K. m:t har 8 d:s utnämt vid Gotlands nationalbeväring,

till underlöjtnant utexaminerade kadetten O. E. Scherstén; samt uti armén, till kapten löjtnanten vid Gotlands nationalbeväring T. L. A. Ekenman.
Samma dag har k. m:t på ansökning beviljat afsked för kaptenen i armén löjtnanten vid Gotlands nationalbeväring T. L. A. Ekenman med tillstånd att såsom kapten i armén qvarstå.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Maj 1874
N:r 39

Allmän vänligt är den grund,

på hvilken nu mera nästan alla Europas stater ordnat sin krigsmakt. På samma grund är ock förslaget till ny svensk härordning bygdt och har man sökt närma sig det system, som gifter de värnepligtige i allmänhet endast den nödvändigaste soldatbildningen. Svenska hären skulle enligt förslaget bestå
linie och lanatvärnstrupper samt landstorm, hvaraf de båda förre, omfattande alla vapenslag och utgörande den för fältkriget afsedda bären, vore fullständigt ordnade och försedda med fasta befälskadrer, under det att landtstormen, afsedd att i nödens stund och inom trängre kretsar biträda vid försvuret. icke på förhand tilldelades annat befäl än det, som inom densamma kunde bland do värupligtigs vara att illgå.
Vid fotfolkets indelning har man i förslaget till svensk härordning sökt så mycket som möjligt behålla den gamla historiska regementsindelningen och dermed äfven bevara den gamla regementsandan och de gamla ärorika minnena, hvarigennm äfven öfvergången från den gamla till den nya ordningen underlättas. Man har ock härigenom vunnit likdelar att i allmänhet kunna bibehålla regementenas nuvarande namn eller ock gifva dem sådana, de en gång egt och som redan tillhöra krigshistorien. Denna grundsats har ock tillämpats på öfriga vapenslag. Allt hvad svensk mandom uträttat, alla de bragder, häfderna förvara från en tid, då vårt fosterland på krigets blodiga stråt gick främst bland Europas folk, de tillhöra våra regementen. Denna stolta anor skola öfvergå på de nya regementena och tjena som föedömen fök kommande slägten, som följa de gamla frejdade fanorna.
Åtskilliga rubbningar i den gamla regementsindelningen hafva emellertid icke kunnat undvikas, emedan de nya måste grundas på folkmängden och inom några landskap hittills inga landtförsvaret tillhörande trupper varit förlagde. Så har af Blekinge med tillhjelp af Skånes nordöstra del, bildats ett område för Blekinge regemente. I Westernorrland har blifvit förlagdt ett regemente med provinsens namn och Gotland har fått sitt eget regemente — hvilket nog, om tillfälle kommer att gifvas, äfven skall veta att skaffa sig ärorika minnen — Deremot skulle Bohusläns regemente återgå till kavateri och Smålands grenadierer, en afsuten del af provinsens gamla rytteri, endast fortlefva i Smålands husarregemente, under det att i Mälare dalen, der trängsel uppstår, Lifregementets grenadierkår, utvidgad till regemente, får utbyta större delen af sitt gamla område emot Stockholms stad.
Fotfolket skulle efter denna indelning, med tillägg af ett från hela landet uppsatt Gardes regemente, bestå af 26 regementen, hvardera med 2 linie och 2 landtvärnsbataljoner, utom de 4 norrländska, hvilka endast erhålla 1 1/2 linie och 2 landtvärnshataljoner samt Gotlands regemente med 1 linje och 1 landtvärnsbataljon.
Efter sin folkmängd, skulle Gotland med samma utskrifningsgrund som i det öfriga landet, icke lemna mera än en linie och en landsvärns-bataljon, och dessa svagare än vid de öfriga regementena, enär på dn dessutom måst, uppsättas en artilleristyrka. Detta oaktadt har ingen tvekan hos komiterde uppstått om billigheten och ändamålsenligheten af att genomföra den allmänna härordningen äfven på Gotland, i stället för att derstädes skapa en undantagsordning, hvilken, hvad förändringar den än kunde undergå, så vidt den icke gjordes mera betungande, alltid blefve mindre tillfredstrillande än den nya härordningen, sedan denna sålänge varit tillämpad, att äfven landstormen bestode af män, hvilka i linien erhållit en verklig soldatbildning. Derigenorn att det på manskap svagare Gotländska regementet erhåller lika kadrer med öfriga regementen, kan det vid utomordentliga tillfällen lemna något befäl till landstormen.
Fotfolkets regementen skulle således efter den föreslagna indelningen räkna 49 linie och 51 landtvärnsbataljoner eller tillsamman 100 bataljoner.
Bataljonens indelning i 4 kompanier har blifvit bibehållen såsom varande en godkänd taktisk och ekonomisk anordning.
Under hvarje regemente borde äfven höra den inom dess utskrifningsmråde befintliga landstorm, hvilken dock under fredstid icke ålägges någon tjenstgöringsskyldight.
Med afseende fästadt på såväl strategiska som geografiska förhållanden är svenska hären indelad i sex arméfördelningar.
Gotland räknas till den närmaste fördelningen på fastlandet d. v. s. 2:a arméfördelningen, som skulle omfatta utom Gotland största delen af Småland samt Östergötland.
För att bereda Stockholm en behöflig garnisonstyrka har 4:de arméfördelningen, åt hvilken företrädesvis hufvudstadens och Mälaredalens försvar är är anförtrodt, fått sig tillagdt ett fotfolksregemente mera än de öfriga fördelningarne hvilket regemente blifvit kalladt Svea lifgarde. De bedrifter, som utförts af Lifgardet, äro så ärofulla att de böra, så länge landet hyser vördnad och kärlek till sin hugstora forntid tillförsäkra detta regemente ett rum bland svenska härens på stora minnen så rika regementen och ingsn trupp kan vara lämpligare till garnison i sveriges hufvudstad än ett Konungens garde. Då emellertid för detta regemente icke kunnat beredas ett särskildt utskrifningsområde utan att en allt för stor rubbning i de öfriga fotfolksregementenas indelning deraf skulle föranledas, hafva komiterade tillstyrkt att Lifgardet skulle sammansättas af manskap från landets alla utskrifningsområden.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38

Mönstringarne.

Efter att hafva slutat mönstringarne i norra delen af ön afreste landshöfdingen och militärbefälhafvaren i måndags till den södra. Med anledning af att det var första gången, som öns nyutnämnda styresmän besökte Ronehamn, hade man derstädes igår till deras ära arrangerat en festmiddag å hotellet, till hvilken äfven befälet å derliggande kronobåten ”Motala”, ortens tjenstemän m. fl. voro inbjudna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1874
N:r 37

De Infanterister

vid Wisby ?????? kompani som inlemnat sina kronopersedlar till rengöring och vård, samt, som sedan förl. mönstring blifvit vid kompaniet kntrollerade, skola afhemta kronopersedlarne söndagen den 10 maj kl. 1/2 8 f. m. å kompaniets rustkammare.
Kompanibefälet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Maj 1874
N:r 36

Armén.

Med anledning af åtskilliga i de nya aflöningsstaterna för armén förekommande bestämmelser, har k. m:t förordnat:
att vid indelta och vägrade arméns regementen och kårer, med alneende lönen, ryttmästare- och kaptens-, löjtnants- samt sergeantsgraderna fördelas i två klasser, hvaraf första klassen tillkommer den i staterna uppförda högre lön, andra klassen erhåller den lägre lönen inom graden;
att vid indelta och värfvade armén benämningen furir kommer att upphöra och nuvarande furirer förklaras för sergeanter af andra klassen, nuvarande sergeanter deremot blifva sergeanter af första klassen; samt
att sergeanten vid .Gotlands nationalbevärings artilleristamtrupp skall vara sergeant af första klassen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 5 Januari 1876
N:r 1

Kongl. maj:t

har, enligt generalorder den 21 sistl. Mars, i nåder befallt, att nedan uppgifna vapenöfningar med Gotlands Nationalbeväring skola innev. år ega rum, in- och utryckningsdagarne oberäknade, nemligen
Officersmöte under 12 dagar från och ned den 10 Maj;
Befälsmöte för allt öfver och underbefäl samt spel vid infanteriet och jägarne under 6 dagar från och med den 1 Juni;
Befälsmöte för allt öfver- och underbefäl samt spel vid artilleriet under 13 dagar från och med 1 Juni, med en veckas förutgången kilning för det underbefäl, som förut ej bevistat något befälsmöte vid detta vapen; samt
Batterimöten för artilleriet och kompanimöten för jägarne under 6 dagar, för Södra- och Medelbataljonerna från och med den 15 samt för artilleriet, Wisby och Norra bataljonerna från och med den 22 Juni.
Derjemte har Kongl. maj:t i nåder tillåtit, att national-beväringens trumpetare, hornblåsare och trumslagare må inkallas till öfningar under 6 dagar utöfver tiden för befäls- och kompanimötena, samt att dessa öfningar må taga sin början den 25 Maj.
Till följd häraf skall samling ske i Wisby vid batteri- och kompaniebetemas qvarter den 31 Maj kl. 5 e. m. för underbefälet at artilleriet, infanteriet och jägarne samt den 24 Maj kl. 5 e. m. för det underbefäl vid artilleriet, som förut ej bevistat något befälsmöte vid detta vapen.
Till batteri- och konipanimätena för artilleriet och jägarne, hvilka skola hållas å vanliga mötesplatser, skall samling ske den 15 och 22 Juni kl. 5 f. m.
Trumpetarne, hornblåsarne och trumslagarne samlas vid musikbefälhafvarens qvarter den 24 Maj kl. 5 e. m.
Målskjutning med handgevär kommer att verkställas å vederbörande mötesplatser alla dagar under ofvannämnde möten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Maj 1874
N:r 35

Generalstaben.

Bland de officerare, som före vapenöfningarne in stundande sommar skola tjenstgöra vid generalstabens topografiska afdelniog nämnes äfven kaptenen vid Gotlands nalionalbeväring C. J. Appeltofft.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Maj 1874
N:r 34

Militarutnämningar och afsked.

K. m:t har den 1 d:s utnämt och förordnat:
vid Svea lifgarde: till löjtnant underlöjtnanten C. L. M. Rosenblad; i Svea artilleriregemente: till kapten löjtnanten J. E. Lagerheim; vid Göta artilleriregemente: till kapten löjtnanten F. G. Treffenberg; vid Första lifgrenadierregementet: till löjtnant underlöjtnanten G. A. Raab; vid Skånska dragonregementet: till ryttmästare i regementet löjtnanten F. E. J. Rosenblad; samt till löjtnanter underlöjtnanterna C. G. Stjernsvärd och A. F. Horneij; vid Uplands regemente: till löjtnant underlöjtnanten W. T. Unge; vid Södra skånska infanteriregementet: till öfverstlöjtsant och förste major andre majoren O. S. von Porat; till andre major kaptenen A. J. Horn; till kaptener löjtnanterna O. F. Giese och G. H. E. Montell; samt till löjtnanter underlöjtnanterna L. N. O. Höök och C. F. L. Bruze; samt i armén: till kapten löjtnanten vid Dalregementet C. L. Thimgren;
— Samma dag bar k. m:t, på ansökning, beviljat underlöjtnanten vid Lifgardet till häst prins L. N. Murat afsked, mod tillstånd att såsom under löjtnant qvarstå i armén.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 April 1874
N:r 29

Som Chefen för Gotlands Båtsmanskompanier.

Herr Kaptenlöjtnanten A. Malmborg, hit anmält, att han utsatt Kyrkparad och Mönstring med 3:e, 4:e och 5:e korporalskaperna af Första Gotlands kompani vid Barlingbo kyrka Söndagen den 26 invev. April, samt med 1:a och 2:a korporalskaperna af samma kompani vid Lärbro kyrka Söndagen d. 3 nästk. Maj, å båda ställena
11 f. m., så varder sådant härigenom kungjordt, med åliggande för manskapet att å uppgifna tider och ställen sig infinna; hörande vederbörande Kronolansmän och Rotehållare i och för klagomåls afgörande emellan båtsmän och rotehållare, jemväl vid dessa förrättningar tillstädeskomma.
Wisby Landskontor d. 1 April 1874.
HUD. HORN.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 April 1874
N:r 26

Som chefen

för Gotlands Båtsmanskompanier, hr kaptenlöjtnanten A. Malmborg hit anmält, att han utsatt Kyrkoparad och Mönstring med 1:a korporalskapet of andra Gotlands kompani vid Sanda kyrka söndagen d. 29 innev. mars samt med 2:a, 3:e, 4:e och 5 e korporalskaperna af samma komp:ani vid Fardhems kyrka söndagen d. 12 nästinst. april, å båda ställena kl. 8 f. m., så varder sådant härigenom kungjordt med åliggande för manskapet att å uppgifna tider och orter sig infinna; hörande vederbörande rotehållare och kronolänsmän, i och för klagomåls afgörande emellan båtsmän och rotehållare jemväl vid dessa förrättningar tillstädeskomma.
Wisby i Landskontoret d. 6 mars 1874.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Mars 1874
N:r 22