måndagens Gotlänningen stod bl.a. ett referat från DM-tävlingen i varpa, som i slutet handlade öm det omstridda övertrampet. Där stod att vår utan tvivel bäste och jämnaste kastare K. G. Hederstedt från Buttle var den störste syndaren ifråga om övertramp. Vad sign. Side menar har man svårt att förstå, för skall man tala om övertramp så måste minst två tredjedelar av oss som kastade kallas för syndare. Om sign. Side stod och tittade när Buttle och IV möttes i semifinalen kanske sign. kunde svara på vem som gjorde störst övertramp av de båda kastarna K. G. och Ville, dom syndade nog lika mycket. Vidare står att K. G. använde sin stora varpa på 4,8 kg, om man läser mellan raderna så menar sign. att K. G. inte kan kasta fram sin varpa utan övertramp, men så är inte fallet. Underteckn. som kastat några träningskast i sällskap med K. G. undrade hur långt han kunde kasta med sin varpa? Han kastade dryga 22 meter så nog har han kraft att stå 80 cm bakom, för det är väl så sign. vill ha det. (Det är nog inte många kastare som kan kasta så långt med sina tävlingsvarpor.) Det är orätt av sign. Side att inför allmänheten endast utpeka en syndare när vi nästan samtliga kastare hade det gamla utsteget kvar. K. G. håller på den gamla hederliga stilen så som det alltid har varit, och som den fortfarande bör vara, sen kan Svenska varpaförbundet och sign. Side stå där med sitt övertramp.
C. J.
Till detta är bara att tillägga att vill man ha DM så får man finna sig i att man måste följa av Riksidrottsförbundet fastställda bestämmelser. Det går inte att komma ifrån att K. G. Hederstedts utsteg ligger för långt fram för att övertramp skall kunna undvikas.
Side.
Gotlänningen
Måndagen 21 Juli 1952
Nr 165