Gotlands missionsförening står som bekant just i begrepp att fira sittt 90-årsjubileum. Vid årsmötet 1902 kunde ordföranden vaktmästare Engqvist vid länsstyrelsen i 40-årsredogörelsen poängtera, att föreningens verksamhet från en ringa begynnelse inom Visby vuxit till en hela ön omfattande. Dess program hade alltid varit att på den evangelisk-lutherska grunden verka i gott samförstånd med vår kyrka, och den ämnade inte i fortsättningen växla program.
Bland talarna vid årsmötet märktes rektor Kerfstedt vid Fjellstedtska skolan, dr Heuman, missionär Aug. Bergman, predikanterna Nordfeldt, Björkdahl och M. P. Nilsson, skollärarna Bohlin, Hartman, Södergren och Olofsson samt kolportör Brun. Mötet hölls huvudsakligen i godtemplarlokalen vid Mellangatan, och bland dess viktigaste spörsmål märktes frågan om försäljning av det gamla huset och byggande av det nya, till vilket dr F. A. Malander donerat 8.000 kr.
Lustjakter, både större och mindre, kom det titt tätt till Visby, och första julisöndagen kom ingen mindre än Anders Zorns »Mejt» med Zorn själv och hans konstnärskamrat JAG Acke ombord. De skulle senare rumstera om i södra Östersjön och i danska och norska farvatten.
Samma söndag var det full fart på järnvägarna. Från Havdhem och övriga stationer söderut kom det 1.000 personer till staden, från Slite 800 och från Klintehamn 300.
Det var före bussarnas och bilarnas tidevarv.
En herre som inte tyckte om buller — han skulle ha levt 50 år senare! — skrev en dag i tidningen och undrade, »om någon inom staden boende äger rättighet att nattetid hava sådan maskin i gång, varigenom närboendes nattro oupphörligt bliver störd».
»Detta är förhållandet med en industriell anläggning vid Strandgatan.
Den har nämligen en fotogenmotor i gång, varifrån emellanåt skarpa smällar, liknande bössskott, höras. Senast natten mellan tisdagen och onsdagen var det ett förskräckligt oväsen i c:a 4 timmars tid. Kan ej detta kallas för oljud nattetid, och bör ej ordningsmakten därvidlag inskrida?»
Sällskapet DBV:s högtidsdag firades i Botaniska trädgården, eftersom det vacklande vädret inte lockade någon till,Ähsbergska hagen. Ett 30-tal medlemmar och några gäster hade slutit upp, artillerimusiken spelade, och häradshövding af Ekenstam, länsbokhållare Bacher och borgmästare Een höll tal, sedan notarien Gustaf Melin hälsat alla välkomna. Festen fortsatte sedan i Paviljongen, där en operasångare sjöng solo och även en manskvartett underhöll med sång. Och ute på Paviljongsplanen »idkades sedvanligt folkliv tills fram på morgonen». Vädret blev nämligen vackrare efterhand.
Gotlänningen
Onsdagen 9 Juli 1952
Nr 155