Södra häradsrätten.
Dödsolyckan i Vamlingbo ren olyckshändelse?
Södra häradsrätten avverkade sommarens förseelser på fyra timmar.
Gotlands södra tingslags häradsrätt sammanträdde i går å tingsstället Skogs i Levide till första sammanträdet å hösttinget. Som rättens ordf. fungerade ord. domhavanden häradshövding K.-F. Pfeiffer och som protokollförare notarierna O. Nylander och Birgit Åhlander.
Uppropslistan var ganska diger i det den upptog 50 ärenden, varav fl åklagaremål, 26 instämda av landsfiskalen i Klintehamns distrikt Justus Jacobsson och 15 av landsfiskalen i Hemse distrikt Osvald Nordbeck. Men trots ärendenas mängd avverkades det hela på den goda tiden av 4 timmar, och redan kl. 112 4 på eftermiddagen var rätten färdig för det sista målet för dagen, d. v. s. middagsmålet. Det enda ärendet som tog någon längre tid i anspråk, var den sorgliga dödsolyckan i Vamlingbo den 7 aug., för vars utredning 7 vittnen v *oro inkallade.
Vid detta sammanträde debuterade den nye ord. landsfiskalen i Hemse distrikt, Osvald Nordbeck, som gotländsk åklagare, och vid middagen blev han också hjärtligt välkomnad. Vid samma tillfälle välkomsthälsades också den nye notarien, fröken Birgit Åhlander, den första kvinnliga notarien på söder.
Dödsolyckan i Vamlingbo. Den sorgliga dödsolyckan i Vamlingbo på kvällen den 7 sistlidne aug. var, som sagt, föremål för rättens behandling, i det de båda bilförarna Villy Eneqvist och Erik Wessman voro av allm. åklagaren instämda för att genom oförsiktighet ha vållat olyckan. Svarandena inställde sig personligen, Eneqvist biträdd av ombudsmannen hos försäkringsbolaget Hero advokat E. Lundgren i Stockholm och Wessman av advokat Nils Wahlberg, Visby. Åklagaretalan fördes av landsfiskal Nordbeck och målsägarens talan av advokat Gunnar Kjällman.
Det var den 7 aug. kl. 9,15 på kvällen, som olyckan inträffade. Den förolyckade fru Alfhild Wigsten från Sundre koris` jämte -sin dotter och en annan person cyklande genom Vamlingbo norrut. Härvid omkördes sällskapet av en 2 112-tons lastbil förd av Villy Eneqvist från Vamlingbo och ungefär i samma veva mötte såväl de cyklande som lastbilen en från norr kommande personbil förd av handl. Eric Wessman från Burgsvik. Denne hade strax förut omkört trenne cyklister. De först nämnda cyklisterna hade icke lyktorna tända, vilket däremot de senare hade. Dessa sistnämnda medförde björkruskor på cyklarna, vilka skulle användas till virande av äreportar till ett bröllop. Av de förstnämnda cyklisterna körde fru Wigsten först, och då lastbilen kom i jämnhöjd med henne fick hon av flaken en knuff, som gjorde att hon förlorade balansen och föll, men föll in åt vägen med påföljd att bilens bakre hjul gick över hennes huvud och hon göt en ögonblicklig död. Eneqvist uppgav, att det var dålig sikt. Han hade uppmärksamheten inriktad på det Wigstenska sällskapet och omkörningen av detta, och först på cirka 50 m. avstånd fick han se lyset frän cyklarna med lövruskorna och omedelbart efter dem lyset från Wessmans bil. Ett vittne ur Wigstens sällskap uppgav dock, att Wessmans lyse setts på cirka 200 m. avstånd, vilket gav advokat Wahlberg anledning att påstå, att Eneqvist måtte sovit. Då Eneqvist fick se lyset hade han redan kört om en i det Wigstenska sällskapet samt var i jämnhöjd med den and-re och hade fru Wigsten snett framför’ sig. Rättens ordf, ansåg det vara sannolikt, att då Eneqvist fick se de mötande trafikanterna han dragit bilen lnägre över åt vänster, vilket han dock inte kunde erinra sig, och i varje fall ansåg han att de cyklande hade god plats. Det torde dock vara obestridigt att den förolyckade kört något längre ut i vägen än de övriga. Wessman sade sig icke sett andra än cyklisterna, han skulle köra om, samt Eneqvists bil, men däremot icke Wigstens sällskap, som ju icke hade ljuset tänt. Eneqvist uppgav, att olyckan inträffade efter det bilarna passerat varandra.
Sju vittnen hördes. Det första var ur fru Wigstens sällskap, vilket sade sig sett ljuset från Wessmans bil långt förut. De tre cyklisterna hade förut kört i bredd, men när de fingo se bilen efter sig hade alla åkt över på sin vänstra kant. De körde så sakta som gående, och Eneqvists bil framfördes också mycket långsamt. Vittnet upp fattade, att bilen drog sig åt vänster och anade i förväg att det skulle bli kollision men hann ej varna fru Wigsten. Eneqvist sades vara känd som en försiktig bilförare. Andra vittnet var den främste av cyklisterna med löv. Han hade sett lyset från båda bilarna. Wessman kom med god fart. Vid omkörningen av lövcyklarna drog den sig ut i vägbanan, men gick åter ut på vänster kant för att möta Eneqvists bil. Den senare stannade tvärt efter olyckan. De två följande vittnena, som också varit efter löv, hade haft sitt huvudsakliga intresse inriktat på den mötande Eneqvists bil. Den ene ansåg dock Wessmans hastighet varit normal. Cyklarna i Wigstens sällskap hade de ej sett. Femte vittnet åkte med i lastbilen. Han hade sett cyklarna de körde om och att Eneqvist signalerade för dem med ljuset. Han hade sett hur Wessmans bil svängde ut i vägbanan, ”och tyckte att det ett tag såg ruskigt ut att kunna möta den”. Eneqvist hade tydligen kännt, när han körde över fru Wigstens huvud, ty han yttrade, att nu körde jag på något, varefter han omedelbart stannade. De båda sista vittnena vor oej så nära. De hade sett Wessmans bil före mötet och tyckte att han körde fort.
Härefter följde en diskussion mellan ombuden beträffande ansvaret för olyckan. Advokat Wahlberg poängterade, att det är mycket svårt att i mörkret bedöma hastigheten, men Wessman bil kunde ej komma högre än 50 km. Omkörningen av cyklisterna med löv inverkade ej på det kommande händelseförloppet. Wessman bestrider att han gjort sig skyldig till vårdslöshet. Advokat Lunggren framhöll, att vägen är mycket smal. Eneqvist är en van och duglig bilförare. Orsaken till olyckan ansåg ombudet vara, att Wessman kört för fort samt att fru Wigsten ej hade lyse. Advokat Wahlberg ansåg, att Eneqvist, var ej så märkvärdig som bilförare, när han körde med en bil vars bromsar ej fungerade. Han var nämligen vid tinget också instämd för att han ej hade dem i ordning. Advokat Kjällman påpekade, att det givetvis var fel, att fru Wigsten ej hade lyse, men det betyder ej något i detta fall. En bilist skall förvissa sig om att vägen är fri och inte vräka sig fram hur som helst.
I skadeståndsfrågan blev det diskussion om kravet på livränta, vilket bestreds av advokat Lundgren under motivering, att om mannen förolyckats bör livränta utgå, men däremot icke om det är hustrun. Häremot framhöll advokat Kjällman, att även hustrun bidrager till hemmets underhåll, och enligt överståthållare Nothins förklaring till statsrådsprotokollet bör livränta utgå så att familjens levnadsstandard ej sänker, vilket icke kan undgås om livränta förvägras i detta fall. Advokat Wahlberg ville icke bestrida, att familjen Wigstens merutgift på grund av husaruns död skulle bli 60 kr. pr månad.
Målet överlämnades och utslag meddelas vid nästa sammanträde.
Dåliga bromsar förutnämnde Eneqvist var åtalad för det han framfört bil utan att bromsarna varit i brukbart skick. Han dömdes till 20 dagsböter å 1:50. Bilens ägare fick 40 dagsböter å,. 2: -.
Dyrbart möte på väg. En lastbil och en hästskjuts hade passerat varandra i Eksta. Härvid framfördes hästskjutsen på fel sida och bilisten försökte ta mötet på den sida han ansåg vara ledig. Detta gick emelertid inte utan han körde med god fart i diket, varvid bilen, som ägdes av annan person, ramponerades. Bilen hade framförts med 60 km. hastighet, men farten hade vid mötet nedbringats till 40. Båda ”kuskarna” voro nu finstämda. Advokat Kjällman, som var ombud för hästkusken, framhöll att hela skulden låg på bilföraren. De låta det ofta gå på Guds försyn. ”Det gör många kuskar också”, invände domaren. Båda svar, ville jämka skadeståndskravet vilka uppgingo till kr. 4,244:46. Chauffören ansåg att bilen efter reparationen blivit bättre än före olyckan. Svar. dömdes till vardera 20 dagsböter å 1:50 och skola betala vardera hälvten av det begärda skadeståndet.
För hög fart å lastbil kostade en annan bilförare 20 dagsböter å 2: 50.
Eldsläckningsanordning hade saknats å en lastbil. Det blev 10 dagsböter å 1: 50.
Motorförsäkringen hade en person icke klarat i rätt tid. Den extra kostnaden härför blev 10 dagsböter å 1,50.
Körkort för traktortåg. Tvänne personer voro instämda för det de framfört traktortåg utan att inneha körkort. Båda dömdes till 10 dagsböter, den ene å 1,25 och den andre å 1,50.
Paråkning på cykel. Tre paråkare bötade vardera en tia.
Handlat bildäck utan licens hade en handlare gjort och var därför instämd. Han skyllde på att de skulle vara till hästfordon. Detta hjälpte dock ej utan han fick 15 dagsböter å 5 kr. och däcken förklarades förverkad.
Falskdeklaranter. Åtta falskdeklaranter dömdes till böter varierande mellan 25 och 100 kr.
Skinkorna anmälde sig själva. En person hade skickat ett fläskpaket, ett par skinkor, till Stockholm, men paketet gick sönder innan det kom från Gotland; och eftersom det inte är lovligt att handskas hur som helst med ransonerade varor, så blev det åtal. Svar. framhöll, att paketet inte sänts för vinnings skull utan som gåva. Det blev 10 dagsböter å 1,50 varjämte skinkornas värde kr. 81:74 förklarades förverkat.
Zigenaraffärer. En person hade sålt en häst till zigenare, och eftersom de ej äro auktoriserade livdjurshandlare blev det åtal för säljaren. Böterna fastställdes till 20 dagsböter å 2 kr.
Skogsbranden på Lojsta hed, vilken skulle orsakats av vårdslöshet vid sprängning var föremål för rättens handläggning. Svar. påstod sig ha följt gällande föreskrifter, men åkl. menade att lian icke fastgjort stubinen på betryggande sätt. Han fick 15 dagsböter å 2 kr.
Tandläkaren kom igen. En i Klintehamn verkande tandläkare, som dock icke har behörighet därtill, och som bötfälldes vid samtliga sammanträden under vårtinget, var nu instämd. Denna gång blev det 100 dagsböter å 3 kr.
Brott mot mejeristadgan kostade en mejerska 5 dagsböter å 2 kr.
Stal före avfärden till häktet. En person var åtalad för tillgrepp av en plånbok i en affär i Hamra. Detta inträffade på morgonen samma dag han skulle börja avtjäna 3 mån. fängelse för olovligt undanhållande och snatteri. Målet uppsköts för vidare utredning.
Midsammarfylla hade en person lagt sig till med. Dagen efter skulle han restaurera sig och blev full på nytt. Under en cykeltur körde han på en och annan och åstadkom en del skador, och därtill hade han en pojke som passagerare på cykeln. Han fick nu 40 dagsböter å 2: – kr.
Full på basar i Klintehamn hade en person varit. Han är vid sådana tillfällen särskilt svår mot minderåriga och sådana han anser sig kunna råda på. Mannen fick 50 kr. böter.
För fylleri och förargelse fick en annan person böta 50 kr.
Fem bryggare. Fem personer voro åtalade för det de bryggt på dricka, som de ansett vara för svag. De dömdes till vardera 25 dagsböter å 1: 50 och skola dessutom utgiva tillverkningsskatt.
Motboksutlåning. Tvänne personer hade utlånat sina motböcker med systembolaget till en person, som sedan i fyllan trängt in i en ladugårdsbyggnad i Stenkumla och våldfört sig på djur. Motboksutlånarna dömdes till vardera 15 dagsböter å 1.50.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 september 1943
N:r 208