har i dag hållit ordinarie årsmöte å Stadshotellets terrass under ordförandeskap av landshövding Jeppsson, som i ett inledningsanförande hälsade de till ett åttiotal uppgående mötesdeltagarna välkomna, varvid han särskilt vände sig till dagens föredragshållare, statens hemslöjdsinstruktör fru Mattis Hörlen.
Föreningens årsberättelse.
I styrelseberättelsen omnämnes bl. a., att föreningens arbetsutskott sammanträtt fem gånger under året. Föreningen hade vid slutet av år 1939 236 medlemmar, därav 218 årligen betalande, 15 ständiga och 3 stödjande.
Gotlands läns landsting har liksom förut tilldelat föreningen ett anslag av 200 kr. Från statens hemslöjdsanslag har föreningen erhållit ett anslag på 500 kr.
Försäljningen genom hemslöjdsförbundet i Stockholm har fortsatts. Föreningen har deltagit i den svenska utställningen på ”World’s Fair” i New York, som ordnats genom riksförbundet. Utställningen tilldrog sig stort intresse hos den amerikanska publiken. Ur försäljningssynpunkt rönte den ej samma framgång, enär priserna på grund av tullsatser och omkostnader blevo myoket höga. Föreningen har genom riksförbundet deltagit i en utställning i Bergen under tiden 1 sept.-1 okt. dels med en matta ”förstugugolvet” o. dels med plädar och filtar.
Föreningen har under året genom lottning blivit i tillfälle att tillsätta en styrelsemedlem på två år i styrelsen för riksförbundet. Som representant för Gotlands hemslöjdsförening utsågs v. ordf. fru Hermanna Jansson.
Samarbetet med SLU har under året varit livligt. Fru Jansson har i samband med ett par av SLU:s studiekurser hållit två föredrag, dels i Tingstäde och dels i Etelhem. I samband härmed ordnade föreningen en utställning på vartdera stället. Vid SLU:s spånadskurser, som hållits under vintern, har hemslöjdsföreningen deltagit dels som medbedömare vid mindre tävlingar och dels med demonstrationer av olika vävnader.
Bland föreningens större beställningar under året är en matta i flossa i storlek 300X400. Mattan beställdes för att överlämnas som avskedsgåva till landshövdingskan Rodhe. Dessutom har föreningen vävt en matta i röllakan till riksdagshuset samt en del andra större mattor till Gotland och fastlandet.
Inberäknat de i försäljningen sysselsatta har föreningen under året givit arbete åt 46 personer. Arbetslöner ha utgått med 11,972 kr.
Följande tablå över arbetena belyser verksamheten under året: 383 m. dräkt-och kostymtyger, 369 m. gardiner, 110 m. möbeltyger, 490 m. bomullstyger, 59 st. filtar, 214 st. plädar, 243 st. schalar, 229 st. halsdukar, 11 st. större mattor, 698 m. band, 304 m. linnevävar, 82 m. serv.-vävar, 78 par vantar, 30 par strumpor.
Berättelsen lades med godkännande till handlingarna.
Enligt revisionsberättelsen, som därefter föredrogs, balanserade inkomster och utgifter på kr. 2,337 :08 med en behållning på kr. 1,903: 27. Handelsrörelsens inkomster och utgifter slutade på kr. 10,852: 69 med en vinst på kr. 1,901: 08.
Föreningens stödjefond redovisades med 6,600\ kr.
På revisorernas tillstyrkan beviljades ansvarsfrihet.
Till ledamöter i styrelsen omvaldes de i tur avgående samt nyvaldes fru Agnes Nilsson, Alva, och frn Helny Mattsson, Sproge, efter fruarna Lina Duse, Hemse, och Maria Pettersson, Eksta, som avsagt sig.
Till revisorer valdes konsulent B. Ljunggren och fröken Maria Kolmodin, supplerade av rektor B. Nordlander och köpman C. O. Kolmodin.
Föreningen beslöt uppdraga åt styrelsens arbetsutskott att med ett maximianslag på 600 kr. från förbundet ordna med föreståndarinnans pensionering.
Förhandlingarna voro därmed avslutade, varefter fru Hörlén höll ett intressant föredrag.
Talarinnan berörde först det allmänna läget och den isolering, som uppstått. Vi ha blivit beroende av oss själva och det gäller nu att se till att utnyttja de möjligheter vi ha. Bland möjligheterna för självförsörjning och uppbyggnadsarbete ingår hemslöjden som ett led. Svårigheterna äro bl. a. att många tro att hemslöjden ej har någon betydelse, Just under kriser har den emellertid sin största betydelse. Hemslöjden kan annpassa sig, utnyttja små medel. Utåt sett få många upp ögonen för att vi producera goda varor, när importen är stängd.
Men detta är ej lätt. När det gäller hemslöjden uppstå stora svårigheter genom minskade beställningar, särskilt inredning och textilier. På många platser finnas numera inga turister, som hittills varit en stor tillgång. Materialfrågan är svårlöst genom beslagen, som kommit. Samtidigt ha föreningarna lo jalt avstått från att utnyttja de möjligheter, som stått till buds. Därför har hemslöjden fått läggga om produktionen och särskilt lägga an på de bruksvaror, som just nu behövs. I samband med denna produktion är det viktigt att studera materialfrågan, särskilt är därvid att märka kurser i ullhantering, som Riksförbundet anordnat. Önskemål är att vi på samma sätt få insikt i linhantering. Genom riksdagens anslag i år kunna producenterna erhålla lån på förmånliga villkor.
Viktigt är emellertid att ej ha lin där det ej passar; t. ex. är det ej all gotlandsjord som passar för linodling på grund av den kalkhaltiga jorden. Ett problem är också att smidigt lösa samarbetet mellan hemslöjdsföreningarna och husbehovsslöjden, vilka skyldigheter föreningarna ha och vilka anspråk befolkningen kan ställa på dem. Saluslöjden är till för att ge en hel del människor ett tillskott till deras ekonomiska villkor, särskilt blir detta kännbart vid den arbetslöshet som med all säkerhet blir en följd av nuvarande förhållanden.
Härefter övergick talarinnan till att tala om slöjdens fostrande betydelse, särskilt för ungdomen. Vi böra så mycket som möjligt ta hand om ungdomen och ge den tillfälle att slöjda. Detta är ett led så gott som något i våra både andliga och materiella beredskapsåtgärder.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Augusti 1940
N:r 189