789 gotlänningar föllo för strecken.

Över 142,000 personer gingo förlustiga sin rösträtt vid fjolårets val, vilket innebär en ökning med omkring 18,000 jämfört med 1938 års val.
Den orsak, som kraftigast decimerade väljarkåren 1942, voro oguldna kommunalutskylder, som orsakade förlust av rösträtten för omkring 78,000 personer eller nära 14,000 mer är 1938. Verkningarna av ut skyldsstrecket äro betydligt starkare i städerna än på landsbygden, och framför allt männen drabbades av detsamma. Sålunda var antalet män, som i fjol utestängdes ’ från rösträtt, på landsbygden närmare nio gånger så stort som antalet kvinnor och i städerna mer än tre gånger så stort.
I andra rummet kommer fattigvårdsstrecket såsom vållande de största förlusterna av rösträtten. Något över 37,000 föllo för detta streck, varav avsevärt flera på landsbygden än i städerna. Detta antal innebär dock en nedgång från år 1938, då antalet utgjorde i runt tal 39,000.
Ju mera industrialiserade och tättbebodda kommunerna äro, desto större äro utskyldsstreckets verkningar men desto mindre fattigvårdsstreckets. För dessa två streck föllo närmare fyra femtedelar av de icke röstberättigade.
Antalet icke röstberättigade på grund av strecken uppgick i Gotlands län till 510 på landsbygden och 279 i staden. (P.)

Gotlands Allehanda
Osdagen den 14 juli 1943
N:r 158

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *