Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Tingstäde
Tingstäde socken ligger i inre norra Gotland. Gårdsnamn: Annexen, Austris, Bryor, Furbjärs, Gartarve, Karls, Lunds, Myrvälder, Nystugu, Rosarve, Smiss, Trädgårds, Träskvälder, Västris.
20,000 kr. föreslås i anslag. Arméförvaltningen föreslår k. m:t att av anslaget till nybyggnads- och underhållsarbeten på kaserner m. m. för budgetåret 1938 —1939 anvisa Gotlands trupper 20,000 kr., varav för militärbefälhavaren direkt underställda byggnader i Visby 350 kr., i Tingstäde 1,550 kr. och för befästningar 2,000 kr. Gotlands infanteriregemente föreslås för sina byggnader i Visby erhålla 10,700 kr. och för landstormsförråd 300 kr. Till Gotlands artillerikår föreslås underhållsbidrag med 4,700 kr. för byggnaderna i Visby och 400 kr. för Tofta skjutfält. Till större reparationsarbeten föreslås för byggnader 30,000 kr. och för befästningar 3,000 kr. samt till oförutsedda utgifter 3,500 kr. Till underhållsbidrag på jordbruksoch skogsfastigheter direkt underställda militärbefälhavaren föreslås utgå 2,200 kr., Gotlands infanteriregemente föreslås erhålla underhållsbidrag med 2,880 kr. för sina uthyrningsfastigheter och 1,300 kr. för jordbruks- och skogsfastigheter, samt Gotlands artillerikår 200 kr. för jordbruks- och och. skogsfastigheter i Visby och 1,500 kr. för liknande fastigheter på Tofta skjutfält. (TT. Spec.)
Gotlands Allehanda Måndagen den 9 Maj 1938 N:r 105
På söndag den 1 maj fylla förvaltare Cristen Jesperson på Furubjers gård i Tingstäde och inspektor Sven Jesperson på Varplösa i Björke femtio år. De båda tvillingbröderna äro födda i Nöbbelövs församling i Skåne. Båda ägnade sig efter skolning i facket åt jordbruk. Hr Sven Jesperson drev egen gård i Skåne, innan han för 12 år sedan kom till Gotland och blev inspektor på Varplösa, vilken gård då var utarrenderad men numera drives av sockerbolaget självt. Hr Christen Jesperson var 1914-17 inspektor vid Ebbetorps gård i Kalmar län, innan han kom till Gotland och hamnade på det vackra Furubjers. Båda bröderna ha i respektive socknar hedrats med ett flertal förtroendeuppdrag. Hr Christen Jesperson var sålunda bl. a. ordförande i kommunalstämman 1926-30 och har haft och har flera andra uppdrag. Inspektor Sven Jesperson är vice ordförande i kommunalnämnden, ordförande i fattigvårdsstyrelsen, barnavårdsnämnden och nykterhetsnämnden. Båda ha under sin tid på Gotland gjort sig välkända och aktade samt ha förvärvat många vännar.
Gotlands Allehanda Lördagen den 30 april 1938 N:r 98
130 nya medlemmar år 1937. Gotlands nationalbevärings kvinnoförbund har i dag hållit årsmöte på lottalokalen under ordförandeskap av grevinnan Ebba Hamilton, som med några ord hälsade de närvarande välkomna. Tal. erinrade om det oroliga världsläget och uttalade glädjen över att vi blivit förskonade från krig. Vi måste dock arbeta på att hålla vårt land utanför även i fortsättningen. Tal. hoppades vidare att medlemmarna skulle arbeta på att värva nya lottor. Under året planeras närmast en kokvagnskurs i slutet av maj i Visby och i fortsättningen torde även telefonkurser komma att anordnas. I årsberättelsen erinras bl. a. om de kurser o. d., som förbundet anordnat eller deltagit i. Sålunda har hållits en sjukvårdskurs i Visby med fru Ingrid Löwenberg som ledare, och kurser i gassjukvård ha anordnats den 24 maj i Visby med 14 deltagare, den 27 i Fårösund med 7 och den 29 i Slite för 13 deltagare. Samtliga gasskyddskurser leddes av rödakorssystern fröken Karin Andersson. I samråd med ’telegrafkommissarien i Visby, som på allt sätt lämnade sitt bistånd, samt med lärare — major Tönnes von Zweigbergk — som av militärbefälet på Gotland ställts till förfogande, anordnade förbundet två kurser i telefontjänst och rapportföring, en i maj och en i juli, varvid 15 lottor utbildades. Likaledes ha 19 lottor i Slite, Fårösund, Fårö och Tingstäde genomgått utbildning i telefontjänst vid respektive telefonväxel-stationer. I Lk-rådets sommarkurs i Sigtuna ha deltagit tre lottor, en på förbundets, en på Visbyföreningens och en på mellersta föreningens bekostnad. Norra föreningen har sänt en av sina medlemmar till landstormslägret i Köpingevik, vilket hölls sista veckan av juli och första veckan av augusti. Såväl förbundsstyrelsen som föreningarna ha under det gångna året ej blott genom att biträda vid övningar av olika slag stött och uppmuntrat landstorms- och skytteorganisationerna i deras arbete utan har även kunnat göra detta genom kontantunderstöd och skyttepris. För insamling av medel ha hållits fester, tombolor och arbetsaftnar m. m. Visbyföreningen har hållit marketenteri vid fältskjutningar i Tofta den 24 januari för 140 man och den 5 december för 250 man. Vid förbundsskjutningarna på Visborgs slätt den 27-28 augusti förplägades sammanlagt 500 skyttar av samma förening. Norra föreningen har anordnat marketenteri vid förbundsskjutningar i Tingstäde den 7 mars för 200 man, vid Botvaldavik i Gothem den 6 maj för 300 skyttar samt stod för kaffeserveringen, när Slite skyttegille invigde sin nya skjutbana. Mellersta föreningen har hållit marketenteri vid Norrlanda i maj för ett 50-tal skyttar. Södra föreningen serverade kaffe vid skjutningar i Fardhem i mars, och i juni anordnade samma förening marketenteri vid Gotlands skytterörbunds fältskjutningar i När. Vid båda tillfällena skänktes skyttepris. I den den 4 och 6 september anordnade luftvärnsövningen i Slite och Visby biträdde landstormskvinnorna såväl på nämnda platser som på landsbygden med telefon- och rapporttjänst samt samarittjänst. Sålunda sköttes telefontjänsten å luftbeväkningscentralen i Visby av 14 lottor, i Slite tjänstgjorde norra föreningens lottor och i Västkinds sköttes växeln av en lotta. Vid Lummelundsbruk svarade Västkindelottorna för förplägnaden. I berättelsen erinras slutligen om under året anordnade fester, bl. a. ”Lottadag” i februari på Arbetareföreningen, Luciafest m. m. Vid Gripsholmsjubileet den 1920 juni tjänstgjorde förbundsstyrelsens vice ordförande, fru Ulla Melin, på anmodan av Södermanlands landstormskvinnor, som chef för personalhushållet. Västkindeföreningens ordförande, fröken Ida Lindström, har under året tilldelats Gotlands nationalbevärings förtjänstmedalj i silver. Förbundets medlemsantal utgjorde vid årets slut 501, varav 256 aktiva och 245 understödjande medlemmar. Detta innebär en ökning med cirka 130. Kassan balanserade på kronor 5,661: 72 med en behållning på kr. 3,313: 81. På revisorernas tillstyrkan beviljades ansvarsfrihet. Föreningarnas avgifter till förbundet för nästkommande kalenderår av årsavgifter, fester och annan insamlingsverksamhet bestämdes till samma som tidigare eller hälften av ovannämnda inkomster. Till förbundsordförande omvaldes grevinnan Ebba Hamilton och till vice förbundsordförande fru Anna Linde. Förbundsstyrelsen fick följande sammansättning: fruarna Hildur Löf, Blenda Lindström, sekreterare, Agnes Dassow, kassaförvaltare, samt Lillie Dahlgren. Dessutom äro de olika distriktsföreningarna representerade genom resp. ordförande. Styrelsesuppleanter blevo fruarna Inga Hedengren och Lola Jacobsson samt fröken Märta Westman. Revisorer blevo fruarna Elisabtth Ihre och Elin Holmgvist, med fröken Mia Hemström och fru Margit Eriksson som suppleanter. Till kasakontrollant utsågs fröken Cissi Bachér. Till ombud vid Centralförbundets och Sveriges landstormskvinnors årsmöte i Stockholm den 23 maj valdes fru Löf med fru Lindström som suppleant och till ombud vid Förbundet Gotlands nationalbevärings årsmöte den 30 april fruarna Hamilton, Löf, Melin, Linde, Lindström, Dahlgren och Jacobsson. Till reservfonden beslöts avsätta 200 kr. Slutligen diskuterades en del frågor vid Lk-mötet i Stockholm.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 27 april 1938 N:r 95
Favoritsegrare i terrängmästerskapen. Hårda och jämna strider. Att gotländsk idrott just nu är stadd pa kraftig frammarsch, den saken är tydlig. Att också terränglöpningen haft en rekordartad utveckling de senaste åren det kunde man lätt konstatera vid gårdagens distriktsmästerskap i Tingstäde. Ännu för en fem eller sex år sedan måste ju juniorklassen indragas på grund av det ringa intresset, och nu samlar denna klass ett trettiotal löpare! För att övergå till dagens tävlingar, så gingo loppen över en omväxlande och medelsvår bana, av vilken banläggarna ha all heder. Första kilometern gick i den småknixiga skogsterrängen längs med träsket. Mellersta delen av banan gick över öppna och jämna fält och efter en övergång på femhundra meter med ljung kom så lätt kuperad skogsmark till målet. Som första klass startade seniorer klass I, som hade att löpa banan två varv. Klassen räknade sjutton startande och tre klubbar deltogo i tävlan för fyrmannalag, nämligen TTK, Bro IK och Gute. Dahlin, Gute, ansågs väl allmänt som given segrare, medan striden om övriga tätplaceringar skulle stå mellan ”Esse” Pettersson, Tingstädes gamle beundransvärde storlöpare, Gardell, Booberg och fjolårsmästaren Olle Johansson. Dessa tips slogo in nästan fullständigt. Efter första varvet, som avverkades på 14 min. järt — en fenomenal tid om man jämför med klass II! — ledde Dahlin och ”Esse” med dryga femtio meter. På andra varvet drog Dahlin ifrån både Pettersson och de övriga samt sprängde målsnöret dryga hundra meter före tvåan Pettersson, Tingstäde. Dessa två stodo smått i särklass och först minuten senare kämpade sig Booberg, Slite, och Gardell, VIF, i mål. Först på själva mållinjen lyckades Booberg pressa sig före. Lagpriset hemfördes av Gute genom Anders Dahlin, Olle Johansson, 5:a, Karl Gustav Stålhandske, 13:de, och knäskadade Norrby, 14:de. Också i klass II blev det favoritseger. Manne Booberg, Slite, vann ungefär som han ville före AIK:s Broman och Öström. På fjärde plats kom G. Dahlin, Gute, som ett tag på upploppet starkt hotade öström. Lagpriset klarade AIK genom Broman, Öström, Erik Olsson 11:a och Gösta Löfquist 13:de. Löfquist är värd en extra honnör, i starten blev han svårt! trampad och fick ett starkt blödande sår men fullföljde dock och klarade, därmed lagsegern åt sin klubb. I fjol var juniorklassen starkare än klass II. I år var dess kvalité betydligt blygsammare, egentligen var det endast de fyra första som gjorde någon prestation av högre klass. VIF:s starke och pålitlige Rosendal vann som väntat överlägset närmast följd av överraskande Åberg, Gute, som hade klubbkamraten Löf tätt i hälarna. I denna klass vanns lagsegern av Gute närmast följt av Väte. Som helhetsintryck av tävlingarna kan man säga att det överlag varit hårda strider och jämn kamp ända till mållinjen om än samtliga segrare stodo smått i särklass. En sak som särskilt gläder är den goda kondition som var tillfinnandes hos snart sagt alla deltagare. Man förskonades från scener sådana som i Bro för två år sedan, då halva juniorklassen stöp i mål. T—e.
Resultaten. Klass I: Segrare och distriktsmästare Anders Dahlin, Gute, 29,16,4. 2) E. Pettersson, TTK, 29,40. 3) S. Booberg, Slite, 30,17. 4) H. Gardell, VIF, 30,17. 5) O. Johansson, Gute, 30,36. 6) V. Malmquist, Bro IK, 30,52. 7) A. Olofsson, Stenkyrka IF, 31,05. 8) Lindström, TTK, 31,25. 9) Norberg, Väte GoIF, 31,30. Lagtävlan: 1) IF Gute, 1, 5, 13, 14 = 33 p., 2) TTK 2, 8, 15, 16 = 41, 3) Bro IK 44 p.
Klass II: Segrare och distriktsmästare: M. Booberg, Slite, 14,00. 2) R. Broman, AIK, 14,05. 3) N. öström, AIK, 14,10. 4) G. Dahlin, Gute, 14,20. 5) H. Berg, I 18, 14,25.* 6) B. Pettersson, VIF, ’14,33. 7) F. Dahlin, Gute, 14,35. 8) E. Lindström, VIF, 14,46. 9) 0. Si1v6n, Gute, 14,49. 10) G. Löfquist, VIF, 14,52. Lag: 1) AIK 2, 3, 11, 13 = 29 p., 2) Gute 4, 7, 9, 15 = 35, 3) VIF 36.
Klass III: Segrare och juniormästare Rosendahl, VIF, 14,37, 2) H. Aberg, Gute, 14,47, 3) B. Löf, Gute, 14,52, 4) Pettersson, Väte, 14,52. Lag: 1) Gute 2, 3, 15, 27 = 47, 2) Väte.
Sensationer i Div. I. Alva och VIF togo full poäng. VIF—AIK 2-1. Slite—Gute 6-0. Alva—Othem 2-1.
Lite var hade nog väntat en rafflande match mellan VIF och AIK men man måste säga att verkligheten blev ett strå vassare än förväntningarna. Ingen hade väl kunnat tro att AIK skulle ramla på ett nederlag efter alla dessa braksegrar under våren, men den här gången stod den fasta klippan VIF i vägen och visade sig vara det bättre laget: VIF vann fullt rättvist med siffrorna 2-1, som ge en god bild av spelfördelningen. Från första början bjödo lagen på ett snabbt och omväxlande spel, som huvudsakligen rörde sig på AIK:s planhalva. VIF anföll friskt och efter 10 minuter kom första målet, inspelat av Sjöberg. I det följande noterades tre hörnor för VIF, men ingen lämnade något resultat. Efter ungefär en kvart kommo AIKarna i gång på allvar och Lund fick en del att göra, ett farligt skott ute från hörnflaggan tippade han tursamt i stolpen, och det blev inga mål ännu på en stund. Visby slog emellan med några frisparkar och tog upp sig igen, men plötsligt var det klart för utjämning. Abbe fick en passning, som han förvaltade väl och lade utom räckhåll för Lund. Sedan blev det ganska jämnt, spelet böljade fram och tillbaka på planen och ibland var det ganska kritiskt vid målen. Med några goda räddningar hindrade Lyth VIF att ta ledningen och halvleken slutade 1-1. Efter pausen gnoddes det friskt på båda sidor och spelet blev minst lika spännande och fartfyllt som förut under matchen. Riktningen på bollarna var dock inte alltid den bästa och många kanoner gingo vid sidan om. ”Molok” hade en jättechans att näta, men kom av sig i det viktiga ögonblicket. Det blev i stället ”gubben Mecke”, som skenade fram och gav VIF ledningen och negermålet i mitten på halvleken. AIK lämpade men ingenting lyckades. Det var mycket nära utjämning vid ett tillfälle men Jupither räddade på mållinjen. AIK-kedjan hade ingen god dag och verkade ganska nervös inför det starka VIF-försvaret. I VIF:s kedja var Vicke som vanligt den mest effektive, men stöttepelaren är nu en gång ”Kina”, som matade förträffligt med sina långbollar. Försvaren voro av god klass i båda lagen, och förhindrade påpassligt hrr forwards målplaner. I matchen på Ostervallen mellan Slite och Gute var spelet till en början ganska bra och Gute kunde hålla sina motståndare på plan. Gutes kedjeledare råkade emellertid bli justerad och därmed var laget ur leken. I slutet på första halvlek fick Slite sitt första mål och i andra gick spelet hela tiden vid Gutemålet under ständig press från Slite. Ytterligare fem mål blev resultatet, trots Kalle Wickmans utomors dentliga arbete i målet. Slites försvsr var den bästa lagdelen men kedjan var däremot sämre. — Alva och Othem möttes nere i Alva i en alltigenom hård och rivande match, där hemmalagets vh. Klaar dominerade. Ett 100-tal personer åsågo den sensationella matchen vid vilken Alva tog sina första poäng i serien.
Södra serien. Hemse—Hablingbo 7-1. Fardhem—Ljugarn 6-3.
I matchen Hemse—Hablingbo var spelet i första halvlek relativt jämnt. Hemse pressade visserligen hart men Hablingbo hade en del motanfall. I andra halvlek ökade Hemse snabbt till 5-0 och slutresultatet blev 7-1. Hemses bäste spelare och bäst på plan var vi. B. Karlsson. H. B. K. kan nu tippas som säker segrare i södra serien och det blir i så fall första gången laget ernår en sådan placering.
Norra serien. Klintehamn—Roma 5-2. Endre—Västkinde 2-5. Stenkyrka—Bro inställd.
Visby cykelklubb höll i går förmiddag den första tävlingen för året i ett vackert om dock något kyligt väder. Åtta cyklister ställde upp och samtliga fullföljde loppet. Starten gick kl. 9 från Södra järnvägsstationen och banan sträckte sig sedan till Stenkumla kyrka och åter till Visby via Träkumla, en vägsträcka på ungefär 22 km., vilken åktes två varv av B- och C-klasserna och ett varv av debutanterna. Tävlingen var ämnad som förträning för Enskedeloppet den 8 maj, dit ett flertal representanter skola sändas. Gösta Booberg tycks vara i god form för Enskede och debutanten Bertil Johansson kommer säkert att gå framåt. Alla debutanterna tävlade för första gången och nådde synnerligen goda och jämna resultat. Nästa tävling hålles om fredag i denna vecka kl. 6,15 e. m. och man kommer då att använda sig av samma bana.
Resultat: Klass B: 1) Gösta Booberg 1,19,29 Klass C: 1) Bert Andersson 1,22,30 2) Hans Andersson 1,23,10 3) Sven Svensson 1,26,30 Debutanter: 1) Bertil Johansson 40,50 2) Carl Erik Carlsson 42,44 3) Rune Lutteman 43,44 4) Sten Pettersson 44,41
Visby simsällskap håller i kväll kl 7 sitt årsmöte å rådhuset.
Gotlands Allehanda Måndagen den 25 april 1938 N:r 93
med infanterivapen äger rum å skjutbanan vid SKÄR i Vägomeviken tisdagen den 26 dennes kl. 09,00-17,00. Allmänheten varnas för att under nämnda tid vistas å Vägomeviken eller i terrängen väster vägen Vägome—St. Hammars. Befälhavaren i Tingstäde.
Gotlands Allehanda Fredagen den 22 april 1938 N:r 91
Konsul Ekman uttalar sig med anledning av debatten i stadsfullmäktige. I anledning av att Ångbåtsbolaget på ett markant sätt skjutits i förgrunden såväl i de offentliga som i de privata debatter, vilka i dagarna förts rörande Visby stads insats för ett gotländskt flygfält, hava vi hemställt till Ångbåtsbolagets verkställande direktör, konsul Carl E. Ekman, att göra ett uttalande rörande bolagets syn på saken. Vi sammanfatta här hans svar. Att ett större flygfält kommer att anläggas på Gotland, är ju givet. Redan i den utredning av gotländsk flygtrafik, som jag med stöd av fackmän utarbetade 1925 och tryckte i bolagets styrelseberättelse, skrev jag: ”och den dagen kommer säkerligen, då den reguliära flygtrafiken mellan Stockholm och Gotland blir en verklighet”. Så detta är intet överraskande eller något att strida emot. Oavsett vårt bolags egenskap av skattedragare i Visby, hava vi ej det minsta intresse av att lägga oss i frågan om flygfältets förläggning till Visby eller Roma. Från den av hrr stadsfullmäktige livligt senterade konkurrenssynpunkten är detta fullkomligt likgiltigt. Erfarenheten från otaliga andra håll har visat, att ett avstånd på 15 å 20. km. icke inverkar på frekvensen. Om utsikterna för bärigheten av en daglig flygtrafik året om på Stockholm kan jag ej yttra niig; då denna beror på subventionens storlek, d. v. s. på huru mycket statsmakterna vilja betala för varje person, som önskar begagna sig av flyget. Detta skall dock vara bra mycket, om flygtrafiken skall bliva av allmän nytta, ty endast 18 proc. av våra passagerare bekagna sig av I kl., under det att 25 proc yä på vanlig III kl. och 30 proc. på olika slag av billigare biljetter. De återstående 27 proc. gå på II kl. Talet om transitotrafik är ett nonsens med den fart och aktionsradie, som trafikmaskinerna nu ha. Däremot har ett nödlandninksfält för Rysklandsflyget sitt berättigande; om och när denna trafik återupptages.
Vilseledande uppgifter dementeras. I anledning av de dels osanna och dels dunkla yttranden, som förekommit i stadsfullmäktige och annorstädes, kunna några fakta vara påkallade. Det sades, att Ångbåtsbolaget hade 10 kronor för varje flygbiljett, och att vi förtjäna på transporten till och från Tingstäde. Ingendera är sannt. Vi liksom resebyråer och” andra uppbära 10 proc. på de biljetter, vi sälja, men det är givetvis endast ett mindre antal, som säljas här på Gotland. Under de 5 år, som flyget gått, ha vi härför uppburit kt: 5,942: 06 och icke haft någoik sona helst annan inkomst därifrån. Våra prestationer hava dels varit desam, ma som de vilka resebyråerna göra för samma provision, och dels och dessutom hava vi utfört stationstjänst i avseende på resgodset, dess polletering, vägning, registrering och ombärning. Slutligen hava vi anlagt och underhållit bryggan i Tingstäde och bekostat markorganisationen. Utgiften tör dessa två sistnämnda prestationer har uppgått till kr 7,689: 05. Istället för vinst håva vi alltså satt till 1,700 kronor plus ett ganska omfattande kontors och stationsarbete samt under de första åren även ett drygt administrationsbestyr. Vad transporterna angår, så utförde vi dem, under den första sommaren, men gratis. Då passagerarne emellertid voro missnöjda med vägdammet, har sedermera järnvägens motorvagn engagerats av Aerotransport. Detta har dock icke föranlett någon höjning av biljettpriset. Det sades med tydlig adress icke blott till drätselkammaren utan även till oss, att man här nere förhalat och motarbetat utredningen om flygfältet. Även dessa påståenden äro enligt min mening snarare grundade på ett polemiskt behov än på verkligheten. Jag kan anföra ett exempel på huru lätt missförstånd uppstått i denna sak. Jag fick en dag ett brev från flygintressert håll i Stockholm med begäran att försöka påskynda stadsfullmäktiges svar på en remiss, som socialdepartementet ”för någon tid sedan” översänt till länsstyrelsen på Gotland. Genom mina efterforskningar i drätselkammaren och hos länsstyrelsen fastställdes emellertid, att den omskrivna remissakten icke ännu hitkommit. När så skedde tio dagar senare, inhämtade vederbörande här av handlingarna, att ärendet, när det angivits för min korrespondent såsom liggande sedan någon tid i Visby, i själva verket befann sig hos överjägmästaren i Linköping.
Hur Ångbåtsbolaget ser saken. Att våra priser skulle vara höga är ett gammalt klagomål, som säkerligen icke skulle komma att annat än för stunden tystas genom nedsättningar; ty det grundas icke på erfarenheten om våra prestationers värde eller uppskattningen av sådana på annat håll, utan på den avund, som vår goda affärsställning framkallar. Hr Söderdahls förhoppning, att flygtrafiken skulle leda till en katastrof för bolaget, torde knappast komma att fyllas. Som bolaget har en värdefull materiel samt annan egendom, som aktiekapitalet är relativt ringa och utdelningen bibehållits vid vad den var för 20 år sedan, förefaller det mig sort. om en luftkönkurrens ej skulle allvarligt påverka aktieägarnas säkerhet. Däremot måste inskränkning ske i den allmängagneliga verksamhet, som bolaget utövar, allt efter som överskotten skulle kunna krypa ihop. Jag vet mycket väl, att denna verksamhet enligt hr S:s och ett mindretal andras mening är av ondo, men den har skaffat gotlänningarna en utmärkt båtmateriel för deras resor: Därjämte dyrbara arrangemang i land som ingen annan velat eller mäktat åstadkomma, som vid tillblivelsen berett och alltjämt för underhållet och Moderniseringen bereder otaliga arbetstillfällen. Dessa arrangemang attfahera årligen tusentals turister, Som befolka andra anläggningar och sprida penningar till andra än dem, som beredas utkomst genom Ångbåtsbolagets direkta verksamhet. Vi hava från Visby stads axlar avlyftat bördan av ett stadshotell som på. Många håll öka de kommunala myndigheternas bekymmer. I mångs, kuststädet har även badortsfrågan vållat stöta uppoffringar från det allmännas sida. I Visby hava vi ensattima löst denna och det så, att vår anläggning tillhör de förnämsta r sitt slag i Norden. Vi hava varit banbrytare på folkresornas bfriråde, bch vi ha lett färdelivet ut till förut otillgängliga trakter av våt ö. Så snart det gällt att skafM pekuniär hjälp, där inåt Varit nödsakad att ställa, anspråken högt, har det varit Ångbåtsbolaget, som i förstå rumffiet kommit i åtanke. Jag får icke och begär ej heller något tack härför, jag vill blott antyda vad man förlorar genom att realisera hr Söderdahls idé om Ångbåtsbolagets krossande. Jag har för övrigt hört det talet flera gånger förut, om ock i andra tonarter, och det påminner mig om Catos monomana: ”och i övrigt anser jag, att Kartago bör förstöras.”
Gotlands Allehanda Lördagen den 16 april 1938 N:r 87
Trevlig konsert i Tingstäde. Trots kyliga nordanvindar och smattrande hagelbyar ha vi ändå fått en smula känning med våren på sista tiden. Och det har varit tillräckligt för att få fram den rätta vårstämningen bland människorna, vilken ju tar sig olika uttryck för olika kategorier. Sålunda ha t. ex. bröder sångan samlats och friskat upp rösterna för att på sedvanligt sätt hälsa våren välkommen. I går hade Hansekören funnit tidpunkten vara kommen för en vårkonsert och med en sådan i bakfickan begav man sig på eftermiddagen i väg till Tingstäde. Här hade bevakningsstyrkans befälhavare, kapten Hj. Jeppsson, välvilligt upplåtit förläggningens gymnastiksal till konsertlokal, där c:a 35 medlemmar av kören med dess energiske sångledare fanjunkare Carl Löwin som dirigent utförde ett ganska omfattande program. Publiken, ungefär ett 100-tal personer, fick höra glada hurtiga ”kraftbitar” och mera stillsamma melodiösa saker i lagom avvägda proportioner och det sparades ingalunda på applåderna i någotdera fallet. Man började på gammalt beprövat maner med Standarsången, som klingade kraftigt och medryckande. dan föredrogos några lyriskt betonade saker, bl. a. ”Till mitt hem” och ”Hell Dig strand”, ett par korta men vackra och tilltalande nummer. Så släppte man på mera ljud igen och klämde i med ”Vi äro muntra musikanter”, som verkligen blev ett muntert stycke och som sjöngs med kläm och precision. Detta stycke följdes av två liknande, ”Flickan från Peru” och ”Til Fädrelandet”. Textningen i den förstnämnda vållade väl en del små bekymmer, men i fortsättningen gick det utmärkt. Sista avdelningen började med ”Glad såsom fågeln” och den gick liksom av bara farten i de gamla säkra spåren. ”Blommande sköna dalar” är också en välkänd och uppskattad sak, som väl aldrig förlorar sin tjuskraft på både sångare och publik. Nästa nummer, ”Tindrande fagra stjärna”, måste dock anses som en svår konkurrent till det föregående, ty äveh den bjuder på härlig melodik och vackra solostämmor. Kören lyckades förträffligt med återgivandet av de båda numren såväl i fråga om precision som harmoni. ”Hör oss Svea” utgjorde slutklämmen och som extra kläm kom ”Flamma stolt” plus sångarhyllningen. Efteråt bänkade sig sångarna kring kaffebordet i förläggningens matsal och man ägnade givetvis också en stund åt sång under den gemytliga samvaron. Dirigenten framförde sångarnas tack för det vänliga mottagandet och kapten Jeppsson tackade å sin sida för den angenäma konserten. Länge hade man dock inte tid att stanna vid bordet, ty efter konserten var det allmän dans till musik av GG-bandet.
Gotlands Allehanda Måndagen den 11 april 1938 N:r 83
