Kronoutskylderna

Uppbäras i nora häradet:
Januari 27 kl. 10 f. m, med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 28 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes; 29 kl. 9 t.m. med Östergarn pastorat vid Ganne; 30 kl. 10 med Kräklingbo pastorat och Norrlanda socken vid Kräklinge; 31 kl. 9 med Dalhem pastorat i Dalhem sockenstuga;
Februari 2 kl. 10 f. m. med Visby norra socken och Endre pastorat å kronofogdekonvtoret; 3 kl. 10 med Barlingbo pastorat dersammastädes; 4 kl. 10 med Roma pastorat dersammastädes; 5 kl. 10 med Follingbo pastorat dersammastädes 6 kl. 10 med Fole pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 med Veskinde pastorat dersammastädes; 9 kl. 10 med Martebo pastorat dersammastäder; 10-kl. 10:med Stenkyrka socken dersammastädes; 11 kl. 10 med Hörsne pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 med Tingstäde socken vid Myrväller; 19 kl. 9 med Rute och Fleringe socknar hos bandlanden J. Nyman vid Fårösund; 20 kl. 9 med Fårö och Bunge socknar dersammastädes; 21 kl. 9 med Lärbro socken bos handl. H. Hägvall Storungs; 23 kl. 9 med Hangvar pastorat hos Osterman Snäckers; 24 kl. 10 med Helvi sockea vid Norrgårda; 25 kl. 9 med Othem pastorat i värdshuset vid Slitehamn; 264kl. 710 med Gothem socken dersammastädes; 27. kl. 9 med Källunge och Hejnum pastorat vid Gute.
Mars 20kl, 11—12 f.m. med arrendatorerne at kronans domäner, i norra kronofogdekontoret.

I södra häradet:
Januari 30 kl. 8 f.m. med Garda pastorat i Etelhema skolhus; samma dag kl. 11 med Alskog pastorat i Etelhems skolhus; 31 kl. 9 När pastorat i Närs skolhus.
Februari kl. 2 kl. 9.med Burs pastorat i Burs skolhus; 3 kl. 9 med Rone pastorat hos konsul L. Cramér; 4 kl. 9 med Hafdhems socken i Hafdhems skolhus; samma dag kl. 12 med Habblingbo socken i Hafdhems skolhus; 5 kl. 9 med Öjapastoran och Fide socken i Öja skolhus vid kyrkan; 6 kl. 9 med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 7 kl. 9 med Grötlingbo socken i Grötlingbo skolhus; samma dag kl 12 Näs socken i Grötlingboskolhus; 9 kl. 8 med Lefvide och Fardhems; pastorat; (10 kl. 9 med Ejsta pastorat och Silte socken; 11 kl. 9 med Alfva pastorat, alla å Burge gästgifvaregård i Lefvide socken; 16 kl. 8 med Klinte pastorat i skolhuset å hamnen; 17 kl. 8 med Sanda pastorat i Sanda skolkus; 18 kl. 9 med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 19 kl. 9 med Eskelhems pastorat i Eskelhems. skolhus; 23 kl. 9 med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 24 kl. 1/2 10 med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus; 25 kl. 5 e. m. med Visby södra landsförsamling å häradsskrifvarekontoret.

Från landsbygden.

Norrlanda, 18 Jan.
Vinterarbetena fortgå med ifver. Alla vattendrag äro körbara; men med slädförot är det dock, då detta skrifves, mindre välbestäldt; ty körbanorna äro alltför »muddriga», som allmogen på sitt språk uttrycker sig.
Vid socknens enda ångsågverk råder en liflig verksamhet; ty en hvar arbetar ju för att få något att köra till trävarubandlanden.

En räf kom för några dagar sedan inspringande å Burs gårdstomt. Mickel som, litet hufvudyr, fann sig tvungen att försvara sig mot en hårdt förföljande hund, fattade posto i en mellan en tröskverkspelare och laduväggen befintlig öppning. Gårdens ägare landtbrukaren P. Johansson, som för tillfället var sysselsatt i närheten, skyndade naturligtvis, då han fick se gynnaren, att med något tilihygge förpassa gunstig herrn till de sälla jagtmarkerna.

Åsenaste kommunalstämma, väcktes förslag att utsträcka telefonledningen från Gothem till Norrlanda skolhus via Butrefs. Skollärare Östman och hr O. Johansson Butrefs flngo i uppdrag att åstadkomma och å extra kommunalstämma förete kostnadsförslag, jämte nödiga upplysningar angående ledningens uppsättande. Förslaget, som afser en socknen gemensamt tillhörig ledning, mottages naturligtvis med blandade känslor; ty en stor del af gubbarne anse, att de nödiga nyheterna, nu gom förut, bäst fortskaffas genom de härstädes i mängd befiatliga, delvis utifrån »införskrifna», delvis inom socknen »tillverkade» tvåbenta telefonerna.

Vid förrättade val

inom respektive tingen tillhörande Gotlands södra härads brandstodsförening hafva, enligt inkomna protokoll, till ledamöter i vämnda förenings styrelse blifvit utsedda: för Stenkumla ting, folkskoleläraren Elof Wisselgren i Hogrän; Banda d:o,
hemmansägaren Joh, Olsson Rovalds i Eskelhem;
hemmansägaren Hejde d:o, hemmansägaren Per Nilsson Verldsände i Klinte;
hemmansägaren Fardhem d:o, hemmansägaren Oskar Pettersson Odvalls i Linde;
hemmansägaren Hablinge d:o, hemmansägaren Olof Pettersson Lerdarfve i Egsta;
hemmansägaren Hemse d:o, folkskoleläraren Johan Stengård i Rone;
hemmansägaren Grötlinge d:o, folkskoleläraren C. H Gahnström i Hafdhem;
hemmansägaren Hoburgs d:o, hemmansägaren Nils Jacobsson Skogs i Hamra;
hemmansägaren Burs d:o, undertecknad C. H. Löfveberg i Burs;
hemmansägaren Anton Lagergren Kyrkebols i Garda.
Dessa ledamöter kallas, jämlikt 5 § i brandstodsreglementet, till årets första ordinarie sammanträde å vanligt ställe, Burge i Levide, måndagen den 26 innevarande Januari och följande dagar, för att handlägga de ärenden, som uti nämnda reglemente äro för styrelsen föreskrifna.
Delägare, som hafva något hos styrelsen att anföra, anmäle det skriftligen till undertecknad åtta dagar före sammanträdet.
Burs den 3 Januari 1891.
C. H. LÖFVEBERG.

Från landsbygden.

Hemse, 5 Jan.
Enär nu Hemse kommunalstämmas protokoll föreligger i fullständigt skick, får jag meddela hufvudinnehållst af förhandlingarne vid senaste ordinarie stämma: Fyrktalslängden granskades och godkändes samt befans upptaga:
fastighetsfyrk 2,924: —
inkomstfyrk 4 054: —
S:a fyrk för hela kommunen 6,978: —
Debiteringslängden upp:og för kyrkstämmans ändamål å 23 öre pr fyrk 1,604: 94
kommm.-stämman á 35 öre pr fyrk 2,442: 30
Sammanlagdt á 58 öre pr fyrk 4,047: 24
Personlig afgift för skolan 50 öre pr man 25 öre pr qvinna 86 + 47 133: —
Hela uppbördssumman 4,180: 24
Till ordf. i socknens kommunalstämma för nästkommande 4 år vaides dr Sätervall, till v. ordf, handl. Vittberg.
Kommunalnämden kompletterades i stället för dem som voro i tur att afgå, hvarefter till nämdens ordf. valdes handl. R. Vittberg och till vics ordf. skomakaren J. L. Rumin.
Till revisorer för granskning af kommunens räkenskapar valdes veterinär J. Boman och skomakare J. L. Rumin.
Till ordf. i kreatursförsäkringsnämden för fästa år valdes handl. R. Vittberg, till ledamöter hemmarsägaroe J. N. Johansson, J. Melin och O. A. Lingström.
Från en del medlemmer af stämman hade anhållits att stämman ville yttra sig om limpligheten af föreslagen ändring och lagstiftning rörande haniel med vin och maltdrycker.
Stämman ansåg erhälligt stor vinst böra blifva för den enskilde och det allmänna, om i lag stadgadt blefve att försäljning af vin och meltdrycker vare sig till afhemtning eller till förtäring på stället icke må i stad eller på landet förenas med annan handel och atträtt till miautbandel med vin och maltdrycker må förvärfvas i samma ordning och på samma sätt, som rätt till utskänkning af dessa drycker nu erhålles.
Till sist var kommunens i klagomålen icke deltagande medlemmar anmodade at taga del af besväegbandlingarne rörande anläggande af gångbanor i Hemse och deröfser afgilva svaromål. Klagomålen bestriddes på, som det syntes, goda grunder.
Stämman var ovanligt talrikt besökt.

Burs, 6 Jan.
I fråga om erhållandet af vår post ha vi här ovanligt inskränkt, fastän vederbörande varit så pass tillmötesgående att de befordra post hit treune gånger hvarje vecka, nämligen tisdag, torsdag och lördag med postföraren å linien Stånga—När. Således är blott en, säger en, timme hvarje dag af de båda förata dagarne (tisdag och torsdag) anslagen för sockenborna att få afhämta sin post, och är man då ej så lycklig att inställa sig på den bestämda tiden får man naturligtvis återvända tomhändt, änskönt man får både höra och se att man har post att erhålla; man får då helt beskedligt vänta till nästa utdelningstimme. Lördagens post deremot utlemnas icke förr än — efter gudstjenstens slut på söndagen, och är mar då händelsevis icke ikyrkan, eller tillstädes får man beqväma sig att vänta på sin post till påföljande tisdag på den bestämda timmen. Exempel kan anföras då nödvändiga försändelser ankommit till personer i socknen, hvilka icke haft tillfälle att inställa sig på! den bistämda timmen, men strax efteråt antiugen genom: ombud eller personligen instält sig för att erhålla den nödvänd’ga posten, som fått qvarligga i skolhuset till påföljande utdelningstid, oaktadt de såväl fått höra som se att post till dem funnes.
Är väl ett sådant tillvägagående öfverensstämmande med tidens kraf och fordringar, då en enabb samfärdsel och korrespondens hör till det oundgängliga? Frågan om ett bättre ordnande af deta tidsvidriga förhållande var äfven, på initialer af några p:rsoner, före vid senaste decemberstämman, men rönte ingen framgång. Många fundera nu starkt på att öfverklaga beslutet för att få detsamma upphäfdt, för att sedermera få ordna denna sak på ett mera tidsenligt sätt.

Stenkumla, 6 Januari.
Vid fjorårets sista kommunalstämma utsågos till revisorer för kommunalkassan kyrkoherden Reuser och landtbr. P. Andersson, Stenstugu. Till revisorer i sockenmagasinet valdes hemmansägarena Olof Stengård, Tystebols och F. Jacobsson, Moos.

Brandstodsvärderingsmän äro G. Jacobsgon Qvie, sergeant Ösk. Södergren, Sorby, och M. Söderström, Vale, samt O. Helleaberg Brougns.

I kreaturförsäkringsnämden valdes till ordf. hemmsnsägaren Olof Stengård Tystebols. Öfriga ledamöter blefvo hemmansägarne Olof Kastlund, Ungsmiss, Nikl, Jacobsson, Vale, Joh. Pettersson, Tystebole.

Barnmorskans löneved som förut utgjorde 4 famnar bestämdes hädanetter till 5 pr år.
Sedan bölls entreprenadauktion å vedleverans till fattigstuga och inropades leveransen af olika personer till varierande pris.

Kommunalstämmoordföranden hade väckt förslag, att kommunalutskylderna skulle betalas på en gång och ej som nu i 2 repriser.
Stämman beslöt dock att nuvarande sättet skulle bibehållas, och att utskylderna skola erläggas i Febr. och Sept.

Stenkyrka socken har inköpt en byggning å Lickershamn att användas för socknens behof.

Klockarelönen, som hittills utgått efter hemmansdel, beslöt man hädanefter vid fjorårets sista kyrkostämma att utdebitera efter fyrk.

Vid inbetalning af ränta till kyrkokassan infriades denna komplett af lånvtagsrne — ett mycket vackert resultat.

Ett slädparti gick i dag af stapel i Tingstäde, der man sedan testade å Myrväller gästgifvaregård.

Rapphöns och dom herrar besöka gårdarne, hvilket enl. bondpraktikan skall betyda stark vinter.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Lärbro: födda 24, döda 17, inflyttade 79, utflyttade 106, vigda 3 par; minskning 20; folkmängd 1,273.
Hellvi: födda 14, döda 9, inflyttade 27, utflyttade 40, vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 457.
Hörsne med Bara: födda 10, döda 9, inflyttade 33, utflyttade 28, vigda 10 par; ökning 6; folkmängd 372.
Klinte: födda 34, döda 32, inflyttade 128, utflyttade 109, vigda 3 par; ökning 20; folkmängd 1,199.
Fröjel: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 33; minskning 5; folkmängd 589.
Burs: födda 14, döda 13, inflyttade 38, utflyttade 55, vigda 10 par; minskning 16; folkmängd 820.
Stånga: födda 16, döda 11, inflyttade 37, utflyttade 45, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 655.
Dalhem: födda 5, döda 9, inflyttade 38, utflyttade 45, vigda 6 par; minskning 11; folkmängd 492.
Ganthem: födda 9, döda 5, inflyttade 13, utflyttade 12, vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 288.
Halla: födda 2, död 1, inflyttade 18, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 211.
Stenkyrka: födda 13, döda 20, inflyttade 0 utflyttade 28; minskning 1; folkmängd Tingstäde: födda 9, döda 6, inflyttade 44, utflyttade 48; minskning 1; folkmängd 499.
Ejsta: födda 9, döda 4, inflyttade 39, utflyttade 48, vigda 2 par; minskning 4; folkmängd 611.
Sproge: födda 6, döda 3, inflyttade 12, utflyttade 7, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 366.
Martebo: födda 8, döda 2, inflyttade 41, utflyttade 38, vigda 2 par; ökning 9; folkmängd 307.
Lummelunda: födda 9, döda 3, inflyttade 36, utflyttade 44, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 887.
Hejde: födda 12, döda 7, inflyttade 34, utflyttade 58, vigda 9 par; minskning 19; folkmängd 615.
Väte: födda 8, döda 5, inflyttade 28, utflyttade 32; vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 578.
Fårö: födda 23 (8 m. 15 qv.), döda 18 (10 m. 8 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 37 (21 m. 16 qv.), vigda 9 par; ökning 1; folkmängd 1,175 (560 m. 615 qv.).
Hangvar: födda 21 (7 m. 14 qv.), döda 22 (9 m. 13 qv.), inflyttade 53 (26 m. 27 qv.), utflyttade 55 (25 m. 30 qv.); minskning 3; folkmängd 915.
Hall: födda 2, döda 5, inflyttade 20, utflyttade 34; minskning 17; folkmängd 241.
Öja: födda 18 (8 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), ioflyttade 39 (21 m, 18 qv.), utflyttade 40 (17 m. 23 qv.), vigda 3 par; ökning 5; folkmängd 875 (402 m. 473 qv.).
Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 4 (2 m. 2 qv.), utflyttade 13 (6 m. 7 qv.); minskning 12; folkmängd 332 (155 m. 177 qv.).
Levide: födda 7 (8 m. 4 qv.), döda 7 4) m. 3 qv.), inflyttade 26 (11 m. 15 qv.), utflyttade 38 (20 m. 18 qv.), vigda 3 par; minskning 12; folkmängd 562.
Gerum: födda 1 m., döda 2 m., inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigda 2 par; minskning 13; folkmängd 169.
Hejnum: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), ioflyttade 24 (14 m. 10 qv.), ut: flyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 1.par; ökning 6: folkmängd 312 (151 m, 161 qv.).
Bäl: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (1 m, 2 qv,), inflyttade 22 (10 m. 12 qv.), utflyttade 24 (9 m. 15 qv.), vigda 1 par; ökning 0; folkmängd 203 (95 m. 108 qv.) Vall: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (14 m. 8 qv.) utflyttade 26 (17 m. 9 qv.), vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 290 (134 m. 166 qv.).
Hogrän: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), ioflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 318 (147 m. 171 qv.) Barlingbo: födda 8 (5 m, 3 qv.), döda 9 (6 m. 3 qv.), inflyttade 56 (26 m. 30 qv.), utflyttade 66 (29 m. 37 qv.), vigda 2 par; minskning 11: folkmängd 315.
Ekeby: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 1 (qv), inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 17; folkmängd 268.
Källunge: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 29 (16 m, 13 qv.), vigda 2 par; ökning 4; folkmängd 245 (123 m. 122 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 2 dag.
Vallstena: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade 15 (8 m. 7 qv.), utflyttade 27 (15 m, 12 qv.), vigda 6 par; minskning 9; folkmängd 352 (165 m. 187 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 18 d.
Veskinde: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 7 (5 m. 2 qv.), inflyttade 55 (25 m. 30 qv.), utflyttade 45 (25 m. 20 qv.); ökning 15; folkmängd 554 (250 m. 304 qv.).
Bro: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 28 (14 m. 14 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.); minskning 2; folkmängd 273 (134 m. 139 qv.).
Hablingbo: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 24 (15 m. 9 qv.), utflyttade 21 (10 m. 11 qv.), vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 647 (312 m. 335 qv.).
Silte: tödda 6 (4 m, 2 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 7 (3 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 365 (185 m. 180 qv.).
Stenkumla: födda 12, döda 5, inflyttade 37, utflyttade 61, vigda 2 par; minskning 17; folkmängd 467.
Träkumla: födda 5, död 1, inflyttade 21; utflyttade 29, vigda 1 par; minskning 4; folkmängd 221.
Vesterhejde: födda 8, döda 7, inflyttade 65, utflyttade 65, vigda 3 par; ökning 1; folkmängd 467.
Vänge: födda 13, döda 6, inflyttade 21, utflyttade 49, vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 568 (276 m. 292 qv.).
Buttle: födda 6, döda 3, ioflyttade 17, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 362 (168 m. 194 qv,).
Guldrupe: födda 4, döda 0, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda O par; ökning 11; folkmängd 283 (130 m. 153 qv.).

Dödsfall Petter Löfberg

I sin allvishet har Herran Gud behagat efter ett kort, men svårt lidande i stilla död hädankalla min gamle fader Arbetaren Petter Löfberg, född 1804 den 12 Febr. — död 1891 den 3 Jan. kl. 5 f.m.; — således 86 år, 10 månader och 21 dagar gammal. Han sörjes af mig, min hustru, våra barn och barnbarn samt flera andra anhöriga, slägtingar och vänner. Hans hädangång varder endast härmed och på detta sätt för deltagande slägt och vänner tillkännagifven.
»Han hafver kämpat en god kamp, fullbordat loppet och behållit tron».
»När qvalen äro flydda, Vi stå vid vandrar’ns graf Invid pilgrimens hydda, som der lagt ned sin staf.
Här vi pilgrimer sträfva imörkan dal ännu, Tills äfven vi få lefva ett bättre lif än nu!» Burs & Frihem den 3 Jan. 1891.
C. H. Löfveberg.

Från landsbygden

Ronehamn, 29 Dec.
Kommunalstämma har i dag hållits härstädes, då åtskilliga val förrättades. Till ordförande i kommunalstämman valdes handlanden L. Cramér och till v. ordf. hemmansägaren N. Nilsson, Åhlarfve, hvilka båda äfven blefvo valda till samma befattningar i kommunalnämden. Öfriga ledamöter i nämden blefvo konsul L. Cramér, omvald, handlanden J. W.
Broander och hemmansägaren P. Tomason, Gullgårda, nyvalda. Suppleanter bletvo hemmansäg. J. V. Hansson, Stahle och J. Tumsson, Engårda.
I fattigvårdsstyrelsen invaldes hemmans: ägarne N. Wahlby, Davide, och P. Jacobson, Eogårda. I magasinsstyrelsen invaldes J. Hansson, Smissarfve, ordförande, J. Petterson, Vinarfve och A. Johanson, Davide, ledamöter, Till revisorer för att granska det löpande årets räkenskaper utsågos landtbr, L. Duse och folkskollärare J. Stengård.
En fråga, som ansågs ej böra lemnas obeaktad, var de många »extra vakanser» från i tjenst varande pigor, som kastas på fattigvården i oroväckande antal. För att i någon mån motverka detta missförhållande och för att bördan må bli dräglig för skattskyldige föreslogs som högst önskvärdt att låta kontrahenterna hålla gårdgång med vissa matdagar på hvarje gård.

Kyrkostämma hölls derefter med pastoratet för anskaffandet af ett rum för konfirmandundervisningen. Sedan kyrkoherden förklarat att för året sådant torde kunna beredas i prestgården på grund at det ringa antalet barn, vardt ärendet tillsvidare uppskjutet.

Fattigvården. Att en qviona, som sagt sig vara från Boge, bettlande strukit omkring i trakten här på hösten, är nog riktigt. Men som hon ej blef tagen i förhör, fick saken passera. Dessutom ha här varit personer från Guldrupe, Buttle, Burs, Eke, Linde, Klinte och Stånga. Om dessa varit i sådana behöfvande omständigheter, att de behöft bettlia, kan ju naturligtvis ej afgöras. Godt är det emellertid, att fattigvårdsstyrelserna ej tillgripa skjutsar eller s. k. lagligt tillvägagående genast, ty det har här visat sig, att ett bref förot till den eller de socknar, saken närmast rör, gjort mycket god verkan, och så har man sluppit att köra onödigt, ty ej alla af den sorer) folk behaga tala sant, som nog är väl ändt.

Vamlingbo, 29 December.
Fördomen mot användandet af slagtmasker vid verkställande af slagt börjar så småningom att försvinna på landsbygden, efterhand som djurägarne få se och erfara nyttan af desammas begagnande. Vanligtvis utföres slagten vid dessa tillfällen af någon i yrket kun nig person, men ibland händer ock att någon »företagsam» kreatursägare sjelf pröfvar på den nya metodev, hvarvid mången gång ej allt tillgår som sig bör, och då rätt komiska scener utspelas. Ett sådant förhållande uppstod för kort tid sedan härstädes, då en landtman medels elagtmask skulle slagta en honom tillhörig oxe. Afnyfikenhet hade många åskådare infunnit sig på platsen der exekutionen skalle försiggå. Men vår »slagtare» lyckades ej att med första slaget å den sprint, som indrifves i hjernan, träffa denna, hvadan djuret slet sig från bållkarlen och ut på gården. Allmän uppståndelse af de talrika åskådarne, som så fort som möjligt försökte sätta sina respektive personer i säkerhet för det rasande djuret. Omsider lyckades det dock några »modige» män med djurägaren i spetsen att mota in djuret och fasttaga detsamma, hvarefter »lyckan stod de djerfve bi», så att oxen vid första slaget dignade medvetslös till marken, till sor glädje för de ur sina gömslen framkrypande, halft förskrämda »observatörerna».
På tal om kreatur kan äfven antecknas att ett försäkringsbolag nyligen bildats inom Öja och Hamra socknar, med som tyckes god framtid för sig, enär nästan hvarenda djurgare ingått i ds detsamma som medlem eller delägarf. Till en början lär en afgift af 25 öre för ett hundra kronors försäkring vara bestämd, och sedan allt efter behofvet.
Inom Vamlingbo socken, der ett likadant företag för några år tillbaka var å bane, funderas nu återigen, tack vare föredömet från grannsocknarne, starkt på att inrätta ett dylikt kreatursförsäkriogsbolag. Beslut – derom skall på pyåret fattas.

Ryktesvis förmäles, att fiskare från de sydöstra fisklägen under sina fångstförsök i början af denna månad iakttegit en mängd fylda fat — det antages att de innehållit vin flytande i sjön, men hvilka det dock var omöjligt att berga i deras små fiskebåtar.

Höga pris på bränsle gälla härstädes. Så t. ex. betaltes häromdagen på en auktion 12 till 13 kronor pr gammal kast för furuved, ceh för björk omkr. 14 kronor. Vid bållna auktioner å skog ha äfven utomordentliga pris betipogata i förhållande till varans verkliga värde.

Ett utmärkt slädföre har uuder helgdsegerna varit härstädes som äfven begagnats ganska flitigt såväl helg- som söckendag.

Några af Gotlands konstminnen.

Gotland — ett af Sveriges skönaste landsksp och med det härligaste läge, krivgflutet af Östersjöns böljor — blef redan tidigt säte för en jämförelsevis hög odling. Talrika jordfynd visa, att ön redan långt tillbaka var uppehållsort för djerfva vikingar, som här hopade sina i främmande – länder blodigt förvärfvade skatter. Då ön 1028 kristoades af Olof den helige, upphörde så småningom vikingalifvet; men österns varuskatter fupno fortfarande vägen dit, visserligen ej längre burna af det stolta drakskepptt, utan af Cen idoge handelsmaniens freåliga farkost. Sålunda uppstod inom kort den mäktiga hansestaden Visby, hvars högsta blomstring infaller under 12:te och 13:de århundradet. Skyddadt af stadens starka nurar reste sig här det ena gafvelprydda köpmanshuset bredvid det andra, i tätt sammanppackade rader. Mellan dem lågo talrika kyrkor och fromma stiftelser, bvilkas härliga ruiner än i dag stå som mossbelupna vittoen, icke allenast om den frikostige gifvaren, som genom att uppoffra något litet af sina timliga ägodelar trodde sig vinna evig salighet, utan äfven om den konsterfarse arbetarens förmåga att ur det hårda materialet framtvinga lefvande konstverk. Men det var icke allenast Visby, som riktades på bygnadsförctag. Hela ön kan med skäl sägas vara »öfverså!lad med arkitektoniska minnes märken». — Nittio större eller mindre kyrkor, af hvilka de flesta nutmärka sig för ovanlig smak och rikedom, visa bvad ett idogt folk med varmt intresse för konsten kan åstadkomma. Men också äger ön i sina rika kalk. och sindstenslager ett outtömligt förråd på godt och bildbart byggnadsmaterial.
Typiska för alla Gotlands kyrkor äro de i Dalhem och Rone. Dalhem, beläget på en bördig slätt ett par mil söder om Visby, är ett af de mest storartade och sevärda tempel på hela Gotland. Enligt en gammal anteckning från medeltiden har kyrkan blifvit invigd år 1209, hvilket också lyckes stämma öfverens med dess arkitektoniska hållning, om man undantager tornet, som med sin rena spetsbågstil hänvisar på, att det måtte tillkommit åtmin stone ett halft århundrade senare. Kyrkan är uppförd af väl huggen och tuktad kalksten och utmärker sig som de flesta af sina likar på ön för sina sköna och rika portaler med slipade marmorkolonner samt för sina fiot utbildade rosverk i det höga tornets ljudöppningar. Det inre är deiadt i 3 skepp, hvilkas hvalf uppbäras af 4 välbildade kolonner. I altarväggena fönster märkas några väl bibebållna glas målningar, utförda i tämligea bjärta färger, framställande bland annat scener ur Kristi pinohistoria — visserligen naivt framstålda, men dock vittnande om den prakt, med hvilken wedeltiden sökte ut: styra sina helgedomar.
Rone kyrka, belägen på sydliga delen af Gotland, är till omfånget mindre än Dalhem, men företer för öfrigt en något ??knande anordnirg. I det yttre tilldrager sig genast det smäckra, af en hög spetsig spira kiröata tornet betraktarens uppmärksamhet. Det uppst’ger till en höjd af 240 fot och synes långt ut på hafvet, der det af sjöfarande är kändt under namnet »Lange Jaku» och vitar mången vilsekommen farkost den rätta väger. Kyrkans båda ståtliga portaler hafva lidit mycket af vittring, dock kan man ännu, med ledning af det som skonats af tidep, bilda sig ett begrepp om deras forna skönhet. — Kyrkans skepp är på äkta Gotlandsvis tvådeladt och dess 4 hvalf uppbäras i midten af en särdeles elegant kolonn af omväxlande röda och grå marmorskikt. Här var den vigtigaste punkten, och här har ock rättvisligen det mesta arbetet nedlagts på dess sirliga kapitäl och basblad.
Vi se sålunda att Gotlands kyrkobyggare i allmänhet voro mycket förfarne i stenhuggeri. Ur den vackra kalkstenen mejslades också flitigt med konsterfaren hand kapitäler, hela portaler, bildfriser, fönstrens rosverk m. fl. mera framstående delar af templen. De i kyrkans inro till gudstjensten hörande föremålen kommo naturligtvis äfven, och kanske i ännu rikligare måtto, i åtojutande af denna utsirning. Tiden, menniskornas vårdslöshet, ofta rent af vandalism, har dock endast lemnat en ringa återstod af dessa konstskatter. De föremål af denna art, som förekomma i rikligaste mängd, äro dopfunotarne. antagligen derför, att dessa äfven efter reformatiocen kunde uppfylla sin ursprungliga bestämmelse och sålunda äfven af rent praktiskt intresse blefvo skonade.
Vår bild fig. 1 framställer en särdeles vacker funt från Barliogbo kyrka, som kan sägas vara en typ för de flesta dylika kyrkinventarier från denna tid. Mollan de högre relieferna, som tyckas vara utan någon särskild inbördes betyde!se, förekomma på sjelfva skålen i lägre relief

de fyra evapngelisternas symboliska märken — en för öfrigt särdeles omtyckt och vanlig ornering af dopskålen. Ifrågavarande funt är, 1 kasom de flesta på Gotland förekommande, utförd i mörk vackert färg:d sandsten. Ofta fingo dock öns vackra flerfärgade eller hvita marmorarter utgöra det materia!, ur hvilket konstvären mejslade sipa skapelser. Sålunda är den praktfulla, rikt figurprydda preststolen från Burs kyrka, fig. 2, utförd af

de bvitaste – marmorblock. — Dess figur: framställniogar torde förestäl’a. på den å teckningen synliga sidan: öfverst. Bebådelsen, och derunder Marias besök hos Elisabet, samt på den andra sidan: Kristi födelse, i en rk grupp af herdar, englar och grottans fyrbenta invånare. De båda sidoria, som vändrs åt altaret, äro deremot icke ornerade.
Äfven mindre föremål af trä eller jern såsom korstolar, korskåp, ljusstakar m. m. kommo i åtojutande af derna konstnärliga utstyrsal, Och då man ser alla dessa, ännu till våra dagar bibehållna medeltidsminnen, ken man ej annat än förvåna sig öfver den gotländska befolkningens produktivitet och ovanligt utbildade konstsinne… Brunius säger också i s’tt arbete öfver Gotlands konstskatter, att öns befolkning tyckes under flere årbundraden ha lifvats af det varmaste intresse för storartade kyrkobyggnader, hvarför han antager, att hvar och en från ungdomen öfvat sig i dithörande arbeter.
Om detta ock är för mycket sagdt, qvarstår likväl det faktam, att Gotlands konst bär allt igerom en folklig prägel. Det var ej den måvgsidigt utbildade konstnären, som i dessa alster sökte förhärliga sig sjelf och sin konst, utan den enkle handtverkaren, som, manad af sin fromma ifver, på detta sätt ville uttrycka sina känslor.
E. H.

Väg- och vattenbygnader inom Gotlands län.

Under 1889 erhöll Gotlands län af låneanslaget å en million kronor för understödjande medels lån för sanka trakters odling följande lånebidrag:
Till afdikning af Tomase myr, tillhörande Lokrume annex, Ahner, Tomase, Snaderbys, Grausce, Stora och Lilla Haltarfve samt Krogs hemman i Lokrume socken och Gotlands norra härad, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 227,50 hektar med en baräknad kostnad för afdikning af 10,000 kronor och för odling af 6,481 kronor, ett lånebidrag af 10,000 kronor.
Till afdikning och odling af Norrvange myr, tillhörande hemmanen Norrvange, Sadervange och Angelbos i Lärbro socken och Gotlands norra härad, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 79,45 hektar med en beräknad kostnad för afdikning af 4800 kronor och för odling af 3,210 kr., ett lånebidrag af 4,800 kr.
Till afdikning af Hästnäsmyr, tillhörande Stora och Lilla Hästnäs inom Visby norra landsförsamling, samt hemmanen Bläsnungs, Veskinde kyrkoherdeboställe, Kaungs, Skäggs, Björkome och Gällungs i Veskinde socken och Gotlands norra härad, hvarigenom en vattenbefriad mark af 462,36 hektar skulle vinnas med en beräkovad kostnad för afdikning af 10,300 kr. och för odling af 5,300 kr., ett lånebidrag af 10,300 kr.
Till utdikoing af vattenskadad mark, tillbörande 3/16 mantal Stenstuga i Vesterhejde socken och Gotlands södra bärad, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 15,50 hektar med en beräknad kostnad för afdikning af 1.570 kr. och för odling 852 kr., ett lånebidrag af 1,400 kr.
Inspektioner. Väg- och vatteobygnadsstyrelsen har besigtigat och kontrollerat dels fortgången af pågående arbeten, dels underhållet af äldre sådana inom länet och öfver dessa afgifvit följande utlåtande:
Hamnarbeten. Visby hamn. Mot underhållet gjordes ingen anmärkning. Uader det löpande året hade parapeten blifvit cementerad på en yta af 686 qv.-meter. Muddring hade skett i såväl den yttre som inre hamnen samt en förtöjningskista blifvit ombygd.
De på försök nästlidna år i yttre hamnens södra del sänkta betonblocken voro efter tillsägelse åter upptagna, såsom medförande fara för inseglingen i hamnen.
Vattenaftappningar. Afdikning af Kuts myr, tillhörande Sigdes, Lilla och Stora Gläfves, Ahlands, Sigsarfve, Enges, Gejbjenne, Lindvede, Ammunde och Kärna byar i Burs socken. Arbetet var fullständigt utfördt och afsyningsbevis utfärdades.
Torrläggning och odling af mark, till Lilla och Stora Norrgårda, Mårtens, Lindarfve m, fl. hemman i Sproge socken. Vattenaflednirgen var fullständigt utförd, på grund hvaraf arbetsdirektionen ansåg sig hafva fullgjort det i och för arbetet upprättade kontrakt, eburu den i förslaget beräknade odlingen af 7094 hektar ängsmark ej eas var påbörjad. Som arbetsdirektionen tycktes sakna kännedom om kontraktets bestämmelser i detta afssende samt för öfrigt intressenterne funno det vara för dem fördelaktigare att bibehålla den torrlagda jorden såsom ängsmark, skulle i vederbörlig ordning ansökning göras om befrielse från dess uppodlande.
Jernvägar. Gotlands (Visby—Hemse) jernväg. Utom vanliga underhållsarbeten hafva under året 13,875 syllar och 63 skenor utbytts samt stängsel och telegrafledningar behörigen underhållits.
Platformen vid Etelhems station har omlagts med sten och vid Buttle och Stånga stationer voro nya lastkajer uppförda af sten i stället för de gamla af trä.
Vid besigtningen anmärktes, att, enär de gamla jernskenorna efter omkring 10krig trafik äro mycket slitna och förrådet af reservskenor nu är utrymåt, ett betydligt antal skenor med vinkelskarfjern måste under nästa och följande år anskaffas till utbyte af de skadade, så vida den nu tillåtna tåghastigheten af 30 km. i timmen skall få bibehållas.

Från landsbygden.

Burs, 22 Nov.
En meteor, så stor som en större boll med en lång eldqvast eter sig, gick här öfver i dag på morgonen kl. 7. Eldkulan gick i riktningen från öster till vester. Några minuter efter, ännu medan åskådarne stodo och samtalade om fenomenet, hördes en väldig knall såsom af hård åska.

Till Amerika reste i förra veckan härifrån eju stycken af socknens raskaste unge män.
Genom denna ständiga utvandring ha jordbrukarne rätt svårt att få tjenare.

Strömmingsfisket har varit rätt gilvande de senare nätterna, stundom 70 till 80 valar på man, hvilket varit en god dags- eller kanske rättare nattpenning, då strömmingen betingat ett pris af 33 till 37 öre valen.

Lärbro, 22 Nov.
Lärbro sockens kreatursförsäkringsförening är namnet på en institation, som nyligen bildats härstädes. Redan länge har man insett att en sådan förening skulle vara kommunen till gagn på grund af de låga premier, som skola kunna bestämmas för delägare i densamma. Och då nu de vid ett föregående sammanträde i detta syfte såsom minimisamma för af samtliga medlemmarne tagna försäkringar bestämda 40,000 kronor vore öfvertecknade, har föreningen, som sagdt, nu konstituerat sig, för att träda i verksamhet så fort som möjligt. Genom en ringa årsafgift för hvarje 100-tal kronor, för hvilka försäkring tagits, samt vid förefallande utbetalning af ersättningarne genom vissa örens uttaxering för hvarje 10-tal kronor af försäkringssumma, skall föreningen kunna lemna sina delägare en valuta, proportionsvis större, än säkerligen någon annan af våra allmänna försäkringsanstalter.
Liknande föreningar lära på några ställen vara bildade på södra delen af ön; men på den norra är Lärbro kommun oss veterligen den förste.