Högtidlighet i morgon med porträttavtäckning.
skolans donator, efter det porträtt, som i morgon avtäckes och som utförts efter teckning-av amiral J. Hägg.
skolans förutvarande föreståndare.
Sin 75-åriga tillvaro firar Klinte högre folkskola i år. I samband med årsexamen den 4 juni, som förrättas i skolans tillfälliga lokaler i Strand’ska fastigheten skolans egna lokaler äro f. n. upptagna för annat ändamål – kommer en högtidlighet att äga rum i Klinte kyrka kl. 1 e. m.
Vid denna högtidlighet, som torde komma att bevistas av bl. a. skolans inspektor, landshövding Ola Jeppsson, avtäckes ett porträtt av skolans donator och grundare, konsul C. W. Herlitz.
År 1860 skänkte konsul C. W. Herlitz, Klintehamn, 2,250 riksdaler riksmynt, som enligt ett samtidigt överlämnat gåvobrev, skulle bilda en fond för möjliggörandet av upprättandet av en folkskola vid hamnen. Tidigare fanns endast folkskola vid kyrkan, den ännu i verksamhet varande s. k. Kyrkskolan. År 1864 överlämnades ytterligare 2,000 kr., som tillsammans med tidigare överlämnat belopp blev grundplåten till den ännu i dag bestående s. k. Herlitz’ska donationsfonden.
Skolan synes ha startat år 1865 ty ännu finnes i behåll handskrivna kataloger från läsåret 1865-66. I sitt gåvobrev av år 1860 uttalade konsul Herlitz som sin önskan, att den blivande skolan skulle ”hava till ändamål att för nödiga och nyttiga kunskapers meddelande emottaga företrädesvis Klintehamns befolknings barn af båda könen, såväl de obemedlades som de bättre lottades, för hvilka sednares barn lämpliga afgifter till skolan, till böcker eller kläder åt fattiga barn, må kunna af skolstyrelsen bestämmas”.
Och i Klinte högre folkskolas första reglemente, som fastställdes och undertecknades av Carl XV på Stockholms slott den 10 sept. *1867, lyder första paragrafen:
”Skolans ändamål är att för de arbetsklassen tillhörande barn, hvilka blifvit begåfvade med bättre fattningsförmåga och lifligare håg att lära, lemna tillfälle att vinna något högre mått av bildning och inhemta gagneliga kunskaper, utan att dragas ifrån vanliga levnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och händighet vid kroppsarbete”.
Som av dessa utdrag framgår var konsul Herlitz en ovanligt vidsynt och även efter nutida måttstock en god demokrat i sin uppfattning om betydelsen av kunskaper för gemene man.
I reglementet talas endast om ”arbetsklassens” barn, men någon gräns har aldrig dragits, utan skolan lan har givetvis alltid stått öppen för barn ur alla samhällsklasser, inte minst har skolan besökts av lantbruksungdom. Även om ej de första årens kataloger upptager kvinnliga namn, stod dock skolan öppen även för flickor, vilket för den tiden torde ha varit en beaktansvärd radikalism. Under de första åren undervisades i ämnena kristendom, svenska språket, tyska (troligen frivilligt), historia, geografi, matematik och ”naturvetenskap”. Även engelska synes ha förekommit som valfritt ämne. Några’ år senare upptar schemat: ”kristendomskunskap, Svenska språket, Svensk- och Allmän-historia, fysisk och politisk geografi jemte globlära och kartkunskap, naturkunnighet, räknekonst och geometri jemte tillämpning deraf, frihands- och linearteckning, välskrifning, sång, gymnastik och trädgårdsskötsel”. Ämnenas antal har jämfört med de första åren, ökats, men de främmande språken ha bortfallit från schemat.
Förteckningen över skolans föreståndare omfattar: 1865-79 Albert Egnell, 1879-82 Herman Liljenqvist, 1882-89 Fredrik Björkman, 1889 K. P. A. Österberg, 1890-91 Oscar Häglund, 1891-1925 Herman Brodén, 1925- Albin Åkesson.
”Magisterskolan i Klinte” var .ett hedersnamn, känt över hela Gotland under många decennier, ett namn som även inneslöt förre rektor Herman Brodén, vilken under 35 år med kraft och varmt intresse ledde skolan dit den idag står. Gamle rektorn är ännu varmt ihågkommen av många tacksamma elever runt hela vårt land. Därom vittnade inte minst elevernas vackra insamlingar till hans 60- och 75årsdagar. Vid sistnämnda årsdag överlämnades av forna elever 1,200 kr. till bildandet av en stipendiefond med rektor Herman Brodéns namn.
Sedan år 1925 förestås skolan av rektor Albin Åkesson, under vars ledning skolan ytterligare utvecklats, därom vittnar inte minst det år från år ökade antalet elever.
Till år 1922 hade skolan endast en lärare. Detta år inrättades ytterligare en läraretjänst, till vilken befattning ämneslärare Karl Kahlström valdes. Dessutom finnas timlärare för kvinnlig slöjd, skolköksundervisning m. m.
Skolans nuvarande styrelse består av: Ledamöter valda av folkskolestyrelsen: prosten Gustaf Sjöberg, ordf., handlanden Emil Smitterberg, kassaförvaltare, landsfiskal Justus Jakobson och byggmästare Albin Siggelin. Valda av kyrkostämman: f. rektor Herman Brodén, v. ordf., och handlanden P. S. Lindstedt. Vald av styrelsen för Herlitz’ska donationsfonden: lantbrukare Artur Wallin, samt skolans rektor som självskriven ledamot och sekreterare.
Skolan åtnjuter givetvis statsbidrag, men Klinte kommun och landstinget lämna även bidrag. Klinte kommun, som år 1925 lämnade kr. 200 i bidrag, har nu att årligen lämna 2,500 å 3,000 kronor. Vidare har Klinte sparbank under många år lämnat frikostiga bidrag. År 1925 testamenterade köpman I. V. Odin 10,000 kr. till skolan, varav räntan å halva beloppet skall användas som bidrag till skolans verksamhet och räntan å kr. 5,000 utdelas i premier till skolans elever.
Skolan, som nu ägt bestånd i 75 år, har under alla dessa år fostrat många män och kvinnor, till goda medborgare i samhället. Många av den gotländska landsbygdens framstående kommunal- och förtroendemän ha vid skolan erhållit en god grund att bygga på. Och många prästmän, lärare, köpmän, tjänstemän, hantverkare med flera yrken finnas representerade bland skolans forna elever på Gotland, fastlandet och utomlands. Och sällsynt är det inte att barn, far, mor och farfar varit elever vid skolan.
Programmet för jubileumsfesten i Klinte kyrka i morgon inledes kl. 1 och tal komma därvid att hållas av skolans inspektor, landshövding Ola Jeppsson, av skolans rektor, Albin Åkesson, samt av prosten G. Sjöberg. Skolans elevkör kommer att sjunga några sångnummer och vidare hoppas man erhålla medverkan från en gammal elev i skolan, folkskollärare Emil Dalström i Grötlingbo.
Efter högtiden i kyrkan komma skolköksflickorna att arrangera ett kaffebord i prästgårdsparken, och envar intresserad kan delta i denna del av jubileumsfirandet mot erläggande av en mindre avgift.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 juni 1940
N:r 125