Förhören med Nowak har inletts i dag.

Stortjuven verkar likgiltig för sitt öde.

Förhören med den polske stortjuven Karol Nowak har börjat så smått i dag. Förhörsledare är överkonstapel E. J. Karlsson vid statspolisen. Nowak har fått samma cell ur vilken han rymde. Cellen är nu reparerad och är f. ö. fängelsets bastantaste. Nowak verkar likgiltig för allting. Han pratar – dock villigt men erkänner något inbrott gör han givetvis inte – han går in för samma metod. . som tidigare, dvs. han medger, det som polisen lyckats överbevisa honom om.
Nowak fick vid intagandet i fängelset i går bada och snygga upp sig och fick rena kläder. Mustaschen rakade han bort och med undantag för att han nu är litet fetare är han den gamle Nowak sådan polis och fångpersonal lärt känna honom. Han höll sig lugn hela natten – tydligen var han trött efter morgonens dramatiska jakt och sov som en stock.
Ett par »stötar» torde nog Nowak fort nog få erkänna. En person i Roma som bestulits på dollar läste i går om infångan det i Gotlänningen och ringde genast polisen. Summan 119 dollar stämde. Vidare är där inbrottet i affären. i Kräklingbo, där bl. a. kläder stals. Nowak hade i sitt bagage bl. a. en s. k. indianskjorta. En sådan saknades i affären. Av allt att döma har Nowak också gjort en påhälsning i Mattssons filial i Silte, där han lagt beslag på bl. a. matvaror.
Karol Nowak är polack, son till en läkare. Enligt egen uppgift led han svårt under kriget, han blev »miljöskadad» för att använda hans egna ord. Han lyckades emellertid ta sig över till Sverige, intelligent och vaken lärde han sig snabbt så mycket svenska att han kunde klara sig hjälpligt. Han avlade också studentexamen och hans mening var sedan att fortsätta studierna vid Uppsala universitet. Han kunde bl. a. på grund av svårigheter med språket inte följa med i undervisningen – han var anmäld till en kurs i kemi – och tvingades sluta med studierna för att i stället arbeta tills han blev bättre hemmastadd i språket. Emellertid lyckades han inte erhålla annat än tyngre arbete som lastkarl etc. och då han haft känning av lungtuberkulos orkade han inte. Han kom då på iden att klara sitt uppehälle på andras bekostnad och så förövade han flera inbrott i Stockholm med växlande framgång… Den 13 juli 1952 kom han till Visby i sin fästmös sällskap för att stanna här ett par dagar. Det blev. mer än »ett par dagar» och så började Nowak raden av inbrott. Det första hos Alyhrs på Öster gav 1.600 kr i byte. Han behövde dock 5.000 kr och gjorde en rad nya inbrott men dessa gav dåliga resultat.
Den 3 aug. lämnade Nowak och fästmön Gotland för att söka låna ihop pengar på fastlandet. Detta lyckades inte och Nowak kom den 7 aug. tillbaka till Visby. Han gjorde nu 16 inbrott på tre nätter, även nu med dålig framgång. Den 10 åkte han åter till fastlandet med dagbåt. Tredje gången gillt. Den 20 aug. kom Nowak åter till Visby, förövade 5 inbrott på en enda natt. Polisen låg i högsta beredskap och tidigt på morgonen den 24 greps Nowak.
Nowak nekade envist till vad som lades honom till last. Till slut orkade han inte neka längre, han erkände allteftersom bevisen hopade sig och pekade villigt ut sina tjuvgömmor. Den 5 sept. kom den stora skrällen: Nowak hade i ett obevakat ögonblick smitit undan sina väktare under en måltid på Hansegårdens restaurang. Han lyckades hålla sig undan till den 21 sept. då han iakttogs i en sportstuga vid Nyhamns fiskeläge. Där greps han omgående. För sina bravader dömdes han till 2 1/2 års straffarbete.
Så kom en ny skräll: natten till den 15 dec. tog han sig ur sin cell i länsfängelset. Han sågade sönder fönsterlisten och kunde sedan naken krypa ut.
Han låg sedan och tryckte i skogarna. Polisen spanade, men utan resultat. Så småningom ebbade allmänhetens intresse för rymlingen ut – man ansåg att han omkommit eller lyckats ta sig från ön på ena eller andra sättet. Nowak var en förslagen och försiktig herre, kanske för försiktig, ty hade han chansat nu mitt i turistströmmen hade han förmodligen modligen lyckats försvinna från ön.

Gotlänningen
Tisdagen 29 Juli 1952
Nr 172