Förordnanden.

Länsstyrelsen har som allmänna ombud för övervakning av nedannämnda sparbankers förvaltning förordnat landssekreteraren Abr. Löf för Sällskapet D. B. V:s sparbank, Hangvars och Halls socknars sparbank, Bunge, Ardre, Alskog, Klinte, Sanda, Garda, Havdhem, Dalhem, Kräklingbo samt När sockensparbanker, samt Hejnum, Fardhem, Vamlingbo och Burs pastorats sparbanker.
Länsnotarien Richard Laurin har förordnats som ombud för övervakningen av förvaltningen i Tingstäde, Lärbro, Hemse, Rone, Eskelhem, Hogrän, Fardhem, Östergarn, Roma och och socknars sparbanker.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 december 1937
N:r 289

Auktion

å 315 kbm skog i 12 poster från Mullvalds komministerboställe, 131 kbm. i 5 poster å Ardre Annex och 91 kbm. i 5 poster å Gammelgarns Annex hålles å pastorsexpeditionen i Ardre torsdagen den 16 december kl. 10 f. m. Närmare tillkännagivande före auktionen. Prövningsrätt förbehålles. Stämplingslistor finnas till påseende hos Gustaf Nilsson, Alsarve i Ardre, och Karl Klintström, Gartarve i Gammelgarn.
Östergarn den 7 dec. 1937.
Pastoratskyrkorådet

Gotlands Allehanda
Tisdagen 7 december 1937
N:r 284

Gotlands hembygdsförbund

har i dag hållit sitt första årsmöte å Gotlands fornsal under landshövding Rodhes ordförandeskap. Till mötet hade ett 25-tal medlemmar infunnit sig. Efter några hälsningsord av landshövdingen omvaldes till ledamöter av styrelsen folkskoll. R. Blomquist och intendent Th. Erlandsson samt folkskoll. E. Dalström. Revisorer blevo ingenjör M. Lantz och lantbr. John Wedin, Sanda, med handl. Nils Arvidson, Vallstena, som ersättare.
Därefter föredrog landshövdingen en skrivelse från artisten David Ahlquist i Ardre vari föreslås upptagande av en film av Lina myr och dess fågelliv. Filmen skulle komma till användning särskilt i samband med hembygdsvården. Förslaget blev föremål för en kort debatt och skall ytterligare behandlas i styrelsen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 25 Juni 1937
Nr 143

På grund av nedläggande

av vägtrumma avlyses vägen Ardre kyrka—Skogby i Gammelgarn från trafik måndagen den 21 innevarande juni. Vägfarande anvisas att under tiden i stället använda vägen över Ala och Kräklingbo.
Visby i landskansliet den 16 juni 1937.
På länsstyrelsens vägnar:
B. A. Ljungholm. Richard Laurin.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 17 Juni 1937
Nr 137

Landsbygden. Ljugarn.

LJUGARN, 26 april.
Torsburgs erkända sjukkassa hade i går årsmöte i Turistpaviljongen under ordförandeskap av hr P. V. Johansson, Alskog. Styrelsens och revisorernas berättelser godkändes och ansvarsfrihet beviljades.
Torsburgs erkända sjukkassa bildades vid sammanträde i Ardre småskola den 13 april 1936 och godkändes och registrerades den 1 juni samma år. Medlemsantalet vid kassans början var 175 men ökades till 198 vid årsskiftet. 19 medlemmar ha under året avgått. Kassans omsättning under sista halvåret var 2,402: 58 kr., varav för lokalkassans räkning 1,008,88 kr. och för centralkassans 1,393: 70. I sjukhjälp har under halvåret utbetalats 540 kr. och för läkarvård 82:96 kr. Kassabehållningen var 230: 43 kr.
Till styrelseledamöter omvaldes hrr R. Pettersson, Egon Arvidsson, Ala, och Villy Gustafsson, Ljugarn, och nyvaldes hrr V. Johansson, Alskog, och G. Johansson, Ardre, med hrr Fritz Pettersson, När, Yngve Nilsson, Garda, och Harry Wallin, Katthammarsvik, såsom suppleanter. Revisorer blevo som förut hrr Frithiof Bergman och S. Thimgren. Till i att representera kassan vid centralföreningens årsmöte i Stockholm den 13 juni utsågs hr Villy Gustafsson med hr V. Johansson som ersättare.
Kassans expedition i Ljugarn hålles öppen varje måndag mellan kl. 18-20.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 April 1937
Nr 94

Sparbanksanslag.

Länsstyrelsen har fastställt huvudmännens för Kräklingbo sparbank beslut att av 1936 års vinst anslå 50 kr. till Kräklingbo nybildade folkbibliotek och 1,230 kr. såsom bidrag till inköp av en ny kyrkoorgel samt huvudmännens för Ardre sparbank beslut att anslå 800 kr. till brandredskap.

Gotlands Allehanda
Lördagen 17 April 1937
Nr 87

Hyllningar.

Löjtnant K. E. Gottberg, Halsegårda i Ardre, blev i onsdags på sin sextioårsdag föremål för hjärtliga hyllningar. Kyrkoherde Björkander, representanter för kyrkoråd- och kommunalnämd m. fl. hade infunnit sig, och som representanter för A. 7:s underofficerskår anlände dennas ordförande och sekreterare, styckjunkarne Thimgren och Hultberg, med en vacker blomsterhyllning från kollegerna. Förutom många telegram och vackra blomsteruppsatser fick hr Gottberg mottaga presenter, såsom käpp med silverkrycka, vilstol, keramik- och silversaker, etc. Bland telegrammen märktes sådana från förutvarande överordnade vid A 7.
rå aftonen hade ett antal personer inbjudits till festlig samvaro i det Gottbergska hemmet, där sextioåringen blev föremål för ytterligare hyllningar. Bl. a. höll kyrkoherde Björkander ett anslående tal till hr Gottberg, som sedan sin avgång från tjänsten vid A 7 år 1927, varit bosatt på sin gård i födelsesocknen, där han hedrats med ett flertal förtroendeuppdrag och gjort sig aktad och omtyckt så som han tidigare även varit det i sin militära tjänstgöring.

Gotlands Allehanda
Fredagen 16 April 1937
Nr 86

Ardre gör bekantskap med vägstyrelsen.

Där den lilla bivägen till Botvalde och Västerby gårdar i Ardre förenar sig med stora vägen, som förbi Kopungs och kyrkan fortsätter till Gammelgarn, ligger en liten plan som kallas Sladderplatsen och som utgjort en omtyckt samlingsplats för lustvandrande sockenbor, i synnerhet ungdomen. Denna plats pryddes av socknens största och vackraste asp, ett ståtligt träd med vacker form. Trädet stod omkring 4 meter från stora vägen och vid den lilla gårdsvägens kant, stammen var hög och inga grenar skymcle sikten i kurvan, som f. ö. ett stycke därifrån effektiv döljes av en stor röd lada, placerad mitt emellan de båda vägarna.
Trädet utgjorde alltså en prydnad för socknen och kunde vare sig genom sin form eller plats anses utgöra något riskmoment för den knappast nämvärda trafiken i nämda kurva. Trafiken på bivägen inskränkte sig nämligen till på sin höjd ett par hästfordon och några cyklar pr dag och under det kvartssekel undertecknad haft nöjet vara bosatt i Ardre har ingen av våda så mycket som bräckt en fingernagel på aspen ifråga. Däremot ha flera olyckstillbud ägt rum på stora vägen, som på en sträcka av 100 meter från Sladderplatsen norrut är mycket smal och gör en ogenomskinlig kurva till höger. Dikena äro dessutom här ganska djupa och nivåskillnaden mellan terrängen och vägbanan betydlig.
Nåväl, denna sistnämda, verkligt farliga vägbit, som särskilt under sommaren är livligt trafikerad, har ej hittills varit föremål för någon åtgärd i syfte att minska olycksriskerna. Men den vackra och oskadliga aspen har på vägstyrelsens order nedhuggits. Härmed har denna vägstyrelse tydligt manifesterat sin likgiltighet för våra naturliga skönhetsvärden och givit klart besked om vad vi ha att vänta i fortsättningen. Behovet av att naturskyddstanken får energiska förespråkare inom vägstyrelserna gör sig alltmera påträngande. Vägbyggarna måste lära sig inse att det finns flera saker att taga hänsyn till än själva vägen och framförallt att landskapets skönhetsvärden ej i onödan få spolieras. Sådant är rena rama okulturen och såväl handlingen som följderna sprida otrivsel och missnöje.
D. Ahlqvist.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 April 1937
Nr 83

Gotländska gårdar.

Petsarve i Ardre socken.

Manbyggnaden vid Petsarve.

Som bekant finns det en hel del anrika egendomar på Gotland, och utmed dess kuster flera platser, vilka varit av stor betydelse på den tid ön var ett Nordens handelscentrum. Våra tiders fornforskare ha kommit till den slutsatsen, att Gotlands första förbindelser med yttervärlden skedde öster ifrån. När österländska handelsvägar beträddes av gotländska köpmän, vilka i sin hemort även voro jorddrottar med ägor utmed kusterna, är det ju ganska troligt att den östra kustens hamnmöjligheter först anlitades. På flera orter finnas ännu minnesmärken av olika slag från dessa tider, vilka anses tillhöra begynnelsen av Gotlands storhetstid. En sådan ort är otvivelaktigt Ardre socken, där bl. a. egendomen Petsarve har åtskilligt i behåll av medeltida lämningar.
Då vi för några dagar sedan besökte egendomen Petsarve, var det dels för att bese den välbyggda gamla släktgår. den och dels för att beundra en altartavla, som tidigare haft sin plats i Ardre kyrka, men nu väl förvaras i nämda egendoms manbyggnad.
Tvisten om altartavlan löst för några år seden uppstod tvist om ovan antydda altartavla. Riksantikvarien hadde den uppfattningen att altartavlan borde överlämnas i vård under hans domvärjo. Nuvarande ägaren till Petsarve, hemmansägaren August Olsson, ansåg sig emellertid icke ha anledning att lämna ifrån sig dyrgripen, ty hans fader inköpte på sin tid tavlan å offentlig auktion. Förhistorien år: Ardre kyrkas inredning skulle; ersättas med annan, beslöts det någon gång i slutet av 1800-talet. Därför hölls auktion 1899, då de gamla bänkarna och den betydligt yngre altartavlan bl. a. såldes. Bänkarna hamnade förmodligen på någon vedbacke, medan altartavlan forslades till Petsarve. Tyvärr hade auktionsprotokollet förkommit, men eftersom det ännu finnes personer i livet, som känna till auktionens förlopp och att altartavlan är i rätt ägares händer, blev tvisten snart bilagd. Altartavlan, som tillverkades omkr. 1820 kan knappast anses ha något större antikvariskt värde. Ur konstnärlig synpunkt kan man ej påstå att tavlan representerar sin tids bättre konst. Det senare samt tavlans motiv Gotlands vapen i vitt och blått (således intet kykrligt motiv) ha förmodligen gjort sitt till att den icke befunnits lämplig som altartavla och fördenskull såldes med en del äldre inventarier, som avlägsnades innan Ardre kyrka restaurerades år 1900. Altartavlan år som sagt placerad i Petsarve manbyggnads övre våning, och där gör den sig bra. För ägaren har den naturligtvis ett visst värde som familjeklenod samt dessutom ett kuriositetsvärde.

Den gamla altartavlan från Ardre kyrka.

Medeltida murar och valv, mycket intressantare än nyss nämda altartavla, finnas att studera å Petsarve, som varit i samma släkt trol. sedan 1600talet. Strax intill trädgården kring manbyggnaden finns bl. a. en kulle, vari döljas ruiner och troligen mycket annat, som säkerligen skulle vara till stor hjälp för framställande av en klar bild angående rörelsen på orten från den tid, då närliggande hamnar först frekventerades av långväga köpmän. De medeltida grundmurar, som löpa i olika riktningar, skulle ge oss upplysning om byggnadsförhållandena i forna tider, om de utforskades. I trädgården till Petsarve finnes ännu ett väl bibehållet källarvalv. Om det en gång i tiden varit en krypta till en klosterbyggnad eller en förvaringskällare för handelsgods, kunna vetenskaparna på detta område säkert avgöra. Mycket talar dock för att Petsarve en gång i tiden varit säte för köpmanshus. Ägaren till Petsarve, hr Olsson, har en del att berätta om sina förfäders verksamhet. Och även därav framgår, att forna innehavare av egendomen ägnat sig åt köpenskap.
Sågverksrörelse har å Petsarve bedrivits sedan många decennier tillbaka. Sålunda uppfördes den första ångsågen i dessa trakter av dåvarande ägaren till gården. Det är emellertid länge sedan dess, och numera har sågen den utrustning, som är vanligt i våra dagar. Skogarna i dessa trakter äro som bekant ganska vidsträckta, varför sågen är i verksamhet mycket skog, en del äro hällmarker. Arealen till Petsarve omfattar cirka 450 tnld, varav omkr. 50 tnld är åkerjord av skiftande karaktär, lättjord och lerblandad mylla. Skogsmarkerna äro delvis bevuxna med vacker skog, en del äro hallmarker.
Byggnaderna ha uppförts under senare tider och äro i mycket gott skick. Ladugårdsbyggnaden är tämligen nyinredd och rymligt tilltagen för häststall, foderlador och nötkreatursstallar samt boxar för småboskap.
En dagsresa till Visby var det förr i tiden, då man skulle bege sig till staden från Ardre, berättar en av denna tidnings äldsta prenumeranter på orten : ”Jag minns, säger denne, när jag som liten sork för första gången skulle få följa med min farfar till staden. Det var mycket som skulle ordnas med innan vi kommo iväg. Vi måste också ha en bra matsäck med oss på långfärden, som startades tidigt på natten för att vi skulle hinna fram till staden på morgonen. Jag blev väl litet sömnig, och höll på att luras till. Men farfar ville ju ha någon att prata med; och så började han berätta historier för mig, så sedan var det inte farligt att jag somnade. Han talade om hur ”bysen” såg ut och hur han huserade i skogarna. Når vi kom till Kaupungs klint, på vars platå nationalbeväringen en gång i tiden hade exercisfält, talade farfar om att en gång hade sjörövare gömt stora skatter i en håla i berget, som sedan rasat igen. Alla sjörövarna, som försökte komma åt guldet senare, gingo bet på kuppen. Så skatten den är ännu kvar där än, sade farfar, om inte någon annan varit och hämtat den.
Om varje gård vi foro förbi hade farfar något att berätta, så vägen till Visby var inte långtråkig, fastän den tog många timmar i anspråk.”
Från Ardre och kringliggande bygder finnas många historier, som vi kanske bli i tillfälle att höra mera om en annan gång.
Efter vad vi försport har docent Stenberger varit i Ardre och Petsarve, så det kan ju hända att utgrävningar komma till stånd där någon gång i en snar framtid.
T-a

Gotlands Allehanda
Onsdagen 7 April 1937
Nr 78

Gotlands distrikt av Röda Korset.

Har i dag hållit årsmöte å Stadshotellet under ordförandeskap av landshövding A. E. Rodhe, som med några ord hälsade de närvarande välkomna samt erinrade om svenska Röda korsets verksamhet under det gångna året. Bl.. a. berördes Abessinienambulansens verksamhet och de offer både i människoliv och material, som gjorts i samband med ambulansens utskickande. Vidare omnämdes det stöd svenska Röda korset givit hjälpaktionen till förmån för de spanska barnen. Tal. uttalade vidare sin glädje över den utveckling röda korset fått bl. a. här på Gotland — och förhoppning att Röda korset skall växa ut till ett oumbärligt komplement till den statliga humanitära verksamheten. Vi måste alldeles speciellt i vår tid arbeta för fred och försoning mellan folken. Tal. uttryckte till sist förhoppningen att verksamheten på Gotland måtte ytterligare utvecklas och bli till välsignelse för hela länet.
På revisorernas tillstyrkan beviljades därefter ansvarsfrihet. Inkomster och utgifter balanserade på 14,573 kr. med inkomster på 7,847 kr. Gotländska Prins Carls-fondens debet och kredit balanserade på kr. 501: 71.
Förslag hade framkommit om inval av två nya styrelseledamöter och valdes därvid fruarna Löwenberg och Nanna Eriksson. Revisorer blevo fru Elisabeth Ihre och hr C. O. Kolmodin med handl. T. Wahlgren, Träkumla, och fru Gunni Lindman, Roma, som suppleanter.
Representanter för de olika kretsarna redogjorde därefter för det gångna årets verksamhet, för vilken vi tidigare redogjort i samband med resp. årsmöten.
I den av sekreteraren upplästa årsberättelsen påpekades bl. a. att antalet kretsar nu ökats med fyra till tjugufem och antalet medlemmar med 559 till 2,173. Föredrag ha hållits i Sanda, Vamlingbo, Burgsvik, Slite, Ljugarn, Follingbo, Lärbro och Träkumla. Sju hemsjukvårdskurser och tre olycksfallskurser ha varit anordnade. Av upplysningsverksamheten framhölls särskilt den i Visby anordnade utställningen ”Mor och barn”, som dock tyvärr endast lämnade en Inkomst på kr. 3: 43.
I fråga om den sociala verksamheten erinrades om att förrådets värde ökats från 11,000 kr. till 12,350 kr.
Folkbad finnes i Hamra och håller på att anordnas i Sanda och Bunge. Skolbarnsundersökning har verkställts beträffande 1,200 barn. Tandvård bedrives i Hangvar, Ardre, Bunge, Fårö och Klinte.
årsmötet avslutadesdärefter med några ord av landshövdingen, varefter gemensamt kaffe intogs.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 6 April 1937
Nr 77