Fattigvården inom Gotlands län.

Under 1888 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 å landsbygden.
Af dessa senare voro 3 fördelade i ro: tar. Inom lävet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med ntrymme för 831 personer, deraf ett i Visby för 120 personer, en fattiggård för 30 personer samt 23 mindre fattigstugor för 159 personer, deraf 3 i Visby för 60.
Hela antalet personer, som under 1888 åtnjöto kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,437, af hvilka 1,172 tillhörde landsbygden och 265 Visby. Antalet understödstagare inom länets landsbygd hade härigenom sedan näst föregående år minskats med 8 personer eller 0.7 procent. Med hänsyn till proportionen mellan aotalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för lävets landsbygd utgjorde 2,61 procent och sålunda med 1,84 procent understeg medeltalet för landsbygden i hela riket, hvilket var 4,45 procent. Högst i fråga om fattigvårdsprocenten kommer fortfarande Värmlands län med 6,24 procent af folkmängden och lägst Jämtlands län med 2,23. Gotlands län intager härvid det andra rummet bland rikets samtliga län i fråga om låg fattigvårdsproceat, och är dervid att märka att understödstagarne i förhållande till folkmängden utgjorde endast 1 procent eller ännu mindre inom Träkumla, Öja, Hamra, Hablingbo, Gerum och Lau fattigvårdssamhällen.
Antalet direkta understödstagare såväl barn som äldre uppgick inom länet till 385 män och 762 qvinnor, deraf & landsbygden 296 män och 634 qvinnor samt i Visby 89 män och 128 qvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 290, deraf 242 & landsbygden och 48 i Visby. De direkt understödda barnen fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 18 moderlösa oäkta 31 och andra barn 110. Hela antalet barn, såväl direkt som indirekt understödda, uppgick sammanlagdt till 449.
De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 320 deraf 52 qvinnor med 85 tillhörande barn.
gifta: 256 deraf 83 med 116 tillhörande barn samt
enklingar, enkor och franskilda: 412 deraf 44 med 89 tillhörande barn.
I afseende på kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 385 män och 762 qvinnor. Härvid gör sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förra räknade 83 mankön mot 76 qvinkon, hvaremot af de senare 302 voro män och ej mindre än 686 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggöres deraf utt i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 179 af qvinkön eller 182 på landsbygden och 169 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så finner man, att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 10,2 procent, af äldre personer voro 22 procent ogifta med 6,8 procent tillhörande barn, 18,3 procent gifta med 7,8 procent tillhörande barn, 28,9 procent enklingar, enkor och frånskilda med 6 procent tillhörande barn. Således inalles 79,4 procent direkta och 20,6 procent indirekta understödstagare.
Understödets varaktighet och storlek.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 212 män och 295 qvionor med 51 tillhörande barp, deraf å landsbygden 133 män, 213 qvinnor med 51 barn samt i Visby 79 män, 82 qvinnor. Delvis understödda voro 132 män, 358 qvinnor med 182 tillhörande barn, deraf å landsbygden 122 män, 312 qvinnor med 134 barn samt i Visby 10 män, 46 qvinvor med 48 barn. Personer med tillfälligt understöd voro: 41 män, 109 qvinnor med 57 barn, samtliga å landsbygden.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 119 mankön, 152 qvinnor med 9 barn, deraf & landsbygden 95 män 134 qvinnor med 9 barn samt i Visby 24 män, 18 qv. I sjukvårdsanstal: ter vårdades 11 män, 28 qv. och 2 barn, deraf å landsbygden 11 män, 7 qvinnor och 2 barn samt i Visby 3 män, 8 qvinnor. I egna hem understödda voro 118 män, 317 qvinnor med 145 barn, deraf å landsbygden 114 män, 287 qvinnor och 117 barn samt i Visby 4 män, 30 qvinnor och 28 barn. På annat sätt understödda voro 15 män, 38 qvinnor och 31 barn, samtliga å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 62 män, 84 qvinnor med 146 barn, deraf å landsbygden 42 män, 63 qvionor med 134 barn samt i Visby 20 män, 21 qvinnor med 12 barn.
Under året afledo 31 män, 49 qvinnor och 3 barn, deraf å landsbygden 27 män, 37 qvionor och 3 barn samt i Visby 4 män, 12 qvinror. På annat sätt afgångna voro 28 män, 46 qvinnor och 22 barn, deraf å landsbygden 17 män, 35 qvinnor med 18 barn samt i Visby 11 män, 11 qvinnor med 4 barn. Till nästa år qvarvarande voro 326 män, 667 qvinnor med 265 barn, deraf å lanäsbygden 252 män, 562 qvinnor med 221 barn samt i Visby 74 män, 105 qvinvor med 44 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet &r 1888 utgjorde 65,576 kr., deraf för landsbygden 41,123 kr. (1,829 kr. för bus och inventarier, 37,197 kr. för understödstagarres vård och underbåll samt 2,097 kr. för öfriga utgifter) samt för Visby 24,453 kr. (1,857 kr. för hus och inventarier, 17,449 kr. för vård och underhåll samt 5,147 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje uuderstödstagare utgjorde & Gotlands landsbygd 35 kr. 09 öre, deraf underhållskostnad 31 kr. 74 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 201 kr. och lägsta samma värde 50 kr. eller i medeltal 101 kr.
Fördelade på länets olika härader och staden Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnaden sålunda:

Under- Fattig-
stöds- vårdes-
tagare. kostnaden.
Gotlands norra härad 546 20,598
Gotlands södra härad 526 20,525
Visby stad 265 24,458

Uti hela riket åtojöto 242,039 personer kommunalt understöd och tillhörde af dessa 172,338 landsbygden samt 69,651 städerna och köpingarne. Sammavlagda beloppet af utgifterna för kommunernas fattigvård uppgick till 9,337,415 kronor, deraf för landsbygden 5,917,416 kr. och för städerna 3,419,999 kr. Förstnämda belopp öfverstiger motsvarande slutsumma för år 1887 med 377,216 kr., beroende derp&, att landskommunernas fattigvårdskostnader ökades med 391,091 kr., under det att minskning inträffade för stadskommunerna med 13,803 kronor.

Idrottstäflingarne på Visborgs slätt.

För omkring tre månader sedan väcktes af en ledamot inom idrottsföreningen i Visby förslag om anordnandet af allmänna bollspelstäflingar för den gotländska befolkningen innevarande sommar. Förslaget vann bifall och någon tid senare var i denna tidning synligt ett upprop till samtliga gotländska bollklubbar och idrottsmän till gemensamt sammanträde för dryftande af saken. Detta möte hölls i D. B. V:s paviljong den 13 sistlidne Juni, och då sympatierna voro allmänna för en idrottsfest, tillattes en af 5 personer bestående komité, som fick i uppdrag att ordna saken.
Det resultat, som deras arbete gaf, det var de stora täflingarne i går ute på Visborgs slätt, i hvilka mer än 500 gotländske män med lif och lust deltogo.
När regnet öste ned och åskan mullrade under natten till söndagen var det säkert ingen, som tänkte att gårdagen skulle visa en sådan verkligen strålande uppsyn. Det var hög och ren himmel med leende sol, man kunde ej önska sig bättre i detta hänseende, Men särskildt ur täflingarnes synpunkt kunde med fog anmärkas att det blåste väl mycket. Dock aftog vinden märkbart under dagens lopp.
Ute på täflingsplatsen såg det redan från tidigt på morgonen riktigt festligt ut. Flaggor svajade från trettio stänger rundt den inhägnade arenan, som mätte 3 tusen fot i omkrets. TIaskrankningen var gjord med jerntråd och utom densamma var en ny sådan på två sidor för be: talande åskådare.
Vid ingången till banan hade sekretariatet sitt tält, der det arbetades från tidigt på morgonen, hvarjämte äfven vid arbetet på banan lades sista hand.
Ty redan tidigt började folkmassorna strömma ut till slätten. Vid tio-tiden på morgonen inkom lusttåg från landsbygden med 1,030 passagerare; hade icke morgonens ruskväder afskräckt mången från resan, är troligt att antalet varit ännu större. Och från öfriga delar af ön kom dep ena fullpackade skjutsen efter den andra.
Det begynte, som sagdt, att blifva lifligt ute på slätten. De täflande infunno sig efter hand och anmälde sig. Det surrade som en bisvärm i sekreteraretältet, men så småningom rangerade sig allt, alla voro antecknade. Då sågo listorna ut så: till bakpärk anmälda 30 grupper om 7 personer, eller 210; till frampärk 8 grupper, eller 56; till varpa 65 grupper om 3 personer eller 195; i stångstörtning 6 personer, i språng 15;ikapplöpning 16 och i hankdragniog 10. Alltså inalles till täflingarne anmälda 508 personer, hvarjämte senare tillkommo ännu åtskilliga deltagare i »frispelen.»
När alla anmälningar väl voro gjorda, aftroppade pärkspelarne &t ett håll under anförande af handl.| Schenholm, varpkastarne åt ett annat under befäl af kassör Hellgren, Pärkarne, som spelades af tre lag hvarje gång, hade sin plats på fältets vestra sida’ uppåt landsvägen, varporna kastades på en plats längre nedåt sjelfva lägret. Alla spel voro stälda så, att de båda sidorna hade lika fördel eller olägenhet af vinden.
Det stora faggomgärdade fältet erbjöd nu under flere timmar från kl. 2 en mycket liflig, om ickejust så omväxlande tafla. Randt om väldiga folkmassor, hvilka helt säkert då de voro som störst, kunde skattas till mellan 3 och 4 tusen personer, och inom denna mörka spetsgård de spelandes rörliga gestalter, de flygande bollarne, de kraftigt slungade varporna, uppmuntringsropen de spelande emellan, med ett ord, det var friskt lif derute på slätten under dessa timmar.
Prisbedömningen vid en täflivg sådan som denna var in galunda en lätt sak, då det ju i år gälde, i olikhet mot hvad förut varit fallet, att utröna hvilket parti som var det bästa af alla.
Komiterade hade derför uppgjort nedan stående grunder för bedömandet af pärken:
1:o Hvarje prisdomare bedömer i anvisad ordning ensam de täflande grupperna och gifver hvarje grupp efter duglighet en poäng sålunda:
0—3 dåligt spel
4—6 godt spel
7—8 mycket godt spel
9 utmärkt spel
10 högst berömligt spel
2:o Hvarje siffra antecknas i prisdomarens enskilda protokoll, hvilket, sedan alla grupper äro bedömda, inlemnas till sekreteraren, som sammanräknar poängsiffrorna;
3:o De: fyra grupper, som erhållit högsta poängen, täfla sedan med en pärk och slutligen de två vinnande af dem om prisen.
För bedömandet af varpa hade såsom regel uppstälts, att afståndet från målet till den bästa stenen inom hvarje grupp mättes i centimeter, hvarefter gruppens hela centimetertal hopräknades. Afståndet var 25 steg.

Prisdomare voro:
i bakpärk:
handl. R. Snöbohm, Klinte,
bankbokb,. A. Pettersson, Visby,
handl. C. Degerman, Visby,
fabrikör J. Ödin, Visby,
bokb. J. Eklund, Visby,
handl. J. L. Kahlquist, Visby.

i frampärk:
konsul Lars Cramér, Ronehamn,
lektor M. Klintberg, Visby,
fanj. N. Hägg, Bjerges,
kommissarie E. Svallingson, Klinte,
handl, C; Smitterborg,
handl. G. Cramér, Ronehamn.

i varpa:
doktor O. Klintberg, Visby,
skoll. J. P. Nordin, Veskinde,
handl. Robert Löfving, Visby,
handl. Josef Johansson, Visby,
garfvare T. Ödin, Visby,
fabrikör J. Stenström, Visby,
löjtnant B. Sillén, Visby,
stadskassör Kr. Ekelund, Visby,
handl. R. Vallér, Visby,
bokh. Cedergren, Visby,
styckjunkare O. Johansson, Visby,
landtbr. L. J. Eklund, Dalhem.

För bedömande Vv bäste. pärkkarlen:
Kapten J. Facht, Fröjel,
handl, J. N. Myrsten, Slite,
kamrer J. Ihre, Visby.
i öfriga täflingar :
löjtnant E. Sillén,
löjtnant E. Nyberg,
löjtnant E. Fahnebjelm,
direktör A. Lindström,
L. P. Hansén Dalhem,
handl. C. Smitterberg,
löjtnant L. Sellergren,
löjtnant J. Elert.

Anordnare af dessa senare täflingar var kapten E. Vestöö.
Klockan blef sex, innan de stora täfliogarne i pärk och varpa hunnit afslutas.
Då vid denna tid de olika prisdomarenas protokoll sammanförts, visade sig resultatet sålunda:

I pärken liksom vid varpan, afgjorde lottdragningen i fråga om motspelare.
Enligt förut nämda bedömningsgrunder skulle, sedan ofvanstående resultat blifvit kändt, de fyra bästa grupperna täfla i två lag. Dessa grupper voro: i bakpärk Ljugarn med 52 poäng, Visby bollspelare och Halla med 46 samt Sproge med 44 poäng; i frampärk: Rone med 53, Hablingbo med 47, Alskog med 46 och Alfva med 39 poäng.
Vid lottningen spelade sedan emothvar andra: Visby bollspelare och Sproge, Ljugarn och Halla, Rone och Alskog, Hablingbo och Alfva.
De vinnande blefvo: i bakpärken Visby bollspelare och Ljugarn, i frampärken Rone och Hablingbo, men prisdomarne ansågo i sista fallet dei andra spelet tappande Alskogsborna så mycket bättre än Hablingarne, att de fingo täfla med Roneborna om prisen.
I sista täflipgen blefvo Visby bollspelare och Roneborna i hvar sin pärk segrare, hvadan de alltså erhöllo de båda första prisen samt Ljugänningarne och Alskogiterna andra prisen.
I varpan blef resultatet följande:

Här blefvo sålunda de vinnande: K. Jacobsson Gerum, O. Hansson, Veskinde, Tomas Johansson, Visby och A. Classon Visby.
Från täflingen bortgingo utan känd anledning sju grupper, hvadan däe täflande allts&k blefvo 58.
Det började, som sagdt, lida mot aftonen, de stora spelen voro slut, och nu började

frispelen,
hvilka för åskådarne, som icke förmådde att följa det invecklade bollspelet, helt säkert utgjorde en ganska angenäm of terrätt ofvanpå det mera bastanta som förut bjudits.
Ingen bör dock tro att dessa våra min) dre gotländska lekar icke äro bastanta nog. Nej, att de fordra styrka, det visade nogsamt stångstörtningen. Ty det var sannerligen intet Iekverk att bryta upp den väldiga stången och sedan slunga den ifrån sig. Eller hankdragningen.
Äfven den fordrar kraftiga armar och näfvar- För sprången beköfves dessutom vighet och man såg i går ganska vackra prof på, icke en tränad, sportmässig sådan, utan naturlig vighet, sådan som man ibland träffar hos allmogen.
Skulle man i sammanhang med dessa afslutningsspel vilja fälla ett omdöme om gårdagens täflingar, så torde de kunna få anses på det hela taget mycket jämna och båda godt för framtiden.
Att täflingarna ådragit sig allmän uppmärksamhet äfven utom Gotlands gränser, framgår deraf, att Stockholmstidningarne Nya Dagligt Allehanda, Aftonbladet, Vårt Land, Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter hitsändt representanter.
Med »Tjelvar», något försenad af blåsten, följde dessutom en del sportvänner.
På ångaren hade hvarenda sofplats varit upptagen.
Prisutdelningen.
Kirckan var inemot half 8. En liten tribun restes vid täflingsplatsens ena sida och kläddes med flaggor. På ett bord bredvid stodo konungens pokal jämte vandringspokalen och en extra tredje. Då protokollen hunnit justeras, besteg landshöfdingen tribunen och höll till menigheten, som samlats i en stor ring deromkring ungefär följande tal:
Gotlands folk har alltid högt skattat manlig idrott och särskildt sina fäderneärfda folklekar. Dessa lekar, öfvade med fröjd men ock med allvar, lifva sinnet och stärka kroppen.
Om dem gäller i fallt mått den romerska häfdatecknarens ord om de forntida germanernas idrottsöfaingar: »De äro barnens lek och ynglingarnes täflan och dermed fortfara äfven de gamle».
Ja, utan sådan idrott skulle förvisse Gotlands ynglingar icke hafva blifvit hvad de nu allmänt äro: hågade och duglige att till fosterlandets försvar bära vapen redan vid 18 år och att dermed fortfara in i en långt senare ålder än befolkningen i rikets öfriga delar.
Sveriges konung, med öppen blick för allt som är godt osh stort och tosterländskt, bar ock tagit Gotlands idrott under sitt särskilda hägn och med frikostig hand till höjande af dagens fest skänkt åt främste segraren vid täflingarna denna kungliga pokal. Derför tacka vi honom med vårt
Lefve Konungen !
Ett fyrfaldigt hurra besvarade detta tal, hvarpå landshöfdingen öfverlemnade pokalen till den bäste pärkkarlen i puttpärk, handl. Lars Cramér å Ronehamn, hvilken prisdomarne enhälligt efter täflan mellan honom och hemmansägaren J. Johansson, Utalskog i Alskog, tilldömt densamma.
Ännu en silfverpokal, ett extra pris inköpt af idrottskomitérade, tilldelades den bäste pärkkarlen i bakpärk, teologie kandidat A. G. Hauffman.
I öfrigt fick prislistan följande utseende:

Bakpärk:
Första pris: 50 kronor, Gotlandsgillets i Stockholm jämte Visby bollklubba vandringspokal (med årtalet 1795): Visby bollspelare.
Andra pris: 25 kronor: Ljugarns pärkspelare.

Fram- (puttpärk):
Första pris: konsul E. Liljewalchs pris å 100 kronor: Rone pärkspelare.
Andra pris: Gotlandsgillets i Stockholm å 25 kronor: Alskogs pärkspelare.
Extra pris: Stetaniegillets å 20 kronor: Hablingbo pärkspelare.
Extra pris: 10 kronor (skänkta af Ronebor): K. Pettersson, Ekebornas puttkarl.

Varpa:
1:a pris: 40 kr.: C. Jakobsson, Gerum, för 217 centim.
2:a pris: 20 kr.: O. Hansson, Veskinde, för 294 em.
3:e pris: 10 kr.: T. Johansson, Visby, 315 cm.
4:e pris: 5 kr.: A. Klasson, Visby, 321 cm.

Stångstörtning:
1:a pris: 10 kr.: O. Persson, Follingbo,
2:a pris: 5 kr.: V. Pettersson, Follingbo.

Höjdsprång:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockholm.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Längdsprång:
1:a pris: 10 kr.: E. Fahlatodt, 2,43 meter.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, 2,42 meter.

Höjdsprång med staf:
1:a pris: 10 kr.: R Mätaby
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel.

Hankdragning:
1:a pris: 7 kr.: Andersson, Eke. O. Persson. V. Pettersson.

Kappspringning 150 meter:
1:a pris: 10 kr.: Ekeberg, Stockh. f. 17 2/5 sek.
2:a pris: 5 kr.: A. Fogberg, Fröjel 17 4/5 sek.

Pristagarne helsades af åskådarne med handklappningar, och när allt var slut höjdes ett lefve och fyrfaldigt hurra för Gotland och dess framtid.
Och så voro dagens stora täflingar slut. De aflöpte godt och lugnt. Icke en enda oregerlig person kunde märkas bland dessa tuseaden.

*) De genom lottdragning bestämda mot hvarandra spelende grupperna äro här sammanförda.

Riksdagsmannaval

för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:

1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.

Dödsfall Alma Ingeborg

Tillkännagifves att Gud till sig hemkallat, efter ett tärande, långvarigt lidande, vår älskade dotter Alma Ingeborg onsdagen 23 Juli i en ålder at 17 år, 2 månader och 6 dagar. Saknad af föräldrar och syskon.
Hablingbo skolhus 24 Juli 1890.
Maria och Johan Söderberg.
Sv. Ps. 52: 5, 496: 3.

Auktion i Hablingbo.

Fredagen den 25 innevarande månad från kl 10 f.m. låter sysslomannen i handlanden L. P. Olssons konkurs genom offentlig auktion, som förrättas i konkursmassans i Hablingbo socken belägna handelslokal, till den högstbjudande försälja massans ägande fastighet och bodvarulager.
Fasta egendomen består af en från Medebys hemman afsöndrad jordlägenhet om 19 ar med derå uppfördt boningshbus af trä under plåttak, inredt till handelsbod, kontor, packhus, 3:ne boningsrum och kök samt källare under hela huset.
At bodvarulagret, som till större delen är noyligen inköpt, må nämnar: kläden, finare och grötfre; ylle- och bomullstyger, garn at flere slag, band, dukar, hängslen, tråd, knappar, mössor, skjortor, kragar och manschetter, glas och porslin, papper och påsar, oljor, lampor, spik och smidesvaror, diverse färgstofter, fönsterglas, kryddvaror, stärkelse, såpa, läder, ett större parti tvål, tändstickor, rykt- och klädesborstar, en decimal- och en diskvåg, jern- och messingvigter m. m.
Äfven försäljas 6 st. försäkringsbref i Allmänna Lifförsäkringsbolaget å 1000 kronor hvardera.
Vilkoren för fastighetens försäljning tillkäonagifvas före utropet.
Med betalningen för lösa egendomen lemnas godkände köpare anstånd till den 1 instundande Oktober.
Domerartve i Öja den 14 Juli 1890.
Efter anmodan,
J. A. LINDSTRÖM.

Auktion i Hablingbo.

Fredagen den 25 innevarande månad från kl 10 f.m. låter sysslomannen i handlanden L. P. Olssons konkurs genom offentlig auktion, som förrättas i konkarsmassans i Hablingbo socken belägna handelslokal, till den högstbjudande försälja massans ägande fastighet och bodvarulager.
Fasta egendomen består af en från Medebys hemman afsöndrad jordlägenhet om 19 ar med derå uppfördt boningshus af trä under plåttak, iurodt till handelsbod, kontor, packhus, 3:ne boningsrum och kök samt källare under hela huset.
At bodvarulagret, som till större delen är nyligen inköpt, må nämnae: kläden, finare och gröfre; ylle- och bomullstyger, garn at flere slag, band, dukar, hävgslen, tråd, knappar, mössor, skjortor, kragar och manschetter, gläs och porslin, papper och påsar, oljor, lampor, spik och smidesvaror, diverse färgstolter, fönsterglas, kryddvaror, stärkelse, såpa, läder, ett större parti tvål, tändstickor, rykt- och klädesborstar, en decimal- och en diskvåg, jero- och messingnigter m. m.
Äfven försäljas 6 st. försäkringsbref i Allmänna Lifförsäkringsbolaget å 1000 kronor hvardera.
Vilkören för fastighetens försäljning tillkävnagifvas före utropet.
Med betalningen för lösa egendomen lemnås godkände köpare anstånd till den 1 instundande Oktober.
Domerarfve i Öja den 14 Juli 1890.
Efter anmodan,
J. A. LINDSTRÖM.

Vid Hablinge och Hemse hushållsgille

upplystes att treskifte allmänt brukades inom området. Vid Bolske i Eke hade foderbetsodling begynt. Doktor Sätervall lemnade några upplysningar om frökontrollen. Öfvergödning af ängarne förordades, äfvensom körsel med tjurar samt begagnande af särskilda oxselar, hvilka kunde erhållas genom Gotlands djurskyddsförening. Premiering af hästar, särskildt unghästar om 2 år ansågs önskvärd och borde prisen utgå med ett å 25 kronor för hingst, sex å 5 kr. för unghästar samt tre frisedlar för ston. Kreatursförsäkring, bygd på ömsesidigt förtroende, ägde rum inom Ejsta och Sproge socknar. Sympatier uttalades för fruktutställning i Visby.
I fråga om det vid föregående gillen diskuterade förslaget till ny skärpt skogslag, ansåg detta gille en sådan obehöflig för detta gillesområde och ville sålunda ej tillstyrka densamma. Man ansåg att här kunde ingen skogssköfling ifrågakomma, då inom Hablinge ting ställningen bland landtmännen var sådan att man icke behöfde öfver höfvan afverka skogen, som förökats under de senare åren, och inom Hemse ting skog fans endast till husbehof. Dock påpekades den skogssköfling som jultiden äger rum å den vackraste unga granskogen.
Till gillets ordförande återvaldes doktor Sätervall samt till. ledamot i nötpremieringsnämden dr Boman. I fårpremieringsnämden insattes P. L. Sundahl, Stjernarfve i Ejsta. Ersättare för båda blef A. Pettersson, Hulte.
Nästa års möte kommer att hållas i Sproge.

Vid Hablinge och Hemse hushållsgilles

sammanträde i dag i Hemss voro utstälda 3 tjurar, 23 kor, 1 qviga. Af dessa prisbelönades:

Tjurar:
Lasse, Lars Broander, Bölske, 2:a 10 kr.
Pelle, K. Norrby, Bölske, 3:e 5 kr.

Kor:
Beda, O. Lingvall, 2:a 10 kr.
Spela, S. R. Jakobsson, Gudrings Eke, 2:a 10 kr.
Tora, N. N. Nilsson, Jaxarfve, 2:a 10 kr.
Stjerna, M. Simander, Rone, 3:e 5 kr.
Netta, Kr. Pettersson, Asarfve, 3:e 5 kr.
Gerda, Kr. Pettersson, Asarfve, 3:e 5 kr.
Beda, Kr. Pettersson, Asarfve, 3:e 5 kr.
Blomman, J. Johansson, Asarfve, 3:e 5 kr.
Rosa, J. Johansson, Asarfve, 3:e 5 kr.
Stjerna, N. Lyander, Hemse, 3:e 5 kr.
Linda, A. Melin, Hemse, 3:e 5 kr.
Netta, N. Westberg, Hemse, 3:e 5 kr.
Ada, Albert Berg, Hemse, 3:e 5 kr.

Qvigor:
Beda, A. Melin, Hemse, 3:e 5 kr.

Borgenärerna

uti handlanden L. P. Olssons i Hablingbo konkurs kallas att sammantråda å stadsbotellet i Visby lördagen den 21 i denna månad kloekan 12 på dagen för att besluta om underbåll åt gåldenåren samt andra konkursboet rörande frågor.
Domerarfve i Öja den 4 Juni 1890.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna

uti handlanden L. P. Olssons i Hablingbo konkurs kallas att sammanträda å stadshotellet i Visby lördagen den 21 i denna månad kloc:kan 12 på dagen för att beslnta om underhåll åt gäldenären samt andra konkursboet rörande frågor.
Domerarive i Öja den 4 Juni 1890.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti Banvakten J. M. Johanssons i Follingbo socken konkurs kallas att den 1 September 1890 före kl. XII midd. inför Domaren i Gotlands norra härad å tingsstället Alleqvia sina fordringar bevaka.
DOMAREEMBETET.