Föreningen Gotlands klockare

har hållit kvartalsmöte på Liljehornet i Visby under ordförandeskap av hr Eric Fröberg, Fårö. Största intresset rörde sig om bästa sättet att ordna de sedvanliga sommarutflykterna och styrelsen skall nu söka finna ut bästa sättet till en för alla lämplig lösning av denna fråga.
1952 års löneindex, den nya semesterlagen och de fria telefonerna var övriga diskussionsämnen.
Veteranen Alfred Fardelin i Endre, som efter 41 års tjänst slutar den 31 dec. i år, avtackades och ett fyrfaldigt leve utbringades för honom. Han har varit medlem av föreningen Gotlands klockare sedan dess start.
Pastor L. M. Holmbäck talade om en intressant studieresa till Tyskland och Holland. Resan hade gällt studier av kyrkklockor samt bevistande av en klockgjutarekonferens. Under färden hade han även fått avlyssna flera stora klockspel, spel med över fyrtiotalet klockor, den största vägande flera ton, den minsta blott några få kilo. Föredraget avlyssnades med spänt intresse av de närvarande. Mötet avslutades med gemensam kaffedrickning.

Gotlänningen
Tisdagen den 2 December 1952
Nr 280

Födelsedagar

NITTIO ÅR fyller på torsdag förre lantbrukaren Axel Segerdahl, Tjängdarve i Träkumla. Han är född i Hangvar och ägde där på sin tid Kyrkebys. Vid sidan av jordbruket innehade han flera förtroendeuppdrag inom socknen ,och var sålunda bl. a. ordförande i skolrådet, kommunalnämnden, kristidsnämnden, fattigvårdsstyrelsen m. m. Han brukade sedan jämte brodern Herman Segerdahl. Stora Tollby i Fole och bland hans kommunala uppdrag där kan nämnas ledamotskap i kyrkooch skolråd samt ordförandeskapet i Norra häradets kreatursförsäkringsförening. Efter åren i Fole bosatte han sig hos en son vid Klinte i Follingbo och därifrån flyttade han till Träkumla. Nittioåringen har nu en tid vårdats på Mariahemmet i Visby.

ÅTTIO ÅR fyller på fredag hemmansäg. Hjalmar Engström, Båtels i Ganthem. Han är född vid Lilla Bjärges i Vallstena samt inehade fädernegården åren 1914-37. Sistnämnda år sålde han gården och flyttade till Ganthem.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på torsdag förre lantbrukaren Emil Olsson, Butleks, Fårö. Han är född på Fårö, där han också sedan han köpt mark och uppfört byggnader själv anlagt sitt lantbruk. Han har också varit i Amerika, vidare har han varit verksam både som skomakare och byggmäsfare Allt vad han sig företar utför han med stor omsorg.

SJUTTIO ÅR fyller på fredag förre mästerlotsen E. G. Högberg, Slite, Han är född i Slite, där hans fader var skeppare, och sedan han Seglat för om masten en tid kom han i lotsverkets tjänst 1904, avancerade till ordinarie lots 1909 och till mästerlots 1921. Han avgick med pension för ett tiotal år sedan, men innehar fortfarande sysslan som tillsyningsman vid Magö fyr.

På torsdag fyller förre smeden Jöns Hofvander, Smitteris backe 3, Visby, sjuttio år. Jubilaren, som är bördig från Skåne, kom till Gotland 1926 och var gårdssmed på Skäggs i Väskinde några år. De senaste 10-15 åren har han haft egen plåtslagerirörelse i Väskinde.

På torsdag fyller fru Anna Nilsson, Liff or i När, sjuttio år. Hon är född vid Liffor och maka till lantbrukaren Algot Nilsson.

På fredag fyller fröken Desideria Pettersson, Smiss i Garda, sjuttio år.

Gotlänningen
Måndagen den 1 December 1952
Nr 279

Automatisk nattkopplingsväxel

kommer för första gången på Gotland i bruk om måndag, från vilken dag stationerna Fårö och Sudersand kommer att hållas öppna dygnet runt. Detta innebär att expeditionen nattetid övertas av telefonstationen i Fårösund. Då kan endast ett begränsat antal samtal pågå samtidigt, varför växeln är försedd med en anordning, som efter förvarning bryter när samtal pågått 6 min.

Gotlänningen
Lördagen den 29 November 1952
Nr 278

Bevillningsberedningen.

I öfverensstämmelse med kungl. m:ts kungörolse angående af 1876 åra lagtima riksdag åtagna bevillning har kungl.
m:ts befallningshafvande bestämt, att de distrikter inom länet, inom hvilka bevillningsberedningarna till taxeringsirendenag beredande och taxeringaines underlättande böra under nästkommande år 1877 sammanträda för att föreslå den på taxering beroende bevillningsalfgift, hvilken hvarje skattskyldig anses böra utgöra, skola så indelas, att Visby stad för sig omfattar ett dylikt distrikt samt inom fögderierna på sätt som följer:

Norra fögderiet:
Visby norra landsförsamling samt Endre och Barlingbo pastorater ett distrikt; Roma och Follingbo pastorater ett distrikt; Fole och Veskinde pastorater ett distr.; Martebo o. Stenkyrka pastorater ett distrikt; Othem och Hangvar pastorater ett distrikt; Lärbro pastorat ett distrikt; Rute och Fårö pastorater ett distrikt; Hejnum och Källunge pastorater ett distrikt; Gothem och Hörsne pastorater ett distrikt; Dalhem pastorat ett distrikt; Sjonhem och Vänge pastorater ett distrikt; Östergarn och Kräklingbo pastorater att distrikt;

Södra fögderiet:
Visby södra landsförsamling samt Vall och Atlingbo pastorater ett distrikt; Eskelhem och Sanda pastorater ett distrikt; Klinte och Hejde pastorater ett distrikt; Levede och Fardhem pastorater ett distrikt; Ejsta och Habblinge pastorater ett distrikt; A!fva och Rone pastorater ett distrikt; Burs och Garda pastorafer eft distrikt; Alskog och När pastorater ett dristrikt; Hafdhem och Göttlingbo pastorater ett distrikt; Öja och Wamlingbo pastorater ett distrikt.
Till ordförande i de för nästkommande år 1877 sammanträdande dylika Bevillningsberedningarne har länsstyrelsen utrett och förordnat:
för Visby Stad: Kamreraren Oskar Melin;
för Norra Fögderiet: Kronof. Dan. Calissendorff och
för södra fögderiet:
Kronolänsmannen Adolf Dahlbäck.
för Vishy södra landsförsamling, Stenkumla, Vall, och Atlingbo pastorater; Eskelhem och Sanda pastorater; Levede och Fardhem pastorater; Alfva och Rone pastorater, samt
för Klinte och Hejde pastorater; Ejsta och Habblingbo pastorater: Burs och Garde pastorater; Hafdhem och Gröttlingbo pastorater; samt Öja och Vamlingbo pastorater
Kronolänsmannen Anders Magnus Eneman.

En syntes av bästa nya och det livsdugligt gamla.

En typisk gotländsk äng tillhörig Bengt Persson Lasses i Öja.

Vid den offentliga årsfest som hölls omedelbart efter Gotlands hembygdsförbunds årsmöte i Dalhem i söndags hölls välkomsttalet av konstnären David Ahlqvist som därvid bl. a. yttrade:
En fråga som under senaste tiden mer och mer har trängt sig i förgrunden är hur förbundet effektivast skall kunna fylla sin uppgift I vilken mån kan vi inverka på utvecklingen? Vilka metoder skall vi använda, efter vilka huvudlinjer skall vi gå?? Det är frågor som vi alltid måste debattera.
Vid hembygdskursen på Fårö diskuterades det väldeliga. Vikten av en omorientering framhölls av många. Det var orealistiskt att försöka vidmakthålla en gången tids kultur. Att konservera former som inte längre hade något innehåll, någon praktisk användning, var att spilla tid och pengar till ingen nytta. I stället borde vi acceptera den moderna utvecklingen och ta ställning till dagens problem från än mer realistisk utgångspunkt än hittills. Det lönar sig inte att bevara gamla hus som ingen vill bo i, eller skydda väderkvarnar som ingen vill mala på.
Det lönar sig inte att kämpa emot en teknisk utveckling som ändå går fram med nödvändighetens hela makt. I stället borde vi hjälpa till att skapa en vacker, modern bygd med de medel industrien sätter i våra händer. Det hävdades att även byggnader som uppförts av modernt material kan bli vackra och stilfulla, att även det nya kulturlandskapet kan ha stora skönhetsvärden. En ny väg kan ge spänstig elegant linje i landskapet. Man kunde t. o. m. spela på telefontrådarnas harposträngar när man sjöng den nya skönhetens lov. Ty skönhetsförnimmelsen var subjektiv och skönhetsuppfattningen ändrades från tid till annan. Och än en gång utslungades funktionalisternas gamla stridsrop: Acceptera!!

Bertil Nyströms Fagningsblommor
vid Lövsta i Roma. Små kopior
utdelas årligen till goda
ängsvårdare.

Andra däremot ansåg att vår förnämsta plikt just nu var att konservera bygdens kulturminnen. Just nu var det inte opportunt att syssla med sådant, men det kunde snart komma en tid, då folket hade tröttnat på de moderna formerna och ville vila ögonen på irrationella, pittoreska element i bygden. Det kunde snart komma en tid, då man hade lärt sig inse vilka skönhetsvärden och stämnigsvärden, som fanns i det gamla kulturlandskapet. Därför borde minnena bevaras. Vi skulle arbeta för framtiden på bästa sätt just genom att skydda det som har dödsdömts i dag.
En tredje grupp hävdade att hembygdsförbundets liksom hela hembygdsrörelsens förnämsta uppgift var att vara opinionsbildande i kulturfrågor. Här skulle skapas en slags kulturkritisk institution, som skulle vaka över att kulturarvet fick en för landsbygdens behov avpassad form och motverka dåliga inflytelser från den s. k. enhetskulturen.

David Ahlqvist

En fjärde grupp ville huvudsakligen inrikta sig på pedagogisk verksamhet och genom skolan, anordnandet av kurser och upplysningsarbete av olika slag verka för hembygdsrörelsens klassiska idéer.
Vi som älskar den gamla bondekulturen känner oss betryckta inför den hänsynslösa förstörelsen av dess formvärld. Denna förstörelse anser vi som en olycka. Vi hade — världsfrämmande nog — drömt om en syntes av det bästa, nya och det livsdugliga gamla. Vi räknade med bondens fortsatta frihet att välja sin egen form, en form som skulle ha sitt fäste i traditionen. I stället blev det så at, den nya tiden påvingade honom sin form.
I den situationen må det tillåtas hembygdsvårdens företrädare att hysa vissa tvivel om nyttan och värdet av ett på kulturminneskonservering huvudsakligen inriktat arbete. Här gäller nämligen först och främst att skapa en annan mentalitet. att slåss på en annan front. Det fäller en kamp mot kulturförflackningen, vars frukter vi ser omkring oss överallt i bygden och livet i dag.

Belöningar till goda ängsvårdare.
Efter detta välkomstanförande trädde Karl Hägg och den förstärkta Bäckstädetrion fram på estraden och spelade först Brudmarsch av David Ahlqvist och sedan Åkermans polska, varefter vidtog utdelning av belöningar för god ängsvård efter den lista på pristagare, som redan tidigare publicerats. De flesta av pristagarna voro personligen närvarande och de fingo nu ur landshövding Hovgards hand mottaga sina belöningar, bestående antingen av glaspokaler, statyetten Fagningsblommor eller diplom.

Kulturdebatt.
Efter ytterligare ett musiknummer följde ett bordssamtal mellan konstnären David Ahlqvist, kyrkoherde Ingemar Björck och red. Henning Jacobson. Hr Ahlqvist hävdade att vi drives mot en enhetskultur och att landsbygdens folk genom påverkan av alla de slag tappar bort sin kulturella egenart. Mycket försvinner som varit trivselbefordrande och värdefullt på annat sätt.
Hr Björck fann att det kristna kulturarvet hade ett bestämt samband med en gammal bondekultur och påtalade faran i en enhetskultur med andra åskadningar, samlevnadsmönster och värderingar. Det kristna budskapet knyter intimt an till bondens miljö och åskådningsvärld. Bondekulturen var det kristna arvets främsta bärare.
Hr Jakobson sade sig inte tro det vara vare sig nyttigt eller möjligt att konservera en kulturform. Vi kan inte genom en kinesisk mur runt landsbygden utestänga kulturpåverkningar utifrån. Landsbygdens folk skall själva sålla ut det bästa av enhetskulturen alster för att sedan så småningom sammansmälta det med sitt eget kulturarv.
En film från Hammars i Norrlanda var nästa programpunkt. Den var tagen av hr Ahlqvist 1938 och gav en utmärkt skildring av gutar i gammal kulturmiljö. Mötet avslöts med »Du gamla, du fria» följd av »Gotländsk paradmarsch».

Gotlänningen
Onsdagen den 26 November 1952
Nr 275

Årsmöte med Gotlands hembygdsförbund

Samarbete med kulturnämnderna önskvärt.
Sista söndagen i november var i år liksom tidigare dagen för Gotlands hembygdsförbunds årsfest. Den inleddes i Dalhems kyrka, där kyrkoherde Björck predikade över domsöndagens text. Församlingens kyrkokör sjöng under ledning av folkskollärare Stenqvist. Efter högmäsan framträdde kyrkoherden på kyrkogången och hälsade hembygdsförbundet och särskilt landshövdingeparetHovgard. Till landshövdingen överräcktes en reproduktion av en etsning, signerad av Axel Herman Hägg.
Årsmötet var förlagt till Dalhems bygdegård, där mötet öppnades av förbundets ordf. konstnären David Ahlqvist. Av. styrelsens årsberättelse framgick bl. a.:
Under året har av Wåhlinska kvarnmedlen tillstyrkts ett anslag av 200 kr till Rone hembygdsförening som bidrag till restaureringen av en kvarn vid Autsarve i Rone.
Förslag har väckts om anordnande av ytterligare en tävling i upptecknande av orts- och ägonamn, men styrelsen har funnit det lämpligt att en sådan tävling i förbundets egen regi upskjutits. Styrelsen vill emellertid på alla sätt uppmuntra enskilda upptecknares arbete.
Den 6-8 september anordnade förbundet en hembygdskurs på Fårö, som rönte god anslutning och som styrelsen betecknar som synnerligen lyckad. Kursledare var förbundets ordförande och som föreläsare och excursionsledare medverkade denne samt fil. dr John Nihlen, överlärare Holger Nilsson och fil. lic. Bengt Pettersson. I programmet ingick bl. a. diskussioner om hem bygdevårdens nutida uppgifter, där dels lokala hembygdsfrågor för Fårö behandlades, varvid man bl. a. Uttryckte en livlig förhoppning om att Fårö vid en kommande rationalisering måtte behandlas med största möjliga hänsyn till det faktum, att ön utgör en i hänseende till dess kulturella struktur, dess natur och dess innebyggares kynne särpräglad helhet, vars egenart i möjligaste mån bör skyddas som ett nationellt värde, dels ock de grundläggande principerna för hembygdsvårdens verksamhet ställdes under debatt. Från flera håll underströks nödvändigheten av ett klart, på det väsentliga koncentrerat arbetsprogram.
Styrelsen har beretts tillfälle att ta del av och avgiva utlåtande över vägförvaltningens förslag till omläggning av landsvägar.
Inom de nya kommunerna ha tillsatts kulturnämnder. Styrelsen har ansett det angeläget, att i någon form få kontakt med dessa institutioner för att hos dem vinna beaktande för de synpunkter, som från hembygdsvårdens håll kan läggas på kulturarbetet i bygden.
Förbundets byggnadsrådgivning, som förestås av byggnadsing. K. H. Bergström, Visby, har fortsatt sin verksamhet. Förbundet kan tillhandagå med fullständiga ritningar och arbetsbeskrivningar för byggnadsföretag, särskilt där fråga är om ny- eller ombyggnad av manbyggningar i traditionell gotländsk stil.
Förbundets ordförande har i vanlig ordning företagit besiktningar av vägar, ängar och byggnader samt bedrivit propagandaverksamhet. Med hjälp av bandinspelningsapparat har tillvaratagandet av folkminnen även under det gångna verksamhetsåret fortgått.
Förbundet har f. n. 190 enskilda och 30 korporativa medlemmar. Medlemsantalet håller sig tämligen konstant.
Av revisionsberättelsen framgick, att inkomsterna under året uppgått till 12.200 kr. och utgifterna till 10.970 kr., varför behållningen, som vid årets början var 5.022 kr., vid dess slut var 6.252 kronor.
Till ledamöter i styrelsen återvaldes i tur avgående konstnär David Ahlqvist, Ardre, nämndeman Joel Herlitz, Halla, och redaktör Arthur Nilsson, Visby, medan till suppleant nyvaldes stämplingsförman Thure Siltberg, Fröjel. Som revisorer omvaldes nämndeman C. K. Gahnberg, Tofta, och lantbr. John Wedin, Sanda, med fotograf Henning Svensson, Hemse, som suppleant.
Då ordet förklarades fritt underströk agronom Wald. Ericsson, Källunge, att ett större intresse måste visas de gamla väderkvarnarna, som antingen böra restaureras eller tas bort. Ordföranden påpekade, att förbundet förmedlat bidrag till restaurering av 7 á 8 kvarnar och dr Greta Arwidsson betonade vikten att restaureringar vidtagas i god tid, innan kvarnarna bli fullständigt förstörda.
Efter årsmötet vidtog en offentlig hembygdsfest och den rymliga lokalen var absolut fullsatt när konstnären David Ahlqvist höll sitt hälsningsanförande. I fortsättningen överräcktes priser till ängsvårdare, det bjöds på mycket och god musik liksom på ett bordssamtal mellan konstnären David Ahlqvist, kyrkoherde Ingemar Björck och red. Henning Jakobson. Vi återkommer med utförligare ref. från årsfesten i morgon.

Gotlänningen
Måndagen den 24 November 1952
Nr 273

Mor Nordström på Skär 95 år.

En gammal känd fårökvinna, »mor Nordström» på Skär, fyller på tisdag nittiofem år.
Katrina Nordström, som är hennes rätta namn, är trots sin höga ålder — hon är församlingens äldsta invånare — ovanligt pigg och kry. Ännu i höst har hon varit med och tagit upp potatis och alltjämt hugger hon och bör in sin ved själv. Och även när det gäller att karda och spinna är hon i full verksamhet. Heder åt en sådan arbetskvinna!
Fru Nordström är född vid Lauters och ingick 1881 äktenskap med smeden Niklas Nordström, som avled 1931. Hon bor nu hos en son, som innehar gården på Skär. Sedan gammalt är hon varmt religiöst intresserad och har varit en flitig kyrkobesökare. Även missionen ligger henne varmt om hjärtat. Man kan ta för givet att hon kommer att bli hjärtligt hyllad av släktingar och vänner på högtidsdagen om tisdag.

NITTIOTRE ÅR fyller på tisdag f. hem.-äg. Karl Oskar Norrby, Gotlands sjukhem i Visby, förut vid Skäggstäde i Källunge. Tidigare innehade han en gård i Dalhem och i ungdomen vistades han i Australien.

ÅTTIOFEM ÅR fyller på måndag f. slöjdlärarinnan fröken Lydia Stengård, Lummelundsväg, Visby. Hon är född i Barlingbo och har varit slöjdlärarinna vid en privat skola i Stockholm. Varmt religiös har hon varit knuten till Visby metodistförsamling och dess verksamhet sedan sin ungdom. Hon har också nedlagt ett synnerligen uppskattat och intreserat arbete i södagsskolan och syföreningsverksamheten.

ÅTTIO ÅR fyller på måndag f. lantbrukaren David Lindström, Angelbos i Lärbro. Sin gård vid Banna sålde han för några år sedan och köpte i stället en bostadsfastighet i närheten av kyrkan. Han har varit ledamot av pensionsstyrelsen, taxeringsnämnden och i styrelse för Lärbro sparbank.

På måndag fyller f. hemmansägaren Karl Karlsson, Petarve i Sanda, åttio år.

Åttio år fyller på tisdag f. hemmansägaren Olof Larsson, Krasse i Guldrupe. Han är född i Guldrupe och har i många år brukat gården, vilken han överlämnat till dotter och måg. Alltjämt vid god vigör deltar han dock i det dagliga arbetet.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på tisdag f. snickaren John Johansson, Roma Kloster, Roma. Han är smålänning till börden och kom till Gotland som järnvägsbyggare.

På tisdag fyller änkefru Selma Norrby, Hallvide i Silte, sjuttiofem år. Hon är änka efter lantbrukaren Lars Norrby. Sedan många år är hon med- lem av baptistförsamlingen i Silte.

SJUTTIO ÅR fyller på måndag fru Ester Palmgren, maka till målarmästare Axel Palmgren, Nygatan 11, Visby. Hon är född i Visby.

På tisdag fyller änkefru Fredrika Pettersson, Myrungs i Linde, sjuttio år. Hon är änka efter nämndemannen Hugo Pettersson.
SEXTIO ÅR fyller på måndag fru Olga Eriksson, maka till lantbrukaren Erik Eriksson, Follingboväg, Visby. Hon är född i Stenkyrka.

På måndag fyller fröken Ella Jakobsson, Busarve i Dalhem, sextio år.

FEMTIO ÅR fyller på måndag fru Ester Jakobsson, maka till hemmansäg. och kyrkvärden Axel Jakobsson, Hemmungs i Hablingbo. Fru Jakobsson är född i Lye och har gjort sig känd som en duktig och arbetsam hemmets kvinna. Hon är en intresserad medlem av Röda korset, SLKF-avd. och kyrkliga syföreningen.

På måndag fyller fru Laura Björklund, maka till jordbruksarbetaren Sigfrid Björklund, Kvie i Lojsta, femtio år.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Nära 1.000 deltagare har anmälts till SLU:s rättskrivningstävling.

SLU-distriktets rättskrivningstävling i morgon kväll har samlat mycket stort intresse över hela Gotland. Sålunda kommer det att tävlas på 55 platser, och det anmälda deltagareantalet uppgår till 929. Samtliga SLU-avdelningar arrangerar tävlingen, och i en del av avdelningsområdena är tävlingar anordnade på två olika platser.
Det högsta deltagareantalet har Stenkyrka avd. anmält med 45 st., närmast följd av Hablingbo-Silte o. Hemse—Alva med 40, Rute-Bunge och Etelhems avd. med 35 vardera samt Kräklingbo med 30. Ingen avdelning ligger under tiotalet anmälda. Lokaler för tävlingen blir i allmänhet skolor, och som uppläsare kommer till allra största delen lärarkrafter att fungera. På varje tävlingsplats finns dessutom en kontrollant, som tillser att de tävlande går fullt just till väga. De tävlande behöver endast medföra penna och ev. radérgummi, då papper kommer att tillhandahållas av arrangörerna. Rättskrivningsuppgiften är lättare än den som förekom vid fjolårets tävling, vilken av många ansågs för svår. Vid rättningen av skrivningarna kommer Svenska Akademiens brdlista över svenska språket att följas. Det finns möjlighet att ännuanmäla sig till tävlingsledaren i ortens SLU-avdelning för ett deltagande i tävlingen. Denna tävling, liksom alla övriga som SLU anordnar, är ju öppen för vem som helst att delta i. Därför är även icke SLUmedlemmar välkomna i tävlingslokalerna i morgon kväll. På en del håll kommer de högsta klasserna i folkskolan att delta i tävlingen, Deltagarna i tävlingen skall vara i resp.
tävlingslokaler kl. 19.30, så att tävlingen kan igångsättas precis kl.
19.45. Rättskrivningsprovet är författat av SLU:s distriktstävlingsledare Arvid Andersson, Visby.
Tävlingslokalerna är följande: Fårö östra skola, Hangvars kyrkskola, Lokrume bygdegård, Lärbro kyrkskola, Martebo skola, Boge skola, Fårösunds folkskola, Stenkyrka skola, Lummelunda skola, Tingstäde skola, Väskinde skola, Ekeby skola, Dalhems folkskola, Lövsta lantmannaskola, Halla bygdegård, Hörsne skola, Norrlanda skola, Vallstena skola, Eskelhems skola, Follingbo skola, Hejde bygdegård, Mästerby folkskola, Stenkumla skola, Träkumla skola, Vall skola, Visby SLUexp., Vänge bygdegård, Väte hemvärnsgård, Ala skola, Alskogs skola, Burs bygdegård, Etelhems folkskola, Garda folkskola, Kräklingbo folkskola, Lye skola, Närs folkskola, Stånga skola, Östergarns bygdegård, Eksta skola, Fardhems folkskola, | Klinte kyrkskola, Hemse folkhögskola, Levide IOGT-lokal, Linde skola, Fide folkskola, Grötlingbo skola, Hablingbo folkskola, Silte skola, Hamra skola, Havdhems folkskola, Vamlingbo Andersegården, Sundre fyrvaktate Hägg, Näs skola, Rone kyrkskola och Öja bygde| gård.

Gotlänningen
Måndagen den 17 November 1952
Nr 267

Väder att vänta

Regn tidvis
Utsikter: Måttlig till frisk 0 vind senare vridande till NO. Övervägande mulet och tidvis något regn. Oförändrad temperatur.
I Visby uppmättes i natt 2 mm regn och på Fårö 10.
Farvattnen kring Gotland: Frisk till styv bris vridande mot NO. Siktförsämring genom regn eller snöblandat regn.
Temperaturen var i morse kl. 7 i Stockholm — 3 grader, Göteborg 0, Malmö 0, Växjö 0, Visby 3, Karlstad — 6, Falun — 3, Östersund — 5, Storlien —11, Blåhammaren — 9, Haparanda 1, Riksgränsen — 8 grader.
Lägsta. temperaturen i landet i natt uppmättes i Fjällnäs som hade — 22 grader.

Gotlänningen
Tisdagen den 11 November 1952
Nr 262

SKYTTE

300 skyttar i blåsiga kretsfältskjutningar.
Söndagens kretsfältskjutningar missgynnades av det rådande blåsvädret, men samlade trots detta 296 skyttar. I Norra kretsen, där tävlingen var förlagd till terrängen Bläse—Gaustäde, hade Fleringeskyttarna placerat följande fem mål: 1) Motalamål, knäst. 150 m., 2) Fronthund, 270 m., 3) Huvudmål, knäst. 90 m., 4) 1/6-fig. 160 m., 5) 1/4-fig. 225 m. Skjuttiderna var 1 min. på samtliga.
Avdriften var stor, särskilt på mål nr 2 och avståndet till detta mål var ju också i längsta laget, men i övrigt syntes målen bra och tävlingen var väl ordnad. Bästa resultaten bland de 57 skytarna:
Kl. M: 1) B. Larsson, Fårö, 22 tr., 2) T. Olofsson, KA 3, 21, 3) G. Högbom, Tingstäde, 21 tr., 4) S. Larsson, KA 3, 21, 5) U. Person, KA 3, 21.
Kl. 4: 1) B. A. Larsson, Fårö, 22 tr.
Kl. 3: 1) S. Pettersson, Lärbro, 21.
Kl. 2: 1) O. Engström, Gothem, 21.
Kl. 1: 1) S. Nilsson, Lärbro, 10.
I tävlingen om Höstpokalen för 3-mannalag vann KA 3 med 58 p. före Fårö 52.
Medaljfordringar: guld 21, silver 19, brons 15.

Mellersta kretsens tävling
på Hällarna söder om Visby samlade 99 skyttar. Arrangörerna, A 7:s skytteförening, fick på grund av den hårda blåsten slopa ett ståendemål, varför tävlingen kom att omfatta 4 stationer: 1) avskuren 1/1-fig., miniatyr, 146 m., 2) Motala nr 1, 115 m., 3) 1/4-fig. profil, 210 m., 4) 1/3-fig. 220 m. knast. f. kl. 3—M. Skjuttiderna var 1 min., med undantag för mål 1 o. 2, där kl. 3—M hade 45 sek. Första målet visade sig vara svårast.
Högsta resultatet 19 tr., nåddes redan i första patrullen av Ivås, Visborgs, men Rickard Nilsson, Endre, kom också upp till samma träffantal och vann i särskiljningen. Nils Olofsson, Torsburg, som även han -hade 19 tr., vann sin klass överlägset. Bästa resultat:
Kl. M: 1) R. Nilsson, Endre, 19 tr., 2) I. Ivås, Visborgs, 19, 3) H. Jonsson, A 7, 18, 4) P. S. Wallin, Visborgs, 16, 5) A. Herlitz, Visby, 16.
Kl. 4: 1) K. Ringqvist, A 7, 17 tr., 2) M. Lindblad, Visby, 13, 3) E. Holmer, Visby, 12, 4) G. Glifberg, Ekeby, 12, 5) S. Wirbing, A 7, 12.
Kl. 3: 1) N. Hellgren, Endre, 16 tr., 2) V, Lundin, Ekeby, 15, 3) S. Tevell, Visby, 14, 4) B. Kolmodin, Ekeby, 14.
Kl. 2: 1) N. Olofsson, Torsburgs, 19 tr., 2) N. Lundstedt, A 7, 13, 3) S. Sandelius; Torsburgs, 12, 4) T. Nilsson, Hässelby, 12.
Kl. 1: 1) 245 Malmberg, Visborgs, 15 tr., 2) 76 Elvingsson, Visborgs, 14, 3) 2077 Forsberg, Visborgs, 13, 4) G. Lindkvist, Bara, 13, 5) 742 Rosen, Visborgs, 13 tr.
Medaljfordringar: guld 17, silver 14, brons 12 tr.
Klassegrarna erhöll hederspriser och andremännen fick A 7:s skytteförenings bronsmedalj.
Tävlingen, som var väl arrangerad och gick raskt undan, kunde avslutas redan vid 12-tiden.

Södra kretsens skyttar
vilka som vanligt var de flesta till antalet — 140 st — hade sin tävling förlagd till Närsholm.
Blåsten var även här mycket besvärlig och då avstånden därjämte synas ha varit ganska dryga — att döma av de ungefärliga uppgifter som lämnats — blev träffresultaten blygsamma för flertalet skyttar. Bäste man blev K. J. Nilsson, Linde, med 22 tr.
Medaljfordringar: guld 19, silver 16, brons 14.
Sydöstra kretspokalen togs av Stånga med 88 tr före Lau 83.
Målen var: 1) 1/2-fig. ca 300 m. knäst., 2) 1/4-fig. ca 250 m., 3) 1/1-fig. min. ca 300 m, 4) fronthund ca 150 m stående, 5) huvudmål ca 150 meter.

Gotlänningen
Måndagen den 10 November 1952
Nr 261