Vattendomstolens utslag avgivet.
Svenska sockerfabriksaktiebolaget har såsom ägare av råsockerfabriken i Roma fått vattendomstolens tillstånd att uppföra en dammbyggnad i Roma kanal.
I utslaget framhålles att domstolen främst prövat huruvida genom byggnadsarbetena någon skada uppkommer på Roma och Store myrars utdikningsföretag av år 1900. Den föreslagna mittståndaren i dammbyggnaden kommer visserligen att i viss mån verka dämmande, men detta motväges fullt ut av den föreslagna sänkningen av omkring 5 cm. av kanalbottnen i dammläget. Någon anledning föreligger ej att antaga att till följd av arbetena någon skada kommer att ske för dikningsföretaget. Genom den föreslagna dämningen kommer vattenbeståndet i kanalen att höjas något. Höjningen kommer att äga rum endast under lågvattensperioden och gör sig gällande endast ett par km. uppåt i vattendraget, där detta har sådant djup att vattendjupet omöjligt kan skada markerna.
Därtill är att märka, framhåller domstolen, att under större delen av vegetationsperioden någon dämning icke är avsedd att äga rum. Någon skada för uppströms belägna marker är alltså icke att befara på grund av den begärda dämningsrätten. För att icke försvåra framtida företag för torrläggning av ovan dammen belägen mark, har bolaget medgivit, att om sådant företag efter lagasyneförrättning skulle komma till stånd, utan kostnad för företaget utföra de ändringar i dammbyggnaden, som kunna visa sig behövliga för att genomföra företaget samt att sänka dämningsgränserna till samma höjd över den blivande kanalens botten, som begärts över den nuvarande kanalbottnen. Att under sådana förhållanden ett bifall till ansökningen kan medföra hinder för framtida torrläggning att nedströms dammbyggnaden belägna intressen — vattning av kreatur, kraftverksdrift m. m. — skulle lida skada genom dämningen, har ej ens påståtts.
Vattendomstolen erinrar i detta sammanhang om att bolaget icke begärt tillstånd att leda bort vatten från kanalen utan endast rätt att dämma upp vattnet och att för skötseln av dammbyggnaden gäller den allmänna föreskriften i vattenlagen, att det rinnande vattnet ej får med mindre särskild rättighet därtill finnes, innehållas till förfång för allmänna eller enskilda intressen, som äro beroende av vattnets lopp.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Augusti 1940
N:r 201