Katastrof hotar Gotlands jordbruk.

R. L. F. vädjar om snabb hjälp.
Styrelsen för Gotlands Ortsförbund av R. L. F. har ingående dryftat det nuvarande svåra läget för de gotländska jordbrukarna samt tagit del av de förberedande åtgärder myndigheter på Gotland vidtagit för att hindra en ekonomisk katastrof inom jordbruket. Dåliga produktpriser, mycket låga skördar på grund av torka flera år i följd samt verkningar av kraftiga militärinkallelser har gjort läget för oss gotländska jordbrukare mer hotande än någon kan föreställa sig.
Vad vi för dagen kunna konstatera är, att skörden blir total missväxt och att våra djur få svälta ute på de uppbrända betesmarkerna. Finns det någon möjlighet att få stråfoder ifrån fastlandet eller från andra håll är den fråga, som varje jordbrukare vill ha klart besked om, och vi måste svara, att importmöjligheter av stråfoder till rimliga priser icke finnas. Alltså äro möjligheterna att föda den nuvarande kreatursstammen uteslutna. Huru-dana äro då utsikterna till att avyttra en så stor procent av besättningarna som det här blir frågan om? Svaret måste bli, att det ser mörkt ut. På grund av de låga mjölkpriserna samt att det även på fastlandet har blivit lägre höskördar än man är van vid där, så tyckas möjligheterna till livdjursförsäljning vara mycket små. Detta kan bland annat utläsas av, att en kreaturshandlare här från Gotland, som annonserat i fastlandstidningar om försäljning av unga, högmjölkande, högdräktiga kor fritt levererade i Nynäshamn eller Stockholm till. 375 kronor pr st., inte fått någon efterfrågan. Utav tidningarna hava vi sett svårigheten att bli utav med slaktdjur, och vår enda förhoppning i det nuvarande läget år, att dels slakteriet, dels myndigheterna sko, la kunna hjälpa oss att avyttra våra djur, ty att svältföda dessa är ingen mening, då det inte blir någon avkastning.
Det gotländska jordbruket kämpar för närvarande med svårigheter, som vi icke mäkta bemästra. Det måste dock någon gång bli en ändring både i vad det gäller de svåra torkåren och i samhällets inställning till, att jordbruket skall hållas nere och speciellt i kristider.
En annan fråga, som vi detta sammanhang inte kunna underlåta att i korthet beröra, är den rent ekonomiska. Räntor och amorteringar skola, utom andra utgifter, klaras, utan att vi fått några reela inkomster ifrån vårt yrke till detta. Hurfr detta skall gå till, stå vi frågande inför. Men ett är då säkert. Jordbruket såsom yrke vinner icke i styrka, om vi för dess ekonomiska fortbestånd skola vara hänvisade till vår grannes eller yrkesbroders förmåga att hjälpa oss med påskrifter för att betala ränta och amorteringar. Mången utav Eder måste helt säkert taga under allvarligt övervägande att hellre söka ackord än att fortsätta och slita med Eder hopplösa ekonomi.
Angående militärinkallelserna och därmed sammanhängande spörsmål önska vi för närvarande endast framhålla för både högre och lägre chefer. Jordbruket är inget yrke som kan skötas på i förväg bestämda dagar d. v. s. efter almanackan, men betydligt mera kan uträttas på ledighetsdagarna genom planläggning, om vederbörande i så god tid som möjligt får reda på sin ledighetsperiod. Har Ni inte kon, takt med det praktiska civila livet så konferera, även om det så skulle vara med Edra mannar.
Gotlands Ortsförbund av R. L. F.
Styrelsen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 Juli 1940
N:r 169

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *