Vallhagar järnåldersbyn

kallar d:r Nils Palmgren en artikel i onsdagens Aftonblad, där han återger vad fynden från den stora utgrävningen berättar. Artikeln, som är högst läsvärd — säkert det bästa och mest vederhäftiga, som skrivits i fastlandspressen om Vallhagar-grävningarna — åtföljes av ett förnämligt bildreportage på drygt en hel sida.
Skribenten inleder sin artikel med att berätta om hur människorna i järrhåldersbn hade det, vad de sysslade med, hur de var klädda etc. och betonar i fortsättningen det fredliga och idoga arbete, omkring vilket människorna samlats. Varför samhället gått under är alltjämt en stor gåta och man har endast olika teorier att hålla sig till. D:r Palmgren säger vidare, att det väsentliga inte är, att denna boplats blivit föremål för en av de pampigaste och bäst organiserade arkeologiska evenemang, som företagits i Norden, inte heller att grävningsfältet i den rika gotländska lövängen ger en av de skönaste och fridfullaste anblickar man i vår generation kan få i arkeologiskt sammanhang. Det är snarare det praktiskt positiva internationella samarbetet, som här för första gången efter det andra världskrigets förryckta kulturavbrott, genomförts, ett stycke sann demokrati, som är den stora behållningen. Till sist erinrar han om de ekonomiska förutsättningar, som gjort att arbetet kunnat genomföras, talar om hur mycket betydelsefullt, som ännu återstår att forska ut under som han hoppas den kommande sommaren, såvida (!) tillräckliga medel kan uppbringas.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 September 1947
N:r 201

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *