Stadslöpningen en glänsande triumf för Gutes unga löpargarde.

Klubben vann alla klasser med nya rekord för gotlandslag. Nynäshamn tvåa, VIF på tredje plats.
Tack vare Anders Dahlin och en strålande tävlingsenergi hos de övriga ungdomarna i Gutes båda lag kunde föreningen inhösta en synnerligen solid seger i gårdagens stadslöpning. Nya rekord för gotländska lag blev det också i både klass II och III, då Gute pressade sina tidigare noteringar från 1938. Loppet avgjordes på Stranden, där Anders Dahlin med fruktansvärd force vann 80-90 meter på sina motståndare och gav sitt lag ett försprång på gott och väl 60 meter. Nynäshamn hade dessförinnan lett loppet från centrum av staden och VIF låg där som tvåa före Gute. Trots talrika reserver lyckades Gute också så bra med sitt andra lag att det vann klass III ganska överlägset.
Friidrottstävlingarna på eftermiddagen fingo c:a 90-talet deltagare, vilket var åtskilligt mera än man räknat med. Fastlänningarna dominerade ganska kraftigt, men gutarna noterade även en del goda resultat för att vara så tidigt på säsongen.
Visbyspelen har alltså, trots kris och allmän oro i tiden, kunnat genomföras och de populära tävlingarna komma säkert att stå sig länge än under VIF:s framgångsrika ledning.
Efter 10-draget började det dra ihop sig till stadslöpning, som vanligt med start nedåt norra kurvan, därav 8 i klass I och II samt 6 i klass III. Förutsättningarna vad väder och vind beträffar voro de allra bästa, solen skymdes av lätta moln och temperaturen var alldeles lagom att löpa i. Vinden var inte av det besvärande slaget, tvärtom torde den ha varit till ganska stor nytta på den sträcka där den låg på som mest, nämligen Strandpromenaden.
Årets stadslöpning väntades bli mycket jämn och vem som egentligen skulle ta hem segern var inte så lätt att säga. Förstärkningar, som man inte direkt visste vad de kunde prestera, hade satts in här och där och dessa kunde ju komma med betydande insatser. Och Nynäshamn hade ju alltid legat väl framme i denna tävling, fast laget ännu aldrig lyckats vinna vid något av sina föregående besök här.
Framemot halv 11-tiden small startskottet och fältet spred sig ut på Gutavallens kolstybb där större delen av den första sträckan löptes. Nynäshamn, Gute och VIF lade sig främst inne på Vallen. Just i porten ut till Kung Magnus väg lade sig lille Söderström i Gute i täten före Rahm, Nynäshamn, och fick försprång med 15 meter vid växlingen. Detta försprång bevarades, åtminstone delvis, till fjärde sträckan, men där passerade både Nynäshamn, som här hade den lille men naggande gode Andersson, och Visby IF:s man. Denna ställning bibehölls under nästa sträcka förbi lasarettet samt även på sjätte ’sträckan. Vid växlingen till sjunde sträckan, Strandpromenaden, 1,500 m., hade dock Nisse Ekström endast fem meter kvar till VIFaren, som i sin tur låg 15 m. efter den ledande nynäsbon. På strandvägen hade Gute som vanligt Anders Dahlin, för Nynäshamn löpte här Richard Broman, infödd gotlänning och f. d. AIK-are, och VIF hade här satt in Elmar Johansson, känd från förra årets tävlingssäsong.

Fantomlopp, på stranden.
Det var på denna sträcka som stadslöpningen praktiskt taget blev avgjord och detta avgörande skedde till Gutes förmån genom Anders Dahlin, som nu var i fruktansvärt slag och bättre än någonsin. Medvinden underlättade väl löpningen något, men hans prestation måste likväl betraktas som en av hans hittills bästa. Efter 400 m. eller just vid ringmurens hörn hade han gått upp i jämnbredd med sina konkurrenter och drog sedan ifrån för fullt. Vid Militärbefälet hade han nästa man 60-70 meter bakom sig och hade alltså vunnit c:a 90 meter på sin närmaste motståndare. Dahlins tid på denna sträcka har beräknats ligga flera sekunder under gotlandsrekordet och man kan nästan ta för givet att Bendelins gamla rekord på 4,12 faller för de attacker som Dahlin kommer att göra längre fram på säsongen.
Efter Strandvägen, kom för Gute Gunnar Dahlin, som förlorade en smula i början men dock låg c:a 40 meter före nynäslöparen vid växlingen på Stora Torget och detta försprång höll sig ungefär oförändrat, när de första löparna åter visade sig inne på Gutavallen. Löf hade t. o. m. sparat krafter till en kraftig finish inne på kolstybben och kunde ge 200-metersmännen ytterligare ett litet försteg framför Nynäshamns anstormande sprinters. Nu gick det inte att göra något år den stora luckan, utan Berndt Enström kunde lätt och lekande ta hem segern åt sin klubb, som förut nämnts på ny rekordtid för gotlandslag. Det förra rekordet lydde på 23,32,6 och sattes av Gute för två år sedan. Banrekordet innehas av Stockholms-Göta sedan 1935 med 22,27,4.
Nynäslaget distanserades med 60-70 m. och lyckades alltså inte heller denna gång vinna någon seger i stadslöpningen, fast klubben deltagit i flera år. Som tredje lag kom Visby IF, där Allan Hansson mot slutet gjorde en kraftig insats och tog ut sig fullständigt, dock utan att kunna rubba något på ordningsföljden. Sedan kommo i tät följd militärernas tre förstalag, som inte blevo så farliga för de civila favoriterna som man väntat, och som sjätte lag i hela tävlingen kom Gutes andra-lag, vilket alltså slog två lag i klass I och II, nämligen Tingstäde TK och AIK. Ytterligare två lag i klass III, VIF II och I 18 II, slogo dessa lag i högre klass. På fjärde och femte plats i klass III kommo Bro JUF och Lau — det vittnar om god ambition hos dessa små-klubbar att kunna samla och ställa upp med tolvmannalag och klara sig så pass bra. Bro är ju sedan gammalt känt för att ha goda löpare men också bland laupojkarna finns flera goda förmågor som redan gjort sig kända och säkert komma att låta höra av sig i flera gånger.

Åtta reserver i båda Gutelagen.
Gutes segertid i klass III är även den nytt gotländskt rekord för denna klass — det förra hade Gute från 1938.
Det såg rätt mörkt ut för de favorit-tippade gutepojkarna, då de på morgonen skulle ställa upp sina lag, ty det ena återbudet följde det andra. 011e Johansson och båda bröderna Booberg kunde inte medverka på grund av skador, Rune Mattsson och Unghammar deltogo ej heller och en förstärkning från kustartilleriet uteblev också. Man fick sätta in tre reserver i förstalaget och sedan fick man fylla ut andralaget med andra löpare ur klubben, som annars ej skulle ha deltagit. I de båda lagen blev det allt som allt åtta reserver. Trots dessa malörer i början blev slutet synnerligen gott och Gute kunde ta hem vandringspriserna för både klass I och II samt hederspriset för klass III. Förstalaget erhöll dessutom plaketter och i andralaget fick varje man ett presentkort från Borås-lagret. Nynäshamn dekorerades med VIF:s silvermedaljer och detta lag samt VIF, I 18 och VIF II erhöllo hederspriser.
Tiderna blevo följande:

Klasserna I och II:
1) IF Gute 23,11,1, nytt rekord för gotlandslag.
2) Nynäshamns IF 23,19,8,
3) Visby IF 23,37,4.
4) I 18:s IK 24,26,2.
5) F 3:s IF 24,37.
6) KA 3:s IF 24,44.
7) Tingstäde TK 26,37.
8) Visby AIK 26,42.

Klass III:
1) IF Gute, lag II, 24,50, nytt rekord för denna klass.
2) Visby IF, lag II, 26,02.
3) I 18, lag II, 26,28.
4) Bro JUF:s IK 27,02.
5) Lau GIF 27,19.
6) KA 3:s IF, lag II, 27,59.

Kvinnligt Mellanspel, som också vanns av Gute.
Under stadslöpningen blev det som vanligt damidrott och de grenar som avverkades voro slungboll samt stafett 5X80 meter. Även här blev Gute den segrande parten och detta var till c:a 75 procent eller kanske mera Britta Widerkrantz’ förtjänst. Hon vann slangbollen, då hon i försökstävlingen kastade 38 meter jämnt, men endast 10 cm. efter kom Rut Larsson, SGU. Kally Hansson kom sedan i finalen upp till 35,80 och belade tredje plats, fyra blev Barbro Johannesson, AIK, med 34,82 och femma Britt Johansson, Gute, 34,57.
I stafetten deltogo tre lag, Gute, AIK och SGU. Gute skaffade sig redan i början den fördelaktigaste positionen och försprånget ökades så vackert tills Britta Widerkrantz på slutsträckan kunde gå ifrån ytterligare och ta hem en överlägsen seger. Tiden blev 58,3. Som andra lag kom AIK med tiden 60,2 och SGU kom på sladden, tid 61,3.
Ett annat mellanspel utgjorde en tävling i stångstörtning mellan ett halvdussin experter i denna gotländska kraftsport och här visade ”Peking” Hellström att takterna finns kvar och att gammal är äldst. Han vann dock inte utan hård konkurrens från det yngre gardet, ”Peking” hade 8,79 meter, K. G. Larsson, Burs, hade 8,68, Möller-ström 8,63 och K. E. Gannholm, Burs, 8,09. Som segerbelöning utdelades en väckorklocka, vilket också blev ett senterat publiknummer.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 juni 1940
N:r 131

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *