Somalioffensiven början till griptång kring Egypten?

London har mycket bristfälliga uppgifter. — Intet motstånd i Somali att räkna med. — Berbera enda målet av vikt.

De italienska truppernas inträngande i brittiska Somaliland
försvåras genom den svårframkomliga terrängen. Vår bild visar
infödda trupper i den italienska kolomialarmén under framryckning.

London. (TT fr. Reuter.) I militära kretsar lämnas en del detaljer om den italienska aktionen i Somaliland. Den mellersta kolonnen, som rycker fram mot Hargisa, synes vara sammansatt av två kolonialbrigader, utrustade med kanoner och stridsvagnar, och består av sammanlagt 6,000 å 7,000 man. Om de båda andra kolonnerna, som rycka fram mot Gargara och Odweina, föreligga inga upplysningar. Dessa båda städer ligga omkr. 145 km. från Berbera och äro utgångspunkter för de enda två vägar till Berbera, som äro framkomliga för fordon.
Mot de italienska styrkorna stå några delvis motoriserade meharistkårer, en del torband ur King’s African Rifles Regiment och några andra smärre styrkor. Berbera är det enda militärt viktiga målet i Brittiska Somaliland, eftersom staden är områdets enda hamn av betydelse.

Anfall väntas mot Egypten.
— 250,000 man?

Alexandria, 7 aug. (TT fr. Reuter.) Meddelandet om att italienska styrkor gjort invasion i Egypten vinner ingen bekräftelse. Man tror sig emellertid veta, att ett italienskt anfall från Libyen är förestående.
En amerikansk uppgift cm att ifrågavarande italienska styrkor skulle uppgå till 250,000 man betecknas som en kraftig överdrift.

Italienarne ta hamn vid Adenbukten.
Cairo. (TT fr. Reuter.) En officiell kommuniké meddelar att italienarna besatt Zeila vid Adenbukten.

Italienarne lida av dåliga förbindelser med heralandet?
Cairo. (TT fr. Reuter.) Man tror här att den brittiska flottans vaksamhet är orsaken till att Rom beslutat att omedelbart igångsätta en gemensam offensiv från Abessinien och Libyen. Italienarna ha fått upp ögonen för svårigheterna att upprätthålla sina militära anstalter i dessa områden och äro beslutna att anfalla innan deras styrkor utanför hemlandet försvagats genom den brittiska blockaden.

De få allt sämre, ju mera de avancera …
Ehuru det finns omkring en kvarts miljon italienska trupper i Libyen kan blott en liten del av dem sättas in i striderna. Anledningen är att en framryckning genom ökenterräng, som saknar vatten kräver ett onormalt stort antal trupper för förbindelsernas upprätthållande. De korta brittiska förbindelselinjerna däremot betyda att ett stort antal man kan frigöras för strid och läget för engelsmännen förbättras sålunda allt eftersom fienden avancerar.

Engelsmännen vänta och se tiden an.
London. (TT.) Reuters militäre medarbetare skriver: Vid första påseende förefaller det som om de italienska styrkor som infalla i Brittiska Somaliland ha strategiska fördelar. Efter Frankrikes nedkämpande är landet isolerat och på tre sidor omgivet av italienskt område. På fjärde sidan ligger emellertid Adenviken och italienarna kunna där endast operera med u-båtar och flygplan. Italienarna äro numeriskt starka där både ifråga om u-båtar och flyg men det är tvivelaktigt om de kunna hindra att brittiska förstärkningar anlända från-Aden, om man beslöt sända sådana till Berbera. De italienska trupperna i Ostafrika uppgå till omkring 155,000 man, varav 30,000 vita. De tre invasionskolonnerna äro alltså numerärt sett starka och komma otvivelaktigt att mötas på en punkt, efter att ha inregistrerat några framgångar. De brittiska försvararna komma förmodligen att vänta och se tiden an hellre än att sända tre kolonner mot fienden. Den bästa försvarstaktiken i ett så vilt och på vägar fattigt land är rörligheten. Ju längre italienarna avlägsna sig från Abessinien desto större blir engelsmännens fördel.

Anfall mot Alexandriavägen?
Det brittiska högkvarteret i Mellersta Östern anser att italienarna möjligen beslutat genomföra en griptångsrörelse i stor skala i Nordafrika.
Man väntar även anfall från Libyen mot Alexandriavägen ehuru augusti är en för varm månad för dylika operationer. Det är emellertid möjligt att italienarna icke kunna vänta utan måste gå till anfall som ett led i marskalk Grazianis planer. Man har all rätt anta att dessa planer komma att sammanfalla med tyska planer på annat håll som syfta att hålla den brittiska flottan fullt sysselsatt.

Italienarnes förluster i Afrika.
Rom. (TT fr. DNB.) Det italienska högkvarteret offentliggjorde på onsdagen en lista över förlusterna under juli månad. I flygvapnet ha 89 man fallit, 62 saknas och 109 ha sårats. I flottan ha 99 man stupat, medan 69: saknas och 130 äro sårade. I Östafrika ha 13 soldater och svartskjortor fallit. 5 andra ha avlidit till följd av sår.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 Augusti 1940
N:r 181

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *