Landsbygden. Vallstena.

VALLSTENA.
”Vår floden” stiger. Den rikliga snösmältningen som orsakats av det ihållande tövädret och regnen, har haft till följd att vattnet stigit avsevärt i myrmarker och åar och ute i Linamyr står nu vattnet på en nivå, som närmast motsvarar vårflodens.
När det var som högst i början av veckan nådde vattenståndet vid Nybro så långt upp, att det stod endast ett par decimeter under brovalvet och cirka en halv aln under vägbanan på norra sidan om bron, där landsvägen ligger lägst. Sedan isen framför brotrumman nu brutits, så att en ränna blivit isfri och vattnet kan strömrria igenom, har det upphört att stiga och någon översvämning torde ej längre behöva befaras, då tillförselvattnet från ovanför liggande marker snart kan beräknas komma att minska, efter hand som snön tar slut även inne i skogsmarkerna.
Emellertid har tövädret tagit mycket hårt på istäcket i myren. Inom hela den nordöstra delen har isbältet lossnat från bottnen och ligger ovanpå svämvattnet, som tränger upp över strandmarkerna, och även ute i träsken har isen börjat lossna och flyta upp. Någon större istjocklek har det heller inte varit fråga om i år och skulle tö- vädret fortfara blott ytterligare några dygn kan man säkerligen räkna med att såväl årännan som hela myren kommer att ligga isfri.
Att idfisket under sådana förhållanden åtminstone i mindre skala kommer igång längre ned i ån är det nog åtskilliga som hoppas på. De sydliga vindar, som blåst, ha säkerligen i förening med den milda väderleken lockat in id-stimmen under kusten utanför, och skulle så vårvädret fortsätta, finnes nog anledning misstänka att iden trots den tidiga tidpunkten nog så smått kommer att påbörja sin uppgång i myren.
Men även på andra platser kan man nu skymta blänkande vattenspeglar som ge intryck av en redan påbörjad vårflod. Ute i Källungemyrs västra del stod svämvattnet i början av veckan högt över de dikade myrjordarna och sträckte sig över vidlyftiga arealer. I skogarna råder överallt en besvärlig blöta, som i viss mån lägger ett hinder för axverkningarna och särskilt transporterna fram till sågverken.
På några gårdar har man emellertid utnyttjat tövädret för att fortsätta den ännu icke avslutade höstplöjningen. Men åkrarna äro fruktansvärt sura och hästarna har det svårt att ta sig fram över lerjorden. Om man sedan skall betrakta plöjningsarbetet som ”höstplöjning” eller ”vårplöjning” det får väl den kommande tiden utvisa.
Med undantag för mejerierna, som ännu inte fyllt sina isförråd och följaktligen börja se mörkt på situationen, hoppas vi nog alla på att det verkligen är våren, som är i antågande.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 februari 1943
N:r 28

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *