Landtmätarne,

deras medhjälpare och elever inom länet år 1890 äro: Förste landtmätare L. T. Jacobson, Bolex, Eskelkem. i Und Komm.-landtmätare: F. R. Cedergren, Mölner, Klintehamn, K. M. R. Strömberg, Skäggs, Veskinde. J. O. Sylvan, jägmästare, Visby, K. G. Kökeritz, Garda, Etelhem, Oskar Varfvioge, Visby, E. A. Arnelius, kapten, Visby, Ax. Ytterberg, kapten, Visby, H. Vennemo, kapten, Fide, Burgsvik, A. R. Kruse, frih. major, Visby, V. Schyl, Klintehamn.
V. komm.-landtmätare F. L. Valgrén, kapten, Visby.
Medhjelpare: hos förste landtm. L. T. Jacobson: löjtnanten Gust. Köhler, komm.-landtm. F. R. Cedergren: löjtnant K. Bolin.
Öfrige medhjelpare: hos komm.-landtm. Strömberg: kaptenen Abr. Lange och löjtnanten G. Sahlin, hos J. O. Sylvan: e. o. jägmästaren A. H. Nyman, kos E. A. Arneliws: löjtnanten E. L. Lövenberg, hoa Ax. Ytterberg: friherre Hj. Åkerhielm.
Elever: hos J. O. Sylvan: underlöjtnant Sam Sylvan, hos Ax. Ytterberg: underlöjtnant Gust. Falk.

Från landsbygden.

Burgsvik, 12 Mars.
Burgsvik mejeriaktiebolag har nu haft sin ordinarie stämma som leddes af kyrkoherden N. P. Gadd.
Sedan styrelsens redogörelse för förvaltningen under räkenskapsåret 1889 och revisionsberättelsen med deri tillstyrkt ansvarsfrihet blifvit föredragna, erhöll den afgående styrelsen med tacksamhet af stämman full ansvars frihet. Af räkenskaperna framgick, att rörelsen gått betydligt framåt, ehuru ännu icke någon egentlig vinst uppstått, men att en icke obetydlig sådan skulle hafva lemnats, om blott mjölktillförseln varit bättre. Till mejeriet hade under året levererats 74,300 liter mjölk för hvilken betalts 4,667: 32 kr. Aktieägare hade i medeltal erhållit 6 1/2 öre pr liter. Till 1 kilo smör hade i medeltal åtgåvt 25 ½ liter mjölk. 2,368,8 kilo skummjölksost hade tillverkate. Öfriga skummjölken hade försålts på platsen, En mängd vassla hade i brist på afnämare måst utslås, Ingen sötmjölksost bade tillverkats, Smöret hade i medeltal betingat 1: 68 pr kilo.
Att mejerirörelsen äfven här på söder är till stor fördel för jordbrukaren torde vara obestridt och mången, som förut hyst misstroende, börjar nu dess bättre inse nyttan deraf.
Anmärkas bör att endast några tå personer levererat mjölk. De hafva således erhållit de 4,667 kronorna, hvarför de för ingen del vilja mista en sådan inkomstkälla.
Sedan den förut varande ordf. i styrelsen kyrkoh. Gadd flere gånger bestämdt undanbedt sig återval, valdes till ordf. handl. J. T. Jacobsson, till verkst. direktör handl. V. Hancén och till öfrige ledamöter Z. Nilsson, Odvalls i Fide samt O. Olsson, Sallmunds och N. Jacobsson, Skogs i Hamra. Till rsvisorer valdes kyrkoh. Gadd, kapten H. Vennemo, Fide, och skoll. P. S. Hartman, Hamra.
Sedan några andra ärenden blifvit behandlade framförde handl. Hansén sitt och öfrige bolagsmäns tack till den afgående styrelsen särskildt dess ordf. för den osparda möda och det ovanliga intresse han visat »Burgsviks mejeri», hvarefter en hvar skildes med gladt hopp att 1890 skall uppvisa vinst.

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1890:
Vamlingbo: födda 12, döda 8, vigda 3 par, inflyttade 20, utflyttade 27; minskning 3; folkmängd 754.
Sundre: födda 8, död 1, vigda 2 par (1 borgerligt), inflyttade 4, utflyttade 13; minskning 7; folkmängd 220.
Hablingbo: födde 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (7 m. 3 qv.), vigda 6 par, ivflyttade 24 (17 m. 7 qv.), utflyttade 22 (15 m. 7 qv.); ökning 8; folkmängd 646.
Silte: födda 9 (5 m. 4 qv.), döda 7 (1 m, 6 qv.), vigda 4 par, inflyttade 9 (3 m. 6 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.); minskning 7; folkmängd 363.
Grötlingbo: födda 8, döda 12, vigda 3, inflyttade 29, utflyttade 19; ökning 6; folkmängd 632.
Fide: födda 7, döda 6, vigda 2, inflyttade 7, utflyttade 12; minskning 4; folkmängd 315.
Öja: födda 28 (13 m. 15 qv.), döda 10 (7 m. 3 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 62 (82 m. 30 qv.); minskniug 11; folkmängd 870.
Hamra: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 2 qv., inflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 6 (8 m. 3 qv.); ökning 12; folkmängd 344.
Hafdhem: födda 11, döda 6, vigda 2 par, inflyttade 34, utflyttade 33; ökning 6; folkmängd 693.
Näs: födda 7, döda 4, vigda 2 par, inflyttade 8, utflyttade 22; minskning 11; folkmängd 408.

Dödsfall Anna Karolina

Att vår moder framl. Kronolänsmannen H. Wennemos enka Anna Karolina, född Schoultz, stilla afled å Vestergårda i Fide den 23 Oktober kl. 1/2 12 e.m. i en ålder af 78 år, I månad; innerligt söjjd och saknad, verder härmed slägt, vänner och bekanta tillkännagifvet.
Evelina Jacobsson. Bertha Dahllöf.
Hugo Wennemo.

Gotlands Allehanda
Fredagen 25 Oktober 1889
N:r 123

Länets pröfningsnämd,

hvars protokoll i dagarna justerats, har gjort följande ändringar i de af länets taxeringsnämder påförda bevillningarna:

Gotlands Allehanda
Onsdagen 2 Oktober 1889
N:r 113

Jemlikt 4 § i lagen

angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets afdelning för enskilde närings idkare och handelsbolag denna dag intagits anmälan
af Lars Odman att han ämnar i Fide socken öppna handelsrörelse under firma L. Odman; och
af Hang Lorentz Hansson att han ämnar öppna handel i Vamlingbo socken under firma H. L. Hansson.
Visby i Landskansliet 3 September 1889.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 4 September 1889
N:r 101

Landsbygden.

Södra Gotland, 12 Aug.
En gammal plägsed eller kanske rättare sagdt osed utöfvas i ganska vidsträckta kretsar här på landsbygden, i fråga om städjandet af tjenstefolk. Vanligtvis tillfrågas tjenarne redan vid jultiden om de t. ex. vilja qvarstanna till och med det kommande året (1 Nov.—24 Okt.) eller ce, då frågan kommer från en annan husbonde, om de vilja »ta fästpengar» som det heter, till nästa år, och i nio fall af tio, uppgöres affären på det sätt att städjepengar, — från 5 till 10 kronor — lemnas tjenaren, utan någon enda rad till öfverenskommelse om lönevilkoren, eller, om han skall flytta till ny plats, företeende af s. k. orlofssedel. Att sådana åtgärder icke äro förenade med lag, beböfver ej sägas, och derför får också mången husbonde oeh tjenare, skörda frukten af detta »godtyckliga» och lösa städjosätt, när det kommer någon »furga på tråden» på endera sidan. Otaliga fall af »olofligt afvikande ur tjsnsten»; oguldna tjenstebjons löner etc. skulle kunna framdragas; men jag vill här blott anteckna ett par fall, då tjenarne utan lof sprungit bort från sin husbonde, just då han som bäst behöfde deras bjelp, utan att han hos »vederbörande» kronobetjening, på grund af olaga städsel, kunde erhålla någon bjelp eller handräckning för deras återsättaude i tjensten. Under sistlidne vinter, då det var som mest att göra med den myckna snöns undanskaffande både på landsoch bygdevägar, försvann helt plötsligt en landtmans enda dräng och arbetsbiträde, ingen visste hvart han tagit vägen. I snöyra och köld måste nu denna landtman stå på vägarne, för att enligt skyldighet hålla dem farbara, under det hustrun måste taga vård om kreaturen, forsla vatten lång väg till dessa, skaffa brärsle m. m. i det stundom vildaste yrväder, och detta allt för den pliktförgätne drängens skuld. — Hos en annan hemmansägare tjenade en piga som gick hem till sina anförvandter på ett besök häromdagen och då hon väl visste att rågskörden skulle börjas dagen derpå, trodde husbondefolket att hon skulle vara tillbaka på sin plats vid arbetets början, men häruti bedrogo de sig storligen. Först efter omkring åtta dagars förlopp fann pigan det vara med sin plikt förenadt att åter inställa sig i tjensten, och då var rågarbetet nära nog öfverståndet och afslutadt. Kan man nu säga att ett sådant tillvägagående från tjenarnes sida är befogadt? Nej, visst icke! Och så kan det, och har äfven flere gånger inträffat att från husbondens sida likartade fall förekommit gent emot tjenaren ifråga om lönens utfående m. m. och allt detta trassel och obefogade tilltag kunde verkligen” afbjelpas, blott om städjandet skett fullt lagligt från båda sidorna, ty då ingrepe lagens handhafvare, när sådant af omständigheterna påkallades, med kraftig arm, och stälde rätt och rättvisa för ögonen på den försumliga och uppstudsiga !
— Jag har velat påpeka detta, just nu, af den anledning att många ännu i dessa dagar kanske stadt sin tjenare till ett kommande år, och dermed rikta deras uppmärksamhet på ett lagenligt tillvägagående i städjoväg !

Väl i målkärlet tyckes det i år blifva af den erhållna skörden, om man får bedöma detsamma efter följande: Vid tröskning erhöll en landtman för några dagar sedan elfva tunnor, (enligt gamla beräkningen) ren och vacker hafre efter hvad som inkörts i två vanliga foderhäckar, och efter 1 lass (60 band) råg har äfven erhållits 1 och en half tunna, hvilket ju är ganska vackra resultat.
Hveteskörden pågår na som bäst härstädes, men om den kommer att lemna några lysande resultat, är tvifvel underkastadt, klen som den i allmänhet är i våra trakter detta år. Regn äro vi nu åter i behof af här på Söder, om den-till rågsådd beredda jorden skall erhålla tillräcklig »myr» för verkställande af sådden i nästa vecka. På sina ställen måste man ännu köra vatten, både till folk och kreatur, då detta skrifves.

Öfverfallen af tvänne stora gårdshundar blet midt på vägen om ljusa dagen en fredlig vandrare för några dagar sedan, då han ifrån Klinte tog vägen genom Sanda åt Vestergarn. Efter erhållandet af åtskilliga skråmor och förstörda kläder lyckades det omsider vår man att blifva qvitt de rasande odjuren, hvarefter han stälde sina steg till hundarnes ägare som bodde i närheten, för att hos honom anhålla om tillsyn öfver dessa hundar som på ett så oförskyldt sätt anfallit honom, men huru stor blef ej hans förvåning då i stället för deltagande oc ursäkt från hundägarens sida, denne öfveröste honom med de största otidigheter och en hel massa oqvädinsord. Till följd häraf torde åtal komma att anställas, af den förfördelade, emot den brutale hemmansägaren, hvars namn jag för denna gång vill hemlighålla. Borde ej dylika hundar förses med nosgrimma eller kopplas?

13 Augusti.
Ett häftigt oväder rådde på södra landsbygden, Ena fruktansvärd storm, stundtals åtföljd af häftiga regnskurar, rasade härstädes, kullkastade gärdesgårder, träd, lösrycete fiskarebåt ar och ramponerade dem, m, m, Vattenståndet i sjön var ovanligt högt för årstiden. I dag har vinden gått på vestlig, (i går var den 80) och fortfar när detta skrifves med häftighet.
En trälastad större skonert syntes tör bottenrefvade märssegel i går qväll utanför vestkusten vid inloppet till Burgsvik, der den troligen ville söka skydd undan det rasande ovädret, men måste dock åter lägga ut till sjös, alldenstund han ej lyckats nå någon säker ankarplats. Fartygets slingringar i den hårda sjön voro häpnadsväckande att skåda med beväpnadt öga.

Fide, 13 Aug.
För kort tid sedan råkade ott par ynglingar från denna lilla sockea komma i gräl, hvarpå följde slagsmål, dervid den ena »kämpen» drog sin knif och tillfogade sin vederdeloman åtskilliga knifbugg i hufvudet och bröstet, deraf somliga rätt lifsfarligt. Tikare måste genast tillkallas, som förband den sårade ynglingen, en hemmanebrukareson från Fide. Vid häradsrätten tros att slutaktea i detta drama kommer att utspelas.
Kornskörden nar börjat här på några stälen. En stor del af kornet är dock änou omoget.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 Augusti 1889
N:r 92

Biskopsvisitationer

äga rum i Hangvar och Hall 10 och 11 Angusti samt i Grötlingbo och Fide 17 och 18 dennes.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Augusti 1889
N:r 87

Återförvisadt mål.

Uppå de besvär G. N. Westerman Siffride med flere hos kammarkollegium anfört mot länsstyrelsens utslag 4 Okt. 1888, i fråga om ordnande af vinterväghållningen inom Fide socken, har kommarkollegiet meddelat gemom utslag, att som klagandenas i målet förda talan uppenbarligen afser att vinna ändring i den genom k. m:ts bfhds kungörelse I Dec. 1879 faststälda reglering af snöskottningsbesväret inom socknen, men länsstyrelsen till följd af den uppfattning af målet, som hos densamma gjort sig gällande, icke i öfverklagade utslaget meddelat något yttrande angående berörda fråga, pröfvar kollegiet skäligt, med upphäfvande af förevarande utslag, visa målet åter till länsstyrelsen, som har att detsamma ånyo företaga och dermed vidare lagligen förfara.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 17 Juli 1889
N:r 80