Landsbygdens barn äro illa lottade, när det gäller möjligheten att skaffa sig kunskaper utöver folkskolestadiet. Städer och större samhällen ha realskolor och kommunala mellanskolor, där man icke också har gymnasium. Kostnaderna för barn, som bo på skolorterna, bli relativt små, medan barn från landsbygden, som måste anlita inackorderingar belastas med betydliga kostnader för skolgången. Detta gör, att endast välsituerade hem på landsbygden kunna sända sina barn till högre skolor, medan ekonomiskt svagare hem måste avstå från denna förmån, även om barnen skulle vara aldrig så väl kvalificerade för fortsatt skolgång. Detta landsbygdens brännande skolproblem har trätt i förgrunden i vår skolpolitik, något som starkt betonats av den nuvarande ecklesiastikministern, statsrådet Bagge, då han tillsatte den nu arbetande skolutredningen, vilken, enligt vad han häromdagen meddelade, nu har åtskilliga förslag färdiga.
Ett av de mest löftesrika uppslag till en omläggning på detta område är den Robertsfors-skoltyp, som vunnit så livligt intresse överallt i bandet. Genom ett välfunnet system, där undervisningen i skolklass kombineras med. enskilt studiearbete pr korrespondens, synes undervisningen i realskolan både kunna effektiviseras och koncentreras, så. att studietiden förkortas. På samma gång kan realskolan flyttas ut på landsbygden även till ganska obetydliga orter, där någon liter grupp elever kan samlas.
Så har skett också på Gotland, där de tre skolorna från förra året i år ökats till fyra och även elevantalet stigit betydligt. Det är icke bara tätorterna Hemse, Fårösund och Roma, som kunnat lägga sig till med sådana skolor, utan i år har även en riktig bondsocken som Stenkyrka fått sin egen realskola. Det är en utveckling, som man måste hälsa med glädje.
Men komma föräldrarna ifrån inkvarteringskostnaderna, så bli i stället terminsavgifterna vid dessa enskilda skolor i stället ganska dryga. De belöpa sig till 400 kr. pr termin, vilket blir ett avsevärt belopp för en familj på landsbygden, även om det blir billigare än att sända barnen till läroverket. Det är därför att hoppas, att det allmänna inom en snar framtid kommer att ge sitt stöd åt dessa skolor såväl som den gör det åt andra skolformer, så att icke alltför många studiebegåvade barn bli utestängda. Ur dessa landsbygdsskolor kunna sedan plockas fram begåvningar, som få framkomliga möjligheter att gå vidare till högre lärdomsskolor. Det naturliga urvalet och den nyttiga ståndscirkulationen i samhället kräver, att landsbygdens ungdom får sin chans att tävla med städernas. Det är ett samhällsintresse av stor vikt, som här rullas upp.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 september 1943
N:r 202