Kviende i Othem.
Den gotländska skogsmarken och lövängarna rymmer inom sig, massor av monumentala lämningar från förhistorisk tid, och knappast kan man väl följa någon skogsås eller vandra genom någon ännu bevarad löväng, utan att man där stöter samman med för arkeologerna högst intressanta fornminnesmärken, i form av monumentala gravkummel, skönt formade skeppssättningar, gåtfulla ”bautastenar” eller, i lövängarna, stora rektangulära fyrkanter, vars tjocka stengrundar en gång uppburit takstolarna, till våra första gotländska bondehus. Det vilar alltid ett gåtfullhetens och romantikens skimmer överdessa tysta minnen från våra fäders tid, och starkast förnimmer man nog detta när man ställes inför ett ännu outforskat monument. – En oöppnad grav, ett outforskat ”kämpgravhus” där ännu det nedrasade jordtaket ligger orört över det jordgolv där våra förfäder trampade vid tiden för Kristi födelse: – en outgrundlig ”bautasten” vars saga ingen känner. Men öns forntid har även lämnat efter sig tributer i annan form än bara fasta minnesmärken. Jag tänker då närmast på våra silverskatter som nästan för varje år kommer upp i dagsljuset. Skatter med romerska och andra mynt, vackra armringar, och spännen från vikingafolkets dräkter, halsringar, ringnålar och mera sådant som kommer nutidens fabriksgjorda smycken och ”Epakrams” att förblekna till intet. För något år sedan var sålunda sign. med om att till Statens historiska museum inleverara ett mycket vackert silversmycke hittat ur en silverskatt vid Klints gård i Othem socken. Och några år tidigare hade i samma socken gjorts ett ännu vackrare sliverfynd – en silverskatt på 700 mynt nedsatt i en lerurna. – Det fyndet gjordes i åkrarna på Kviende gård – den gård åt vilken vi i dag skulle ägna våra intressen.
Hem.-äg. Hugo Bertwigs gård vid Kviende i Othem ligger vid stora landsvägen mellan Othems kyrka och Boge sockengräns och tillhör en bland de större fastigheterna i Othem socken. Hela dess totalareal omfattar 314 tunnland och alltsammans har ett synnerligen fördelaktigt läge antingen intill eller i nära grannskap av gården.
Vad den först gäller fastmarksåkern vid herr Bertwigs gård, består denna av 50 tunnland belägen i ett skifte som gränsar mot gårdsplanen. Ungefär 40 tunnland av åkern är prima jord med mylla på ler- eller sandbotten. De andra 10 tunnlanden är lättare jord som mindre står emot torka. Cirka hälften av hela åkerskiftet är täckdikat, därav större delen med rör.
Någon myrmark finnes inte vid Kviende, men i samma skifte som åkern ligger två mindre ängsskiften på vardera två tunnland. Ett av dessa ängsskiften, där trädvegetationen består av ek, björk och hassel med något inslag av fur, hävdas ännu, medan det andra skiftet användes till beten.
Skogsmarken vid Kviende mäter ungefär 260 tunnland och liggr på andra sidan landsvägen mot Långome. Alltsammans är sammanslaget i ett skifte men jordmånen är dålig och upptages mest av hällmarker med lågvuxen furuskog. Dock lämnar dessa 260 tunnland både ved och virke utöver gårdens behov, och ger dessutom, sedan den blivit inhägnad ett prima bete åt det 90-tal som numera hålles vid gården.
Av gårdens byggnader är säkerligen manbyggnaden den äldsta. Den är liksom flygelbyggnaderna uppförda i vacker gotländsk stil av kalksten under tegeltak och restaurerades på ett pietetsfullt sätt år 1930. Även ladugården är av sten, men under spåntak. Den uppfördes år 1872 men har senare restaurerats och tillbyggts. Av övriga byggnader må nämnas en magasinsbyggnad av trä under spåntak samt en större logbyggnad. Ladugården har under senare år blivit elektrifierad, försetts med mjölkmaskinsanläggning, urinbrunn o. s. v. Besättningen där utgöres i medeltal av 4 hästar, 14 nötkreatur, några svin samt ett 90-tal får.
Ägare till gården har sedan år 1944 varit hem.-äg. Hugo Bertwig som då förvärvade den av förre ägaren Gösta Eklund, nu bosatt vid Närs. I den Eklundska släktens ägo kom gården år 1867, då den inköptes av Gösta Eklunds morfarder, Nils Petter Eklund, vilken år 1875 efterträddes av sin svärson, som var Gösta Eklunds fader. Gösta Eklund tog emot gården år 1925, men sålde den på våren 1944 till den nuv. ägaren.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215