Medelst offentlig Auktion

som förrättas vid Fårösund Tisdagen den 3 nästkommande Mars klockan Elfva (11) förmiddagen, försäljes för Kejserliga Ryska Regeringens räkning diverse skeppsinventarie-persedler samt toma bomblådor, ilandförda från strandade och sedermera flottkomna Kejserliga ångkorvetten ”Gaidamark” under befäl af kapten Tirtoff.
Betalningen skall erläggas kontant. Förteckning å inventarierna finnas tillgänglig å vice Consulatet och kunna desamma efter anmälan å Tull-Inspektionen å Fårösund derstädes före auktionen beses.
Wisby i Kejserl. Ryska vice Consulatet den 9 Februari 1874.
JOHN E. STARE, vice Consul.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Februari 1874
N:r 16

Engelska briggen ”John”,

som i höstas strandade vid Fårösund och sedan inköptes af skeppsredare Myrsten, blef i Torsdags bogserad till Slite af ”Neptun”; hvilken i dessa dar kommer att afgå till Dalarö, för att der lägga upp.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 7 Februari 1874
N:r 11

Jernvägsfrågan.

Vi nämnde i föregående nummer, att kungl. maj:ts betallningshafvande anmodat ordföranderne för stadsfullmäktige i Visby och kommunalstämmorna att höra fullmäktige och stämmorna rörande detta ärende samt derefter inom juni månads utgång detta år inkomma med protokoll öfver det beslut, som i anledning deraf fatsts. Denna uppmaning åtföljes af en skrifvelse från Interimstyrelsen för anläggande af jernvägar på Gotland, hvilken skrifvelse vi anse vara af den vigt, och dess innehåll så beaktansvärdt att vi ej tveka att här intaga den. Den har följande lydelse:
”Sedan Interimstyrelsen för anläggande af jernvägar på Gotland anmodat Löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnads Corpsen Herr J. E. Hagdahl att efter verkstälda undersökningar uppgöra kostnadsförslag å jernvägar uti förut antydda sträckningar; samt löjtnanten Hagdahl efter fullgjordt åtagande numera till styrelsen aflemnat berörda förslag, upptagande:
dels en jernväg med utgångspunkt från Visby öfver Dede mot Burgsvik med stationerna Visby, Dede, Roma, Väte, Hejde, Etelhem, Stånga, Hemse, Hafdhem, Fide och Burgsvik:
dels bibana från Hemse till Ronehanm, med station å sistberörde ställe;
dels bibana från Simunde till Klintehamn med stationer vid Klintehamn och Klintebys;
dels jernväg från Dede mot Fårösund med stationerna Röstäde, Krampebro, Grausne, Furubjers, Austris, Lärbro, Rute och Fårösund,
dels ock bibana från Austris till Slite med stationer vid Othemars och Slite;
hvilka, företagna jernrägssträckningar tillsammans utgöra en längd af 16 mil 2,200 fot och skulle betinga en kostnad i ett för allt, rörligt materiel inberäknadt, af 2,925,000 kronor;
så får Interims Styrelsen, som nu i första hand har att utröna, i hvad mån bidrag medelst aktieteckning till dessa jenbanors anläggande kunna påräknas från Länets kommuner och enskilda personer innan bidrag kan påräknas af staden och af länets Landsting, härmed anmoda Kommunal-Ordförandena att till teckning hvar inom sin kommun af såsom kommunen som enskilda framlägga de teekningslistor, som komma att ordföranderne tillhandahållas samt, efter det teckningen blifvit verkstäld, insända till konungens befallningshafvande i länet såväl utdrag at kommunalstämmans i frågan förda protokoll jemte teckningslistorna innan utgången af nästa Juni månad.
Styrelsen har ansett hvarje aktie böra ställas på 100 kronor, hvaraf en fjerdedel hvarje gång med en mellantid mellan hvarje uppbörd af minst 1 månad borde uppbäras, derest anslag af staten jemte aktieteckning af landsting, kommuner och enskilde kunde åstadkommas till belopp af sammanlagdt minst halfva anläggningskapitalet eller 1,412,500 kronor. Hvad i öfrigt erfordras för jernvägsbyggnaden skulle obligationer upplånas mot pant af jernbanan och materiel. Skulle anslag och teckning för nämnda belopp icke kunna åstadkommas, kommer ä sammanträde, som genom Interims-Styrelsen varder kungjordt i ortens alla tidningar och länets allmänna kungörelser, att af tecknade aktieegare, afgöras om vidare åtgärd med jernvägsanläggningen under sådana förhållanden hör i större eller mindre mån vidtagas.
Länets Landsting kommer, sedan teckningen fullbordats och erforderliga anslag beviljats, att slutligen närmare
bestämma sträckningen af jernbanan samt läget för stationerna, dock endast i så måtto att planen för jernvägsbyggnaden icke ma i hufvudsakliga delar rubbas och att derigenom jernvägsanläggningen icke fördyras.
Som erfarenheten städse visat, att ett lands välstånd och framåtskridande nästan uteslutande beror af lätta kommunikationer, torde icke behöfva närmare redogöras för fördelarne af en jernväg å Gotland; och förväntar Interimstyrelsen att Gotlands komnunor och enskilda innebyggare, som hafva fördel af dessa kommunikationsanstalter, skola uppbinda all sin förmåga till vinnande af ett ändamål, som antagligen skall mångdubbelt ersätta deras uppoffringar.
Hvad beträffar kommunernas deltagande i föreslagna aktieteckningen, så för att denna teckning icke skall blifva allt för kännbar för kommunens nuvarande medlemmar, föreslås att medel dertill anskaffas medelst amorteringslån, hvilka styrelsen vill, om sådant erfordras, söka anskaffa mot kommunens förbindelse på 20 till 40 år och mot en räntefot af 5 eller 5 1/2 procent samt kapitalatbetalning i mån af lånetiden.
Framdeles och sedan sig visat i hvad mån aktieteckningen framskridit, vill Styrelsen sammankalla aktieegarne dels för att öfverlägga om ärenden, som kunna stå i sammahang med jernvägsföretaget dels ock för att om teckningen visar anledning till antagande att jernväg kan åstadkommas, utse ledamöter uti den styrelse, som då kan få hemyndigande af aktieegarne att ärendet vidare handlägga, Visby den 9 Januari 1875.
RUD. HORN.
Rudolf Cramér. L. N. Enequist. A. J. Lyth. Suno Engström. L. Arveson.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.

En ångfärja

lärer komma att anskaffas tör underhållande af förbindelsen emellan Fårösund och ”Storlandet”. Efter hvad man meddelat oss skall hr landshöfdingen Horn lifligt intressera sig för förslaget, hvilket han lolvat att på allt sätt understödja.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Mars 1875
N:r 19.

Engelska ångfartyget Maud,

som i söndags åtta dagar sedan afgick från Fårösund, på väg till London, ankom sistl. lördag till Köpenhamn efter sex dygns svår resa.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1875
N:r 5.

Från Fårösund

skrifver vår korrespondent den 12 dennes: Fårösund är fortfarande till en del isbelagdt och samfärdseln mellan Fårön och ”storlandet” sålunda betydligt försvårad, emedan isen icke hvarken ”bär eller brister” och dessutom stora vakar deruti finnas, hvilka af gårdagens blåst än vidare förstorades.
Engelska ångaren ”Maud”, som bär, efter i Oskarshamn undergången reparation, åter intagit sin last, utgick i söndags, den 10:de dennes, med lätthet genomskärande den ännu svaga isen, till destinationsorten London. Som passagerare medföljde engelske v. konsuln i Wisby, hr Carl Falk.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Januari 1875
N:r 4.

Bref från norra delen af ön.

Nyårsdagen 1875.

Det är ju vanligt att vid ett rutt års ingång önska hvar och en man träffar ett ”godt nytt år”; derföre vill jag med en nyårsönskan till samtlige denna tidnings läsare börja mitt bre. ”Slaskar”, som hotade att inträffa under Julen, såsom jag i mitt förra bret befarade, biet ej något af, tvärtom halva vi här ute på landsbygden haft att glädja oss åt en äkta nordisk vinter med så mycket sed, att man ej här på länge sett dess like. Juldagarna i synnerhet föll så mycket snö, att man etter helgdagarna allestädes måste köra med snöplogen. I skogarna isynnerhet är så mycket snö, att man ej kan kom ma fram med lass; man kan knappt komma fram till fots. Alla ”jössar” borde, om de egde tacksamma hjertan prisa försynen, som på detta sätt genom den myckna snön nästan omöjliggjort jagten på dessa.
Juldagen ankom till Fårösund engelska ångfartyget ’Åland’, som i höstas strandade på ’Salvoret’. Det har nu undergått reparation i Oskarshamn och skall nu i Fårösund intaga sin här lossade last för att sedan fortsätta resan. Ett streck i räkningen vore om sundet, såsom lätteligen kan inträffa, tillfryser, då ’Mand’ säkert får svårt att bryta sig igenom, ty det smala isbandet
Fårön och ’Storlandet’ (så kalla Fåröboarne vanligen Gotland) plägar, då det en gång knutits, vara temligen säkert.
Vid en vandring en af juldagarne kom undertecknad i tillfälle att få se utstakningen till den ifrågasatta jernvägen. Jag frågade några bönder, som tillhörde den gamla tiden, och hvilka händelsevis belunno sig i närheten, livad de tyckte om denna. De skakade blott på hufvudet och sade: Tiden är ond, och tillade: åtminstone måtte väl vi förskonas från att se dessa ’eldvagnar’, som skola fara fram öiver och förstöra våra åkerfält. Det är dock endast de gamle, som hysa en sådan antipati mot vår blitvande jernväg; de yngre tycka, att det nog kan bli bra, endast det kan komma att bära sig.
Bruno.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1875
N:r 1

Sandön. *)

(Rese-äfventyr och skildringar, med osynliga pennteckningar af S ..).
I det vackraste väder man kunde önska, med fördivind af en laber sydost och rustad med en förträfflig matsäck från Fårösunds förträffliga värdshus, hade jag goda förhoppningar om en angenäm seglats; och med bästa resesällskap, eller en vän, båkingeniören A. T. G., som är en snäll aqvarellist och lycklig poet, samt trenne trygge kronolotsar, förmannen Olof Gustafson (f. på Fårösund 1831.) N. P. Hamnstedt (f. på Fårö 1833) och F. Wessman (f. sammastädes 1837), samt i släptåg med desse hedersmän undertecknad, pennfäktare, hissade vi glade våra klutar. Så der kl. 1/2 1 vid middagen den 2 Sept. 1873 lade vi ut från Fårösunds brygga med stationens ypperliga lots-kutter, en liten rundgattad däckad båt, väl blott mätande elfva alnar i kölen, men som var försedd med en liten kajuta och i alla fall stolt förde kronans märke eller en röd duk midt i storseglet. Nå, sedan jag besökt Gotlands alla holmar, ja Flejsi utanför Näsudden och Dämba-Mislaupurn, ville jag också skåda den nio sjömil från Fårösund bort i vilda hafvet belägna Sandön, som, ett underligt litet land af bara flygsand med skog på, dock är af stor samfolklig vigt, både som hviloställe för luftens lätta folk, flyttfoglarne, samt såsom en ofantlig ljusastake för de tvänno Fyrarne, hvilka med sitt klara ljus genom mörka natten varnande peka på de förrädiska Koppar-stenarna, hvarest så mången ärlig sjöman fått lägga ihop ögonen.
(Käre Läsare! här skulle nu stå en prydlig pennteckning, föreställande vår lilla kutter, vackert gungande på böljorna; men, våra ringa konsttillgångar tvinga oss att lemna denna teckning och flera åt din egen rika fantasi, som torde måla saken bäst).
Snart sträckte vi ut genom Nårdurstraumen, eller Fårösunds norra gatt, och, sedan vi i godt mak brassat fyrkant, hade vi innan kort i lovart och styrbord om oss Fårölandet samt sågo det allkända sjömärket Lansa-asken, som der öfver skogen höjde sin väldiga krona. (Ja, här …… skulle nu synas den lummiga Lansa-asken, ypperligt penn-tecknad, som är det största löfträd af sitt slag på Gotland! men,…). Efterhand susade vi förbi Lautet, Aibyggabjärg, o. s. v. samt slutligen den höga Langhamars-hamarn och Nårs-holm. Sålunda var vår resa innerligt behaglig: vackert väder, en städad påkörare och smult vatten för bogen samt dertill godt sällskap, en vill försedd matsäck af stekta flundror, pannkaka, öl samt litet ”Ehinger” och — ej det sämsta — en aptitlig frisk sugning i magen, så att man hade smak för Guds gåfvor. Allt derföre drucko vi kaffe, och detta ehuru gastarna glömt kaffepannan i land; ty sedan järngrytan blifvit fint rensopad med en liten dref sudd, ångade det så trofligt från kaminen i kajutan, och i rättan tid dracks vi med lust araben, ehuru några magstärkande tjär-perlor sammo på ytan. Nu dröjde det ej just länge innan vi för-ut vid synranden varsnade en blå dimma eller första skymten af resans mål, Sandön; ty redan vore vi midbittnes mellan bägge öarna, hvilka för- och akterut såsom dunkla moln lågo på det vackra vattnet, den ena småningom sjunkande ned i vågen, den andra lika brådt stigande derur. Bred i bringan och lätt som en lom gungade vår snälla kutter sig fram på böljorna, solen lyste gladt i vester och öns hvita hauar (höga sandvallar), öfverst kantade af en mörk skogsrand, trädde allt tydligare fram för oss.
(Ack, inbilla dig nu, benägne läsare! så godt du kan, att du, istället för dessa ständiga kråkfötter, här ser i syne nordvestra udden af Sandön mod de höga fyrarne, Bredsand, Beckrefvet, m. m. speglande sig i vågen.)
(Forts.)

*) Sandön (liksom Hjorten), ehuru här nyligen tryckt, införes nu om igen, på det att lifven våra nya prenumeranter må få del af rliklens början.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Januari 1874
N:r 3