmärke och frisedel för hondjuren.
Inalles voro utstälda 34 djur.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Juni 1891
N:r 90

Publicerat

I val till landstingsmän

för norra häradet deltogo 21 fullmäktige. Dervid återvaldes kapten K. T. Broander (21 röster), O. L. Björkegren, Angelbos i Lärbro (19), direktör K. W. Gardell (18), Lars Granberg, Granskogs i Dalhem (14) och L. N. Eklund, Nygårds i Fole (12) samt G. Källström (16) efter nämdeman O. Löfvenberg, Lauhage i Stenkyrka.
Till ersättare återvaldes J. V. Smedberg, Möllbos i Halla, J. Arvidsson, Glammunds i Akebäck och P. Johansson, Vellarfve i Roma (hvardera 15 röster) samt O. Hedström, Ekes i Bro, M. P.
Broström, Broa å Fårön och A. Englund, Stora Banna i Lärbro.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1891
N:r 73

Publicerat

Folkskoleinspektörernasberättelser

för år 1890 har nu inkommit till domkapitlet.
Inspektören för norra inspektionsområder, kyrkoherde Odin omförmäler:
Skoldistriktens antal äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 (Akebäck och Kappelshamn) och småskolorna 24, alla fasta. Småskolornas antal ha ökats med 3 (Hejnum, Tingstäde och Rute) samt en ny klassafdelning i Visby småskola.
På landsbygden praktiseras ännu afdelningsläsning i 10 folkskolor till följd af brist på småskolor.
Utom de nämda undervisningsanstalterna ha under året 2 enskilda skolor (i Visby) och 6 fortsättningsskolor (Visby, Barlingbo, Follingbo, Gothem, Norrlanda och Sjonhem) — således 1 mindre än 1889 — och 8 repetitionsskolor varit anordnade. Af dessa sistnämda, som allt mer synas förlora sitt intresse, ha de i Källunge och Fole icke haft någon lärjunge.
Undervisniog i slöjd för gossar har meddelats inom 13 distrikt i 15 skolor, nämligen i Visby 2 samt 1 i Fole, Lokrume, Follingbo, Veskinde, Hangvar, Othem 2, Roma 1, Björke 1, Halla 1, Hörsne 1, Östergarn 1 och Guldrupe 1, således 3 flere än 1889. Derjämte har undervisning i handaslöjd för flickor meddelats i 14 skolor inom Visby, Barlingbo, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Endre, Stenkyrka, Tingstäde, Fårö, Lärbro, Othem, Boge, Roma och Dalhem.
I alla dessa undervisningsanstalter ha under 1890 varit anstälda 49 ord. folkskolelärare, 1 ord. lärarinna, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärarinnor, 2 lärarinnor i mindre folkskola, 2 småskollärare och 28 småskollärarinnor eller tillsammans 85, hvadan personalen under året ökats med 1 ord. lärare och 4 småskollärarinnor. Undervisning i slöjd har vanligen meddelats af skolornas egna lärare. Folkmängden, som förra året inom detta område nedgått till 28,376 personer, har under 1890 ytterligare minskats med 83, hvaremot antalet i skolåldern varande barn, som 1889 utgjorde 4,137 under 1890 ökades mel 27. Af dessa 4,164 barn ha i folk- och småskolorna undervisats 3,600, i allm. läroverk och specialskolor 171, i enskilda skolor 78 och i hemmen 46. Saknat undervisning ha 266 barn, deraf 211 efter slutad kurs, 24 på grund af sjukdom och 31 af annan anledning. Om 3 barn från Fårö saknas uppgifter. I medeltal har på hvarje lärare kommit i folkskolun 49, i småskolan 26 barn.
Medelprocenten för skolgången inom området har utgjort 94,45 proc. Ehurn — säger inspektören — det ännu torde vara för tidigt att draga några slutsatser, vill det dock synas som om skolgångstatistiken och dess offentliggörande skulle medföra god verkan. Ofta är det ett fåtal barn som äro mycket försumliga.
Nytt skolhus har uppförts å Kappelshamn, reparationer ha unförts i Rute och Tingstäde. Ökad undervisningsmateriel har anskaffats på flere ställen.
Utgifterna för skolväsendet utgjorde under året 96,938 kronor 87 öre, hvartill staten bidrog med 29,717 kr. 62 öre. Hvarje barn har sålunda kostat staten 8 kr. 25 öre, distrikten 18 kr. 67 öre. Men om i denna fördelning medräknas utgifterna under året för lokaler, underhåll och inventarier, så blir distriktens kostnad endast 11 kr. 68 öre för hvarje barn.
Alla områdets skolor har inspektören under året besökt, likasom de enskilda skolorna, deremot icke fortsättningsskolorna. Under året ha utfärdats 14 utförligare promemorior och skrifvelser till olika skolråd.
— För södra området meddelar inspektören, kyrkoherde J. Uddin:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolarna 2, småskolorna 27.
Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och Fridtorps skola är antalet inalles 74.
Lärarepersonalen var under år 1890 75 personer, deraf 39 ord. folkskollärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskollärare, 26 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan oeh 1 lärarinna vid Fridtorp.
Fortsättningsskolor med statsanslag ha varit anordnade i Fardhem och Hablingbo.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14, för flickor i 23 distrikt.
Nytt skolhus har Rone anskaffat i Ronehamn för 8000 kr. Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern 31 Dec. 1890 var 3,318. Af dessa ha 3,069 under året undervisats, 240 deremot icke; om 9 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn för hvarje lärare var i folkskolan 49, i småskolan 22.
Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 26:19; på hvarje person inom distriktet belöpte sig för folkskolväsendet kostnaden till kr. 2: 34.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för 1,299 kronor.
Inspektion har skett i alla distriktets skolor. s. k. kretsmöten ha hållits. Till skolråden utfärdades 26 promemorior i skolans angelägenheter.
Skolgången — säger insp. — tycka blifva bättre för hvarje år, hvadan skolgångsprocenten stadigt höjer sig. Medelprocenten i folkskolorna som år 1887 var 88,7 proc. uppgår 1890 till 94,5 proc., då ej sjukdom och naturhinder medräknas. Förhållandet är detsamma i småskolorna, der medelprocenten 1887 var 90, men år 1890 95 proc. Främsta platsen för 1890 intages af folkskolan i Sproge och småskolan på Burgsvik. Skamplatsen ha fortfarande folkskolan på Näs och småskolan i Lojsta. Dock har äfven i dessa förbättring inträdt. I Rone, Hablingbo och Silte har skolgången varit allt annat än berömlig, men det börjar ljusna äfven der. Inspektören påpekar vigten och nödvändigheten af att barnen vid frånvaro begära lof, och lägger föräldrarne på hbjertat att i detta afseende hjelpa skolan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Maj 1891
N:r 69

Publicerat

Till konsistorieombud

vid ett sammanträde rörande ny fördelning af vissa underhållskostnader på grund af laga skifte i Akebäck har domkapitlet förordnat kyrkoherde Enequist i Roma.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 April 1891
N:r 50

Publicerat

Landsbygden.

Akebäck, 11 Mars.
Sjelfmord, Drängen Olof Björkqvist, 19 år gammal, i tjenst hos hemmansäg. Lars Jakobsson, Folkedarfve, påträffades 8 dennes död i en lada med en revolver i ena handen och ett skottsår i högra tinningen samt ett annat längre ned midt öfver kindknotan. Vid förhör om saken upplystes att B. dagen före sjelfmordet fått ett bref, som han strax efter genowläsandet sönderhuggit i små bitar, hvarefter han anhållit om tio kronor för att med anledning af brefvet begifva sig till Visby, der han ock varit synlig rusig, hvaremot han icke synts hemma förr än han död påträffades söndags e. m.
En vid Glammunds tjenande dräng meddelade att B. på fredags qväll kommit till Glammunds och der tillbragt natten, hvarunder ban visat en revolver och vid afskedet på morgonen fullt nykter förklarat, att »nu bär det till evigheten eller förtappelsen». Ryktesvis hade sports att en vid Folkedarfve tillsammans med B. tjenande, enligt uppgift mindre vetande piga, nu tjenande i Hejde, vore hafvande och vore anledning antaga, att B. är fader till hennes foster. Vid undersökning af bitarne efter det sönderbuggaa brefvet påträftades ett frimärke, hvars stämpel tycktes vara Klintehamn, och en bit med ordet »Hejde». Någon anledning antaga att B. omkommit genom annans åverkan finnes icke.

Norra Gotland, 14 Mars.
Lärkor, starar och vildgäss ha synts flerstädes.

Apropå sistnämde slags fåglar vingsköts för ett par år vänd vildgås (hane) vid Myrvälder i Tingstäde. Hon intogs bland gårdens tama gäss, såret läktes snart, me idag lefver hon qvar der, utan att gifva min af att vilja öfvergifva kamraterna. Det är ett ovanligt vackert exemplar, vida mera majestätiskt än tamgåsen. Isynnerhet imponerar den långa, smärta halsen.

Ej mindre än 30 läsbarn besöka innevarande års nattvardsskola i Stenkyrka pastorat, 17 från Stenkyrka, 13 från Tingstäde.

Stölder igen. Tre särskilda inbrottsstölder ha sedan vårt sista bref skrefs begåtts härstädes. På 2 ställen vid Moos, der som vanligt fisk och potatis annekterades och hos en hustru midt i Stenkyrke socken, hvilkens man vistas å Furillen, Här gjordes inbrott i källaren, men som det snöat under natten ringade man spåren, som förde till en mycket ökänd person, hvilken är starkt misstänkt att ha föröfrat åtminstone de fleste af å sista tiden här begångna stölder. Af fruktan för hämd lär dock ej anmälan gjorts om stölden, en sak, som naturligtvis förvärrar i hög grad den redan förut oangenäma saken. Samma person var det som för en tid sedan så ogästvänligt bemöttes i Lummelunda. Han är aldrig ute om dagarne, blott om nätterna, arbetar veterligen ej och existerar ändå. Sannerligen vore det tid att kommunslordf. tog saken om hand, då inga målsägare göra det. Osäkerheten här är ej vidare treflig och åtminstone kuude en polisundersökning ej skada. Sorgligt nog måste flere personer vara i »nattverksamhet» då partierna af stulet i flesta fall äro för stora för en enda, och ändå sorgligare är, att man måste befara tjufgodsköpare, enär det stulna är allt för mycket för en eller ett par personers behof.

Torskfisket har på sista tiden, ja hela året för resten, varit det mest lönande i mannaminne. Fångsten har ibland varit tusentals kilo om dagen.

Rone, 13 Mars.
En olycka, som nu i veckan och de senaste dagarne sorgligt berört granuskapet här, är att en ung husbondeson blifvit hvad man kallar mindre vetande — men detta är för litet sagdt, ty ynglingen (öfver 20 år gammal) är mycket oregerlig. Så ville han härom qvällen sent som det var ha en bäst och vagn och resa »sta och fria» som han sade, När detta af busfolket afstyrdes, blef han ond och vild, hvarför ock husbonden i huset med hugg och slag öfverfölls af honom och måste värja sig hos grannarne. Sedan sprang karlen istrumpfötterna och utan tröja från hemmet midt i sena natten — som han sedan sjelf berättade — till Alfva; men anlände lyckligt hem igen tillbaka. Dagen derpå — då man gömt seldonen för honom — sprang han till grannarna och ville låna och när de sade sig ej ha reda på sakerna eller hvad de nu hittade på, så öfverföllos äfren de med slag utan afseende på person. Dagen derpå tog han ut ett par oxar, öste omkring 1 lop hafre i en säck, klöf i raska tag en granstubbe och lade allt samman i vagnen samt körde till bygnaden fram, mengick sedan helt lugnt in för att sätta sig och äta.nMen när detta dröjde allt för länge, satte man in oxarna i stallet. Då visade sig åter mannen beväpnad med en stor yxa, hotande alla. Nu voro goda råd dyra. Dock lyckades man få honom att lägga ifrån sig vapnet, hvarpå man band samman händerna för att göra honom oskadlig. Vakt står hvarje natt och i går var läkaren der från Hemse, Det blir nog ej bra förr än mannen i fråga kommer in på någor lämplig vårdanstalt. (Ealigt senare underrättelser är nu plats beredd på Visby hospital.)

Tillbud till olyckshändelse. Då en häck halm skulle transporteras från en gård härstädes, inträffade den olyckshändelsen att hästarne bletvo rädda och den körande personen kom kull under vagnen, hvarvid hjulen gingo öfver honom. Dock blefvo endast fötterna allvarsamt skadade men ej värre än han kan gå och stå, hvilket rent af kan anses, enligt närvarandes utsago, som ett under.
För ett par veckor sedan skulle en person köra till Hemse, då hästarne plösligt skyggade i diket, hvarvid den ena hästen bröt af sitt ben så att han måste nedslagtas. Den var ej försäkrad, hvadan det för ägaren var en stor förlust.
På tal om försäkring kan nämnas, att många här börja gå in i Gotlands kreatursförsäkringsbolag, oaktadt afgiften ej är så billig. Och flera kommo nog, om premierna nedsattes. Ty att de små sockenföreningarna som här och der uppstått ej mäkta fylla sin uppgift vid inträffande farsot bland djuren, inses nu mer och mer af de fleste, Önskvärdt vore att bolaget äfven garanterade mot brand och åskslag. Derpå beror dess framtid.
I sin qvarn hade en person härom dagen nära på malt stenen ut, som det heter, under de vestliga stormbyarna. Den var allaredan tre tum i lyftning och låg mot gafveln, söndersargande omhöljet, då »pärsen» lyckades hejda qvarnen i farten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Mars 1891
N:r 43

Publicerat

Genom åldersklassers ingång

i och afgång ur landatormen inom Gotlands inekrifningsområde m. m. hafva nedanstående förändringar ägt rum i det till densamma hörande underbefäl.
Förordnade: inom Visby kompaniområde:
till underofficer: Slöjdläraren Åkte M. Pettersson; till korpraler: Målaren K. G. L. Lundgren, skomakarne E. A. Ekman och E. J. M. Bäckström samt smeden J. O. Johansson; Roma: till underofficer: A. E. Thimgren; korpraler: J. A. Enodrell, Bäcks i Akebäcks och K. O. Hägg, Hakhuse i Björke; Tingstäde: till underofficer: V. L. Johansson, Fjells i Endre; korpraler: J. J. A. Stengård, Stenstu i Barlingbo och E. J. N. Ahlgren L:a Sojdeby i Fole; Lärbro: till underofficer: Handl. F. E. Degerman, Slite; korpral: K. J. Berg, Norrvange i Lärbro; Klinte: till underofficer: K. Pettersson, Ganne i Sanda; korpraler: R. Ahlström, Ansartve i Fröjel och K. Nilsson, St:a Solbjerge i Fröjel; Garde: till underoffieerer: M. N. Bergvall, Bjerges i Ala; till korpral: K. J. Wetterström, Nygårds i Ardre; Hemse: till underofficer: G. R. Pettersson, Bölske i Eke; till korpraler: J. Thomasson, Engårda i Rone; Hafdhems: till underofficer: O. N. Berglund, Vastäde i Hablingbo; till korpral: J. G. Tomasson, Nisse i Hablingbo.

Afgångna: inom Visby kompaniområde:
såsom underofficerer: Snickaren M. Magnusson; korpraler: Sekreteraren R. Pettersson och torghandlaren J. Jönsson; Roma; såsom underofficerer: P. E. Wisselgreo, Hogräns skolhus; korpraler: N. Litberg, Valls skolhus och E. Dahlström, Follingbo skolhns; Tingstäde: såsom underofficerer: O. F. Angelöf, Ekeby; korpraler: C. Wallin, Lummelunda och J. F. Jacobsson, Stenkyrka; Lärbro: såsom underofficer: J. A. Lundin Hangvar; korpraler: T. Edmark, Lärbro och O. A. Ahlqvist, Rute; Klinte: såsom underofficer: O. Eklund, Sanda; såsom korpral: A. Olsson, Sanda; Garde: såsom underofficer: O. Sundell, Anga; korpraler: H. P. Ahlbom, Lye och J. N. Olofsson, Lye, samt S. E. Nordell Ala; Hemse: såsom underofficer: K. J. Christoffersson, Alfva; korpraler: O. P. Isenberg, Hemse och K. N. Nilsson, Eke; Hafdhems: såsom underofficer: L. Dabling, Vamlingbo; såsom korpral: T. Berggrea, Vamlingbo.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 Februari 1891
N:r 26

Publicerat

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890:
Othem: födda 19, döda 11, inflyttade 74, utflyttade 105, vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,007.
Boge: födda 8, döda 6, inflyttade 22, utflyttade 19, vigda 1 par; ökning 5; folkmängd 472.
Follingbo: födda 9 (6 m. 2 qv.), döda 5 (4 m. 1 qv.), inflyttade 90 (54 m. 36 qv.), utflyttade 90 (49 m. 41 qv.), vigda 7 par; ökning 4; folkmängd 474 (237 m. 237 qv.).
Akebäck: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade & (2 m. 3 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigda 0 par; minskning 1; folkmängd 158 (78 m. 80 qv.) Gothem: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 6 4 m. 2 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.) utflyttade 37 (19 m. 18 qv.), (vigda 5 par; minskning 2; folkmängd 6386 (305 m. 331 qv.).
Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 1 (man), inflyttade 18 (7 m. 11 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.); vigda 2 par; ökning 10; folkmångd 292 (139 m, 153 qv.).
Eskelhem: födda 17, döda 11, inflyttade 39, utflyttade 51, vigda 3 par; minskning 6; folkmängd 757.
Tofta: födda 10, döda 7, inflyttade 12, utflyttade 25, vigda 3 par; minskning 10; folkmängd 734.
Sjonhem: födda 4, döda 2, inflyttade 22, utflyttade 32, vigda 2 par; minskning 8; folkmängd 304.
Viklau: född 1, död 1, inflyttade 14, utflyttade 19, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 206.
Rone: födda 21 (11 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), inflyttade 32, utflyttade 54, vigda 4 par; minskning 13; folkmängd 1,044.
Eke: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 1 (qv.), inflyttade 17, utflyttade 31, vigda 1 par; minskning 10; folkmängd 243.
När: födda 19 (9 m. 10 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv.), inflyttade 25, utflyttade 53 vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,082.
Lau: födda 9 (5 m, 4 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 15, utflyttade 24, vigda 2 par; minskving 12; folkmängd 517.
Kräklingbo: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 25 (13 m. 12 qv.), utflyttade 15 (6 m. 9 qv.), vigda 0 par; ökning 16, folkmängd 423 (202 m. 221 qv).
Ala: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 20 (9 m,. 11 qv.), vigda 0 par; minskning 6; folkmängd 296 (135 m, 161 qv.).
Anga: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 8 (3 m. 5 qv.), inflyttade 24 (8 m. 16 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.), vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 303 (148 m. 155 qv.).
Hafdhem: födda 12, döda 7, inflyttade 24, utflyttade 45, vigda 4 par; minskning 12; folkmängd 681 (324 m, 357 qv.).
Näs: födda 4, döda 3, inflyttade 19, utflyttade 20, vigda 1 par; minskning 0; folkmängd 408 (202 m. 206 qv.).
Grötlingbo: födda 11 (6 m. 5 qv.), döda 10 (2 m, 8 qv.), inflyttade 20 (9 m. 11 qv.), utflyttade 22 (7 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 630.
Fide: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m. 5 qv.) inflyttade 14 Å m. 10 qv.), utflyttade 8 (4 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 3 folkmängd 322.
Östergarn: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 24 (11 m. 13 qv.), vigda 2 par; minskning 9; folkmängd 681 (332 m. 350 qv.).
Gammalgarn: födda 10 (7 m, 3 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 13 (8 m. 3 qv.), vigda 1 par; ökning 11; folkmängd 471 (230 m. 241 qv.).
Ardre: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 27 (9 m. 18 qv.), utflyttade 40 (14 m. 26 qv.), vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 498 (224 m. 274 qv.).
Sanda: födda 17 (5 m. 12 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 38, utflyttade 47, ökning 2, folkmängd 827 (374 m. 453 qv.).
Mästerby: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 22, utflyttade 23; minsNnlg 2; folkmängd 393 (188 m. 205 qv.).
Vestergarn: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 m., inflyttade 28, utflyttade 24; ökning 2; folkmängd 339 (169 m. 170 qv.).
Endre: födda 8 (6 m, 2 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 40 (22 m. 18 qv.), utflyttade 48 (26 m, 22 qv.), vigda 1 par; minskning 7; folkmängd 348 (169 m. 179 qv.).
Hejdeby: födda 3 (1 m. 2 qv.), död 1 m., inflyttade 12 (7 m, 5 qv.), u:flyttade 28 (17 m. 11 qv.); minskning 14; folkmängd 194 (95 m. 99 qv.).

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1

Publicerat

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Oktober 1890
N:r 165

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141