Auktion i Bäl.

Onsdagen den 3 December från kl. 9 f. m. låter landtbrukaren A. H. Ekelöt, Gute i Bäl genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja en del af sin växande skog i den eå kallade All-dybagen till afverkning på två års tid. Skogen, som består af god kärnfull fur, är användbar till sågoch bygnadstimmer och lätt åtkomlig; gränsar ut mot stora landsvägen i närheten af Ganegata; den kommer att utbjudas i mindre lotter med förbehållen pröfningsrätt.
Betalnings- och öfriga vilkor tillkännagifvas vid auktionen.
Bäl och Sudergårda den 25 Novemb. 1890.
Efter anmodan,
J. P. JOHANSSON.

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Biskopsvisitation

hölls i lördags och i går i Hejnums och Bäls församlingars pastorat, dervid visitator biträddes i förrättningen af kontraktsprosten Gustafsson och folkskoleinspektören kyrkoherde J. Odin.
Församlingarnes gemensamma små- och folkskola inspekterades. Af de anstäida förhören framgick, att undervisningen öfver hufvud bedrifvits på ett godt och tillfredsställande sätt. Då tillika med småskolans upprättande daglig skolgång kunnat för samtliga barnen beredas, ansåg sig biskopen hafva grundad förhoppning om god framgång för förzamlingarnes skolväsende. — Biskopen påvisade vigten af att undervisning äfven meddelades i slöjd, såväl manlig som qvinlig. Denna borde dock ordnas så, att intet intrång deraf förorsakades i den öfriga undervisningen, hvarjämte framhölls, att bidrag kunde påräknas både af staten och huechållningssällskapet och att nu fans inom församlingen en lämplig qvinlig lärarinna, hvarför en slöjdskolas ivrättande ej borde medföra stora kostnader. Då hvarje uppskof i detta afseende måste betraktas såsom en misshushållning, ville biskopen lägga pastor och skolråd på hjertat att tillse, hvad som kunde ju förr dess hellre göras åt denna angelägenhet. — Sockenbibliotek, gemensamt, funnes, men saknade underhåll. Skolrådet förklarade sig vilja göra framställning om årligt bidrag härtill med 1/2 öre pr fyrk eller ock 1 öre hvartannat år.
Bäls kyrka befans i öfverhufvud godt och prydligt skick. Dopfunten befans ha sin plats jämte altaret innanför altarskranket. Biskopen påvisade det mot symbolens betydelse stridande häri, hvarefter kyrkorådet förklarade sig vilja gå i författning om dess flyttande till ena sidan af triumfbågen. Då dopskålen ej var passande, uppdrog kyrkorådet &t tjenst förrättande pastor att inhämta uppgifter om pris på en ny sådan, hvarefter frågan skulle hänskjutas till stämman. Kyrkan hade ingen sakristia; den ersattes af en vanprydande bäuk innanför altarskranket jämte altaret. På hemställan af biskopen beslöt kyrkorådet föreslå församlingen att för ändamålet låta inreda och utvidga bänken innanför den s. k. korbänken. Mess-skruden befans i godt och värdigt skick. Då skruden i Hejnum var oduglig, ville man föreslå att Hejnumborna skaffade sig lika rätt till skruden i Bäl genom att på en gång betala 75 kronor och sedermera deltaga i underhållskostnaden. Sedan skrudea blifvit för pennidgarue ytterligare renoverad, borde återstoden af dem reserveras såsom grundplåt till en orgelfond.
— Kyrkogården var väl hållen, hägnad och planterad. Några smärre afskrifningar af persedlar gjordes.
Hejnums kyrka besigtigades. Såsom brister anmärktes här och der affallande rappning, gom borde ersättas, der icke kyrkan vore uppförd af huggen sten. Derborde tvärtom qvarsittande rappning aflägsnas. Ett mycket vanprydande murstöd vid kyrkans norra yttervägg äfvensom en likaledes särdeles vanprydande till stöd för en hvalfbåge inne i kyrkan afsedd träpelare, hvilka bägge, sedan kyrkan blifvit försedd med jernankaren, ansågos öfverflödiga, borde aflägsnas, derest fullt sakkunnig person konstaterade deras gagnlöshet. Här var förhållandet med dopfunten detsamma som i Bäl. Samma beslut fattades också med afseende på densamma. — Tvänne med runskrift försedda grafstenar voro placerade & marken i norra kyrkogårdsporten, der de voro utsatta för svår nötning. Då kyrkorådet ansåg deras flyttning vara förenad både med rätt stor svårighet och kostnad, anmodade biskopen tjenstförrättande pastor att låta afteckna dem och derefter hos riksantiqvarien göra förfrågan, huruvida de vöre af sådant antiqvariskt värde, att de icke borde få qvarligga. — Kyrkogården var öfver hufvud väl behållen men saknade plantering, hvilken brist kyrkorådet förklarade sig vilja utan uppskof afbjelpa. ’I nordvestra hörnet var sockenmagasinet beläget; biskopen ville icke yrka på dess bortflyttning, om ingång till detsamma bereddes utanför kyrkogården.
Öm denna anordning ville kyrkorådet gå i författning. Med afseende på förvärfvandet af del i mess-skruden tillkännagaf presterskapet, att de hyste förhoppning om att gehom frivilliga g&fvor kunna på enskild väg erhålla den behöfliga summan.
Såväl kyrkornas som skolornas räkenskaper och kassor befunnos i god ordning, likaså de i bruk varande ministerialböckerna.
Efter gudstjensten i går, som förrättades af v. pastor C. G. Hasselberg, steg biskopen för altaret, hvarifrån han till församlingarne talade öfver 1 Petr. 2: 19 o. ff., mel anledning hvaraf talaren tog till ämne de kristnes kallelse och hvarifrån vi hämtade kraften till dess uppfyllande. 8edermera samtalade biskopen med senaste årets nattvardsupgdom med anledning af dagens episteltext samt med de äldre församlingsmedlemmarne i anslutning till svenska ps. 213.
Till sist hölls kyrkostämma, hvarvid pastors embetsmemorial föredrogs. Det innehöll i hufvadsak:
Tillståndet inom kyrkan: Den offentliga gudstjensten besökes flitigt af de allra flesta församlingsmedlemmar och sakramenten bru kas allmänt. Söndagen hålles i helgd af de flesta, Husandakt öfvas här och der. Det sedliga lifvet har sedan senaste visitation utvecklats till det bättre. Dryckenskapen bar aftagit och ett mindre antal oäkta barn ha blifvit födda under de senaste 10 åren. Passiousgudstjensterna besökas mindre, om ej fåtaligt. Bibelförklaringar hållas minst en gång i månaden, missionsböner en och annan gång.
Söndagsskola finnas i båda församlingarne. Kommunionsförhören ha ersatts med nattvardssamtal. Husförhören besökas allmänt. Konfirmationsundervisning meddelas hvart annat år åt i allmänhet 8—10 barn. Barnen döpas oftare i hemmen än i kyrkan, men akten göres så högtidlig som möjligt.
Okyrklighet: De okyrkliga rörelser, som finnas inom pastoratet, ha uppkommit under senare åren. Separatister eller valdenströmare uppgå till 5 samt en baptist, alla i Hejnum. I Bäl har ingen separatism försports. Någon nattvardsförening finnes ej. Ett odöpt barn finnes, ingen okonfirmerad. Separatistpredikanter besöka sällan pastoratet.
Yttre kyrkoangelägenheter: Kyrkorna befinna sig i godt skick och lemna tillräckligt utrymme. Några mera vidtomfattande reparationer ha på de sista 10 åren icke gjorts.
Hejnum kyrka har fått läktare och orgelharmonium, Vid senaste bokslut u’ gjorde H-jnum kyrkokassas behållning kr. 75: 43 och Bäls kr. 277: 75. Hejnum kyrka med inventarier är brandförsäkrad för 12,296 kr., Bäls för 8,200 kronor.
Skolväsendet: Detta år har i pastoratet gemensam småskola inrättats. Folkskolesalen har reparerats. Skolorna besökas med ytterst få undantag flitigt. Vid sista bokslutet hade den gemensamma skolkassan i behållning 98 kr. 29 öre. Sockenbibliotek finnes, men begagnas föga. Det består jämte några religiösa böcker hufvudsakligen af sådana, som röra jo: dbruk och djurskötsel.
Fattigvård: Fattigdomen tilltager ej, men den har ej heller aftagit. JI3ettlande förekommer sällan. Hvar och en, som vill hafva arbete, får lätt sådant. Donationer finnas ej.
Dels med anledning häraf och dels på gränd af hvad vid lördagens specialvisitation förekommit riktade biskopen några hjertliga ord till församlingarne, hvarefter, då intet fans att anmärka vare sig mot det inbördes förhållandet eller prestgårdens häfd, vizitationen afslöts.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Norra domsagans

rikedagsmannaval är nu kändt från alla socknar utom sju, hvilkas röster icke kunna antagas inverka på utgången. Det visar sig häraf att nuvarande ombudet Per Larsson i Fole erhållit 191, kyrkoherde Nyberg 55 och hemmansäg. O. Högberg i Stenkyrka 54 röster.
Deltagandet har varit ytterst matt. Endast omkring 19 proc. af de röstberättigade hade infunnit sig vid valurnorna. En jämförelse med de två nvärmast föregående valen utfaller sålunda att Per Larsson erhållit
röster af röstande:
Maj 1887 550 591
Sept. 1887 228 253
Aug. 1890 191 318

I de olika socknarne föllo rösterna i måndags sålunda:

1) A. Malmros, Medebys, Martebo, 1 röst.

För lösdrifveri

har i går afton till länsfängelset införpassats ogifta Anna Karolina Bernhardina Söderlund från Bäl, född i Veskinde 1864.

Bäls och Lina hushållsgille

sammanträdde i måndags. Utom hvad vi förut meddelat, förekom der frågan om verkande skydd mot skogssköfling genom lagstiftning; samma beslut omfattades som vid öfriga gillen; dock borde rättighet medgifvas att vid annans såg låta såga för husbehof.
Betor hade odlats af blott en landtbrukare.
Inom området funnes ingen norsk hingst, men åtskilliga hästar af halfnorskt blod med goda egenskaper, jämväl hingstar, som nyttjas till betäckning. Gillet ansåg allmänt de norska hingstarne bäst, näst dem de halfnorska. Premiering af sådana ansågs önskvärd.
Något mejeri vore ännu ej upprättadt inom området. Såsom lättare att åstadkomma anfördes ostmejerier.
Till ordförande valdes kapten Broander. Till ledamot i nötpremieringsnämnden hr A. J. Sillén och till suppl. Ö. Larsson, Norrbys; för fårpremiering: hr J. K. Johansson, Gute, med hr O. Larsson såsom suppleant.

Försvarsfrågan

har i dag varit föremål för bebandling vid Bäls hushållsgille dervid af ombuden för de olika socknarne enhälligt antogs följande resolution.
Mötet, som: lifligt önskar största möjliga framgång å den allmänna svenska försvarsföreningeuns fosterländska sträfvanden och finner de åsigter, hvilka äro uttalade i den mötet delgifna uppsatsen Om vi vilja slippa krig väl förtjena att allvarligt behjertas icke blott af de här när: varande ntan af hela svenska folket, anser sig likväl ej böra medverka till bildande af lokala försvarsförbund inom denna ort.
På grund at frivilligt åtagande 1811, förnyadt i hulvudsak 1885, har Gotland fått sig pålagd en långt mera utsträckt värnplikt än något annat svenskt landskap, så att antalet af dem som skola tillhöra beväringen varder i förhållande till hela befolkningen dubbelt större än i öfriga delar af riket; hvarjämte öfningatiden här fördelad på tre år, omfattar etj våsendtligen ökadt antal öfningsdagar.
Utan, att göra anspråk på loford, än mindre på vederlag för denna sin offervillighet, torde dock Gotlands folk kunna åberopa sagda förhållande såsom bevis på redan vunnen insigt om behotfvet af kraftiga åtgärder till fosterlandets försvar. På Gotland erfordras alltså icke något försvarsförbund utom det redan bestående, som är Gotlands nationalbeväring.
Detta beslut skulle genom ordföranden meddelas den allmänna försvarsföreningens verkställande utskott.

Till skjutskicklighetens befrämjande

ha tilldelats: Bro skyttegille 6 kr., Bäls 3, Dalhems 15, Endre 2, Fardhems 8, Klinte 15, Lina 10, Lummelunda 25, Närs 10, Rute 2, Sanda 34, Stemkumla 6, Stånga 9, Visby stad 13. Till målskjutningspremier ha anordnats 158 kronor samt till länstäfliagens ordnande 75 kronor.