Den senaste tidens kraftiga nederbörd har tyvärr inte varit till enbart nytta. I flera socknar på östra Gotland har den myckna vätan medfört att potatisen börjat ruttna i jorden och på sina håll är skadorna så omfattande att det inte ens lönar sig att ta upp potatisen och ge den åt grisarna. Även säden börjar ta skada och i Ardre, där man under augusti fått omkring 200 mm regn, kan man inte komma ut på åkrarna med skördetröska.
— Det tycks vara en rätt allvarlig historia, även om den som tur är förefaller att vara lokalt betonad, framhåller konsulent A. Lorensson vid ett samtal med Gotlänningen. Enligt utsago lär det vara närmare 40 år sedan vi hade något liknande på Gotland. Jag har hittills fått in rapporter om omfattande skador på potatis från Östergarn och Burs och jag skall nu åka ut och titta på fälten.
Vid samtal med dr Lihnell i Statens växtskyddsanstalt meddelade denne att om potatisen får ligga i vatten i två dygn kvävs den och dör av syrebrist. Han hade själv fått försök i Västsverige förstörda på detta sätt:
— Det är synnerligen beklagligt att en sådan här historia skall inträffa, fortsätter konsulent Lorensson, alldenstund det inte finns några anslag för skördeskador av det här slaget. Den gotländska potatisodlingen ligger f.ö. inte så väl till. I år har det varit en ovanligt kraftig spridning av virus, varför det är av stor vikt att odlarna ser över sina fält i tid, så att inte sjukdomen får ännu större omfattning.
— De som drabbats värst härute är de som har potatis och morötter samt även sockerbetor på de bästa och lägst liggande jordarna nere i dalen, omtalar lantbrukaren Magnus Bendelin, Bengts i Östergarn. Själv har jag sommarpotatis på högre belägen jord och den har klarat sig, medan däremot höstpotatisen är gången; när jag var nere och tittade på den liknade den närmast vassla. På grund av att vi inte är något veteodlande distrikt fick vi ju ingenting med av ersättningarna för svartrostskadorna, men då vi i alla fall fick vara med och hjälpa till med utrotningen av berberis, så borde det väl finnas möjlighet att få hjälp av allmänna medel för de skador på potatis och rotfrukter som många härute drabbats av.
Lantbrukaren Folke Pettersson, Hässle i Östergarn, började ta upp potatisen i går, men han måste sluta då den var så rutten att det inte lönade sig att fortsätta.
— Även morötterna har förstörts genom den myckna nederbörden, säger han. Rågen har jag fått av och den står nu i skylar. I dag blåser det emellertid full storm och kärvarna faller omkull och blir liggande på den våta marken. Om regnet fortsätter är det stor risk för att säden blir sprungen. Och på tisdag skall jag till Fårösund på en månads repetitionsövning. Med anledning av att min far är över 70 år och har svårt att på egen hand sköta gården anhöll jag om uppskov, men det blev blankt avslag. Det blir alltså att försöka få tag i någon hjälp om det nu går. Skadorna på potatisen och morötterna uppskattar jag till 1.500 kr och hoppas givetvis att kunna utverka någon ersättning härför av allmänna medel.
Hos lantbrukaren K. J. Smedberg, Alsarve i Ardre, har man hittills endast kunnat bärga rapsen. Rågen står mogen och vetet är färdigt om några dagar, men på grund av att vattnet står över åkrarna kan man inte komma fram med skördetröska, och om det inte snart blir uppehållsväder — senast i natt har man fått cirka 15 mm — blir läget synnerligen bekymmersamt. Potatisen ruttnar i jorden och när man tar upp den och klämmer på den fräser det om den. Att potatisen är oduglig som människoföda säger sig självt, och det är knappast troligt att den ens duger till att ge, grisarna.
Gotlänningen
Torsdagen 28 augusti 1952
Nr 198